Den här studien har som syfte att undersöka musiklärares förhållningssätt till digitala verktyg samt implementering och användning av dem i musikundervisning på mellanstadiet. Studien använder som teoretiskt ramverk ett sociokulturellt perspektiv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma musiklärare i södra Sverige. Resultat av denna kvalitativa studie visar att musiklärarna anser att de har en tillräckligt god kunskap om användningen av digitala verktyg i mellanstadiet. I resultatet framkommer också att musiklärarna anser att de har en god inställning till användningen av digitala verktyg. De hjälper eleverna att lära sig på ett smidigt och roligt sätt samtidigt som de väcker musikintresse hos eleverna. Däremot kan största faran vara administrativa och tekniska fel med digitala verktyg. De medierande verktyg som förekommer hos musiklärarna är användande av datorer, Ipad, och olika onlineprogram för att förmedla kunskap inom musikskapande. I resultatet framkommer också användningen av skolans lärplattform där eleverna och lärare kommunicerar oavsett tid och plats. Vissa musiklärare ser att digitala verktyg i framtiden kommer att fortsätta utvecklas och troligtvis kommer att ersätta de analoga verktygen även om det inte är medvetet. Det är därför några av musiklärarna betonar vikten av att fortsätta arbeta med både digitala och analoga verktyg eftersom de kompletterar varandra, samtidigt som de utvecklar och arbetar olika förmågor och färdigheter hos eleverna inom musik i skolans mellanstadieundervisning.

Denna studie avser att undersöka musiklärares uppfattningar om olika faktorer som inverkar på elevers motivation i ämnet musik på grundskolenivå samt hur dessa tar uttryck i undervisningen. Forskning som gjorts om motivation antyder ett komplext samband mellan interna och externa faktorer, vilket innebär att en individs motivation påverkas externt av exempelvis miljö, sociala aspekter, fysisk belöning samt relationer och internt av egna mål och förväntningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att insamla data. Fyra musiklärare som alla är yrkesverksamma på olika grundskolor i södra Sverige intervjuades för att uppfylla studiens syfte och resultatet visar att informanterna frekvent arbetar med att främja motivation hos eleverna utifrån de ramfaktorer som finns på respektive arbetsplats. Ramfaktorerna som granskas i förhållande till motivation är främst tid, material och gruppstorlek. Informanternas val av strategier varierar något, men en majoritet betonar vikten av att ha en god relation till eleverna. I resultatet framkommer även att många elever har ett stort behov av yttre stimuli för att motiveras och att belöning i någon form är avgörande för hur väl eleverna presterar i musikämnet. Samtliga informanter uttrycker dessutom att inkludering av praktiska moment i musikundervisningen har en positiv inverkan på elevernas motivation.

No description available.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Abstract.   Vad spelar roll ?   ( What matters ? )   Vad spelar, enligt några elever i åk 9, roll för att musikundervisningen i grundskolans senare år  ska fungera?   (What matters in the teaching of music, according to some students in the 9th grade?)       Jag har märkt att det råder ganska olika traditioner eller förutsättningar på olika skolor avseende en hel del ämnen, inklusive musikämnet. Trots att det är samma styrdokument som ligger till grund så är det stor skillnad på tillämpningen av ämnet. Dessa skillnader har väckt intresset för frågeställningen i denna uppsats där jag särskilt undersökt vilka faktorer som, ur ett elevperspektiv, spelar roll för att en musikundervisning i grundskolans senare år ska fungera. I undersökningen använde jag mig av fokusgrupper med elever i årkurs 9 från tre olika grundskolor. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att elevinflytande, relevans, sammanhang och lärarens förhållningssätt till både elever och ämne spelar stor roll. Kanske spelar dessa faktorer större roll för en framgångrik undervisning än vad som oftast kommer fram i olika forum och diskussioner om skolan.     Nyckelord: musicerande i grundskolan, delaktighet, elevinflytande, sammanhang, relevans, meningsfullhet, musikundervisning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till. Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar. / The purpose of this study is to examine how music is being used and how it is taught in the small village of Berefet in The Gambia. During our first visit to the village, it seemed to us that both children and adults used music in a very natural, knowledgeable and, at the same time, joyful way. We, as music teachers from Sweden, would like to learn from the citizens in Berefet and find new methods of teaching music in a more intuitive and enjoyable way. The research has been conducted through qualitative interviews with both teachers and inhabitants of the village. We have analyzed the collected data from a music ethnological perspective and compared our results with findings from other studies and literature concerning music ethnology and pedagogy.Our study indicates that a daily practicing of music in Berefet isn’t as widely spread as initially assumed. It appears that the children in the village learn and practice music primarily in their home environment, and that they learn from their older relatives and family members.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning på främst trummor, men även elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfrågor, motivation och vad som är viktigt att tänka på i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika förhållningssätt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt värdefulla lärdomar från deras mångåriga erfarenheter som pedagoger.