Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om Yoko Shimomuras musikaliska kännetecken och hur hon gestaltar, urskiljer samt sammankopplar karaktärer i instrumental spelmusik, med särskilt fokus på några av spelserien Kingdom Hearts (2002-2020) bosskampssituationer. Detta görs genom analyser av sex bosskampsteman centrerat kring olika versioner av spelseriens centrala antagonist Xehanort. Versioner som inte enbart byter namn och utseende genom spelserien, utan även klonats, rest i tiden, kroppsligt besatt andra karaktärer eller som delats upp i två eller fler versioner av en och samma karaktär. Uppsatsen ämnar även att pröva och utforska Shimomuras kompositionstekniker i en egen musikalisk gestaltning, för att på så vis illustrera hur uppsatsens resultat praktiskt kan tillämpas och vara användbara för framtida kompositörer av spelmusik. Genom en egenutvecklad audiovisuell analysmodell visar resultaten på hur Shimomura använder sig av karaktärs-specifika ledmotiv, ackompanjemang och instrumenteringar för att identifiera de olika karaktärerna. Hon återanvänder även delar av ledmotiv eller andra rytmiska mönster och ackompanjemang i de olika bosskampstemana för att tydliggöra för karaktärernas relationer. Den musikaliska gestaltningen tillför även en audiell aspekt till uppsatsens resultat och ämnar att representera ett exempel på hur de teoretiska resultaten kan användas praktiskt.

<p>I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.</p>

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

On the surface the practice of African musics and dances in Sweden seems to be evidence of otherization and exoticization of African cultures. However, those Swedes of non-African background who do African musics and dances are genuinely engaged with the practice in the sense that they participate wholeheartedly and seem to both value and feel positive outcomes from their participation. This thesis explores how the body meets new ‘other’ musics and acquires new musicking practices, and how this is influenced by the body’s musical habitus as well as its own individual life experiences and emotional context. Additionally I look at the body’s role as an integral part of music, rather than as external to it. To illustrate this I use a case study of a group of Swedes on a cultural-eduational tourism trip to Ghana and my own first- hand experience with them learning choreographed dance based on traditional movements and rhythms, and Ewe polyrhythmic drumming. I show how discourses of difference resulting from historical contact, and previous individual experiences influence the encounter with new music, and how the body through social interactions perceives and acquires new musical practices, integrating them with known musical practices to form a kind of hybrid or new musical practice. / <p>Examensarbetet ingick i en Masterexamen i humaniora med inriktning musikvetenskap.</p>

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betydelsefull roll. Resultatet visade även att meningsskapande oftare blev synligt då det fanns en koppling mellan musikens innehåll och skogen. Detta leder till slutsatsen att platsen har betydelse för barns musikaliska meningsskapande. Denna studie lyfter fram skogen som en värdefull plats för barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser där musicking, förundran och kreativitet frodas. Kunskap om barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser i skogen kan ur ett didaktiskt perspektiv ha betydelse för personal i förskolan, men även för lärosäten som utbildar förskollärare. / The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the children, where also the pedagogues, time space and children´s previous experiences have been shown to play a significant role. The result also showed that meaning making often became visible when there was a connection between the content of the music and the place. This leads to the conclusion that the place is significant for children´s musical meaning making. This study highlights the forest as a valuable place for children´s meaning making through sound and music experiences where musicking, awe and creativity flourishes. Knowledge about children´s meaning making through sound and music experiences in the forest can through a didactical perspective be of importance for preschool staff, but also for preschool educators.

The thesis explores the function of musical pauses in the context of film music. What is a musical pause? When and why have they been employed in the history of western classical music? Would there be other or additional reasons for utilizing pauses when applied to film music? Through analysis of select movies the thesis unveils to what extent musical pauses are used in each film, and discusses how these pauses impact the audiences understanding of the movies’ narrative. Pauses are an entity of music not often discussed, not even among musicians. While there exists a body of research that states the importance of pauses in western art music, there seems to be little mention of it in literature on film music. Yet, as will be explored in this thesis, musical pauses have the potential of enhancing as well as altering a films narrative in both efficient and musically meaningful ways. However, for musical pauses to be effective in film music, they need not only to be recognized by the composer, but their function must also be brought to the attention of the films director, editor and sound designer.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla gymnasieelevers samspel i ensembleundervisning. Eleverna som deltagit i detta arbete kommer från estetiska programmet på gymnasiet. De frågor jag sökt svar på handlar om hur duettspel kan utveckla gymnasieelevers kunskaper om musikaliska roller, samt ta reda på vilka analyser eleverna själva gör på sitt musicerande i detta sammanhang. De roller jag utgått ifrån handlar om vilken funktion en enskild elev fyller i en ensemble, såsom melodi, rytm eller harmonik. En melodi bär ofta ett budskap och framförs vanligtvis av till exempel en sångare, rytm av exempelvis en trummis eller slagverkare och harmonik exempelvis av en pianist som spelar ackord och därmed ger musiken ett musikaliskt sammanhang. I detta arbete kan däremot en sångare fokusera mer på harmonik, och exempelvis en trummis fokusera mer på melodi. Arbetet har genomförts inom ramen för elevernas ordinarie ensembleundervisning och har fokuserat på elevernas upplevelser av sin undervisning. Detta arbete är ett kvalitativt arbete, där data insamlats genom fältanteckningar som kompletterats med ”exit tickets” vid varje lektionstillfälle. Data har sedan analyserats fenomenografiskt, och analysen av data visar preliminärt på att arbeta med musikaliska roller i ensembleundervisning är relevant för elevernas utveckling. / The purpose with this development work is to develop the students’ teamwork as an ensemble. The questions I’ve been working with here has been about how duet ensembles can develop the students’ knowledge about musical roles, and what analysis the students make of their own music making in this ensemble. The musical roles I’ve based this work on comes from which function an individual student has in an ensemble, such as melody, rhythm, or harmony. A melody often carries a message and is normally presented by a singer for example, rhythm by a drummer or percussionist, and harmony for example by a pianist who plays chords and gives a musical background. In this work on the other hand, a singer could focus more on harmony, while for example a drummer might focus more on melody. This work has been a part of the students’ regular ensemble lessons and has focused on the students’ own interpretation of their experiences of their practice. This work is a qualitative study where data has been gathered through field notes supplemented with “exit tickets” at the end of each lesson. The data has been analysed using the phenomenorgaphic method and shows that working with musical roles in musical ensembles could be relevant for the students’ development.

Syftet med denna studie är att få inblick i musikers syn på traditionens och genrens påverkan och betydelse för det egna musicerandet. Jag har under min studietid blivit intresserad av att ta reda på hur genrer påverkar musikers musicerande och vilken betydelse det har för musikens utförande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att musicerande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra aktiva musiker. Resultatet visar att distinktionen genrer emellan inte nödvändigtvis behöver vara särskilt stor. Litteraturen i bakgrunden visar emellertid det motsatta. I litteraturen framställs jazzmusiker som gehörsmusiker som inte behöver ta så stor hänsyn till notbilden medan klassiska musiker anammar den med perfektionism. I min studie visar det sig att jazz- och klassiska musiker är lika beroende av traditionen, men hur verk tolkas och bearbetas är individuellt beroende av situation. Det visar sig vidare i studien att begreppet musikalisk frihet har olika betydelse för jazzmusiker än vad det har för klassiska musiker, det är upp till var och en att definiera vilken betydelse den musikaliska friheten har gentemot genren. När informanterna definierar sin respektive genre, förklarar de klassiska musikerna att klassisk musik förvisso är notbunden och studeras inom strikta ramar, men därmed inte sagt att musikerna måste definieras av sin genre, inte nödvändigtvis. En klassik musiker anses också vara experimentell gehörsmusiker, skriva sin egen musik eller improvisera på flera olika sätt. / The purpose of this study is to get an insight into what kind of influence and meaning traditions and genres has on musicians. I have, during my period of study, developed an interest in finding out how genres and traditions affect musician´s musical performances. The study originates from a socio-cultural perspective, which means that playing music is considered as a social activity where a great deal of knowledge comes from communication with other people. The data consists of qualitative interviews with four musicians. The result shows that the distinction between genres is not necessarily great. The background literature however proves the opposite. In the literature, jazz musicians are described as having a good musical ear; they do not pay that close attention to the written note, whilst classical musicians do the opposite. My study shows that jazz musicians and classical musicians are both equally dependent upon tradition, but the way they interpret music is individual and depends upon the situation. Furthermore, the study shows that the term musical freedom has a different meaning for a jazz musician than it has for a classical musician, but it is still up to musicians to define it for themselves within his or her genre. When the interviewees were asked to define their genre, the classical musicians answered that classical music is supposed to be played strictly the way it appears on sheet music within a clear framework, but genre does not always automatically shape a musician nor how they think as individuals.  A classical musician can, according to the result, also experiment and with a good musical ear compose their own music and improvise in many different ways.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo. Resultatdiskussionen fokuserar på redskapens möjligheter och hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det sociala samspelet på lektionstid och i orkester samt fantasi, kreativitet och bilder framhålls som möjligheter för att internalisera musikaliska uttryck. Notläsning och musikaliska uttryck som sekundärt mål framhålls som hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det finns också varierande metoder att ta sig förbi hindren. / The purpose of the study is to gain an understanding of instrumental teachers’ view on the management of internalization of musical expressions by pupils. The theoretical starting point of the study is the sociocultural perspective, with a focus on how tools influence the internalization. The method used was semi-structured interview. Four formally educated and experienced instrumental teachers who work in music or culture schools were interviewed about which expressions they focused on in teaching, and their view on how pupils internalize musical expressions. The results indicate that there are many tools to learn musical expressions; the pupil, the music itself and the social interaction, among others. The most important expression is rhythm related to tempo. The discussion focus on the possibilities and obstacles of tools to internalize musical expressions. The social interaction during the music lesson and in the orchestra, and fantasy, creativity and images are emphasized as possibilities to internalize musical expressions. Reading music and musical expressions as a secondary goal are emphasized as obstacles which can avert internalization of musical expressions. However, there are also a variety of methods to get pupils past such obstacles.