Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

<p>Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare. I diskussionen ställer vi oss bland annat frågan varför dessa tolkningar av den nationella kursplanen ser så olika ut.</p>

I möten mellan folk från olika delar av världen kan det vara lätt att låta fördomar komma i vägen och tro att mötet mellan dessa folk kommer att bli svårt på grund av språkliga hinder och kulturella olikheter. När nyanlända barn fick chansen att möta ett midsommarfirande för första gången kunde de känna igen sig i den svenska kulturen, och intressant är hur mycket barn, ungdomar, skola och lärare vet om folkmusik. Uppsatsen syftar till att undersöka hur några musiklärare i grundskolan, årskurs 7-9, använder folkmusik i egen musikundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med fyra musiklärare från olika delar av en större stad i Sverige, som sedan analyserats. Resultat visar att det finns en osäkerhet kring begreppet folkmusik i Sverige. Det visar sig i att lärarna har svårt att definiera begreppet folkmusik, vilket också gör att folkmusiken inte medvetet används i undervisningen. Lektionerna där folkmusik används påverkas av hur mycket eleverna bär med sig hemifrån och det blir tydligt att det finns en skillnad mellan elever med utländsk härkomst och svensk härkomst då eleverna med utländsk härkomst har en mer säker och levande relation till sin folkmusik.

<p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>

Studiens syfte är att beskriva hur musiklärare planerar, genomför och gör bedömningar av ensemblespel på högstadiet samt vad lärarna anser behövs för musikutrustning i klassrummet. För att uppfylla detta syfte lyfter studien frågor kring lärares planering, genomförande, tidsupplägg, betydelsen av klassrummets resurser samt insamling av bedömningsunderlag och bedömning. Metoden består av kvalitativa intervjuer med fem behöriga musiklärare. Resultatet visar att alla lärare i studien föredrar att undervisa i halvklass och menar att det ger kvalitet i undervisningen. Lärarna känner sig otillräckliga i stora grupper och menar att det leder till en ohälsosam arbetsmiljö samtidigt som de uttrycker samstämmiga åsikter kring vad för instrument som behövs för att bedriva ensembleundervisning på ett fullgott sätt. Dessutom understryks betydelsen av kontinuerlig lärarnärvaro men det varierar hur mycket lärarna släpper eleverna att spela på egen hand samt hur stort ansvar eleverna får ta för sitt eget lärande. Bedömningsmatriser, framarbetade system för bedömning och den egna magkänslan hos musiklärarna, hjälper dem att snabbt få en överblick över elevernas kunskapsnivå. I relation till detta framkommer att flera lärare väljer låtar eleverna känner igen och menar att det underlättar lärandet. Enkla låtar verkar vara ett medvetet val hos lärarna och i detta sammanhang innebär enkelhet att eleverna får arbeta med låtar med få ackord. Överlag framkommer det att lärarna i studien uppfattar bedömning av ensemblespel som en stor utmaning.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musiklärare kan integrera musikteori under lektioner i kursen Instrument eller sång 1. Musikteoridelen kommer att grundas i det centrala innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1. Studien vill visa på hur musiklärare inom ramen för undervisning i kursen Instrument eller sång 1, applicerar musikteoretiska inslag i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av en intervju med en musiklärare och två observationstillfällen av instrument- eller sång 1-lektioner där samma lärare har individuella lektioner med en elev á lektion. Resultatet visar på att musikläraren integrerar musikteori med hjälp av språket med fokus på förståelse av musikteoretiska begrepp. När förståelsen är nådd applicerar musikläraren de musikteoretiska begreppen praktiskt i form av att översätta det teoretiska till gitarrspelande.

I min vardag som musiklärare möter jag elever som älskar musik men också elever som inte alls tycker om ämnet. Musikämnet har sina fördelar och nackdelar. Syftet med min studie är att undersöka högstadieelevers syn på fördelar och nackdelar i musikämnet samt hur eleverna skulle vilja att musikämnet var utformat. Jag har i min studie genomfört intervjuer med 5 elever i två fokusgrupper på en mindre skola i en mellanstor stad i Sverige. I min studie delade jag även ut en enkät till 37 elever på två högstadieskolor i två olika städer. I studien har jag bland annat fått fram att betygets vara eller inte vara i musikämnet är en fråga som berör en del elever. Studien visar också på att elever ser en problematik i mötet mellan elever som tycker om ämnet och de som inte tycker om detsamma. Mina slutsatser är att en del elever blir hämmade av betyget i ämnet, sångmomentet är något som berör de flesta eleverna antingen postivt eller negativt. Jag som musiklärare behöver hitta vägar för att elever som inte tycker om ämnet och de som tycker om det ska kunna arbeta tillsammans. Jag ser det som en nyckelfaktor för att lyckas undervisa i ämnet.

Syftet med denna studie är att ge en inblick i vad ett musikskapande kan vara i relation till förskolans musikundervisning. Studiens två frågeställningar handlar om hur de deltagande förskollärarnas uppfattning av musikundervisning kan förstås i relation till ett skapande i musik samt hur de deltagande förskollärarnas beskrivning av förskolans musikstund kan relateras till ett musikskapande innehåll. I bakgrunden ingår styrdokument, litteratur och tidigare forskning som berör undervisning, musik som undervisningsämne samt rörelse och skapande i relation till musik. De teorier som använts är musikteori och utvecklingspedagogik. Studien bygger på intervjuer som kvalitativ metod och de fyra deltagande förskollärarna har alla ett uttalat intresse för musik. Resultatet visar att ett musikskapande i relation till förskolans undervisning kan beskrivas utifrån två olika perspektiv, dels som ett förmedlande eller uttryckande och dels som ett erfarande och kännande, vilket även kan kopplas till skapande som metod eller innehåll. Musikskapande kan nyanseras genom en medvetenhet om både (ny)skapande, återskapande och icke skapande. Ett musikskapande i relation till förskolans musikundervisning kan även beskrivas som ett musikskapande genom sångtext, genom variation av musikens grundelement, genom glädje, genom rörelse och genom ett utforskande av och med musikinstrument.

Att som ADHD- elev delta på musiklektioner i grundskolan kan skapa en hel del utmaningar. Musiksalen är fylld av auditiva –och visuella intryck och samspelar inte väl med diagnostypiska symptom som ljudöverkänslighet, koncentrationssvårigheter och brist på impulskontroll. Denna studie fokuserar på ADHD – elevers tillvaro under musiklektioner och söker ta reda på vilket förhållningssätt de har till musikämnet, vilka problematiska beteenden som är urskiljbara samt om tillämpad beteendeanalys (TBA) kan användas som ett arbetssätt för att främja inlärningen hos dessa elever. För att kunna applicera TBA- metoden på eleverna utfördes deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetoder. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till musikämnet samt att flera beteenden som eleverna uppvisade under musiklektionerna gick direkt att koppla till diagnosen. Slutligen visade resultatet att TBA-metoden upplevdes vara ett framgångsrikt verktyg för att analysera olika sorters beteenden. Denna studie gjordes i förhoppning om att öka förståelsen för problematiska beteende och för att i framtiden kunna förändra och anpassa musikundervisningen i grundskolan så att det gynnar barn och ungdomar med diagnosen ADHD.