Thesis (B.A. Honors)--Georgia State University, 2006. / Title from title screen. Kathryn McClymond, thesis director. Electronic text (45 p.) : digital, PDF file. Description based on contents viewed Apr. 25, 2007. Includes bibliographical references (p. 44-45).

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna. Öppna attityder diskuterar islam utifrån samma förutsättningar som andra fenomen, medan stängda är fördomsfulla, negativa och stereotypa. Den vetenskapliga förankringen behandlar forskning rörande det mångkulturella samhället, orientalism och postkolonialism, islamofobi, stereotyper och även forskning om läroböcker, dess betydelse och deras framställning av islam och muslimer. Denna forskning påvisar att det i det svenska samhället finns en överdriven rädsla för islam och muslimer. Detta kallas för islamofobi. Grunden till denna rädsla förklaras i den orientalistiska diskursen. Huvudtesen är att kolonialmakter under historien skapat ett vi- och dem- perspektiv, där de andra är västvärldens antagonister. Det är genom att beskriva folk från orienten som barbariska, primitiva och underlägsna, som folket i väst kan förklara sig själva som intelligenta, civiliserade och överlägsna. Den stereotyp som existerar gällande islam och muslimer presenteras i massmedia och läroböcker. Bilden är oftast negativ även om den under senare tid blivit mer positiv än tidigare. Genom analysen av de två läroböckerna kan denna utveckling bekräftas då den äldre av de två böcker var den som bar på islamofobiska tendenser. Den tes som var utgångspunkten i detta arbete var mer svårbesvarad än vad jag trott. Eftersom endast en lärobok bar på stängda attityder kan ingen slutsats dras annat än att läroböcker kan bära på islamofobiska tendenser. Men med tanke på att den yngre läroboken endast bar på öppna attityder står tesen obekräftad. Det som dock måste lyftas fram är att även om det endast är ett fåtal böcker som idag bär på stängda attityder så är det illa nog. Dessa böcker kan av elever ses som bärare av kunskap vilket kan generera i negativa attityder gentemot islam och muslimer. Skolan är en arena där sådana attityder skall och kan motarbetas.

The number of people with another culture is increasing in Sweden. This change in society brings consequences in health care that has not any methods to manage. The Muslim woman’s meeting with the health care is one of those areas. The aim with this study was to describe the nurses meeting with female Muslim patient. The study carried out as a literature study and the results which based on 9 articles showed the lack of knowledge about culture and religion among health care staff. The authors further believed that to achieve an adequate result with meeting between staff and patient requires knowledge about different culture and religion. The study shows furthermore a necessity for nurses training individually to create instinct in how their own cultural opinion affects the nurse in her/his profession. The patients felt like nurses had a stereotype to doing their job and got very difficult to satisfy patients with the needs. In view of the circumstances it notifies proposals to improvement in the existing health care through curses and seminars about culture and religion but even concrete information about Islam and Muslim female patient’s needed in an institutional care. Madeleine Leininger’s theory of culture care was used as the conceptual framework and support for the study.

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts. I denna uppsats har jag studerat intervjuerna som texter, som jag har tolkat, och utifrån materialet har jag försökt få fram meningen i innehållet och kategoriserat efter olika teman.        Resultatet visar på att det är idrotten och då främst simningen som skapar störst problem för muslimska tjejer som har den övertygelsen att de inte vill visa sin kropp. I relation till olika skolämnen kan man också se i denna studie att lärare behöver vara medvetna om att det finns muslimska elever som har åsikter om exempelvis världens uppkomst och om sexualitet, som skiljer sig från allmänna uppfattningar som många ungdomar i Sverige har.      I denna studie finns också exempel och erfarenheter från tjejerna där de beskriver hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin religion. En av tjejerna beskriver att hon har blivit mobbad på grund av att hon bär slöja.      För tjejerna i denna studie har det varit naturligt att fasta och att följa de matregler som finns i Koranen och att det har gått bra att fasta under skoltid och att få alternativ kost. När tjejerna beskriver hur det är att vara troende i skolan berättar de att de har det fått svara på frågor från andra elever och lärare, och att de även har fått möta de fördomar som finns i samhället kring muslimer.

<p>This thesis is a small scale in depth exploration into the perceptions of power held by eight Muslim women residing in the Cape Town Metropole area. Using a Qualitative Feminist approach the study aimed to explore and shed light on the multiple ways in which Muslim women negotiate, construct and co-construct agency, power and authority in their everyday lives. This study also sought to explore whether Muslim women who appear independent or empowered actually feel in control of their own lives / and how their ability to make choices is mediated by intersecting identities such as race, class, age, etc. The research highlights a number of emergent themes in which discussion of the women‟s views around education, finance, reproductive responsibilities, patriarchy, etc. takes place and also explores the ways in which the women contest and resist traditional cultural norms in their everyday experiences. Furthermore this study also sought to create a space where the researcher focused and refocused her gaze on the theoretical and epistemological aspects of her chosen method of enquiry in order to interrogate its merits and limits. Upon reflection the researcher also acknowledges that, similar to the participants, she also holds contradictory views on some of the issues discussed.</p>

Seven women that identify as Muslim, Pakistani and Canadian in varying capacities participated in this qualitative research to discuss how their cultural and/or religious norms shaped their educational and career aspirations and overall decision-making. Areas of discussion included identity formation, understandings of culture and religion, familial influences on educational and career pursuits and overall experiences and interactions with faculty, peers and student service providers. This research brings together Chickering and Reisser’s (1993) Theory of Identity Development and feminist critical understandings of intersectionality (Collins, 1990; Knudson, 2005) and Orientalism (Said, 1978) in order to theoretically frame the students’ experiences. The research constitutes a major contribution from the Canadian perspective in terms of theory development as well as practical implications for faculty and campus services to ensure that students experience a learning environment that is supportive and inclusive.

This thesis explores the extent to which English curriculum, teachers’ literary choices, and a high demographic of Muslim students, influence the way English teachers educate for citizenship, in public and Islamic schools in Ontario. The three aspects this thesis examines are the following: how English teachers conceptualize citizenship education using informed, purposeful, and active citizenship learning expectations; in what ways their practice and literary choices enhance dimensions of citizenship education; and to what extent the English citizenship educator provides an inclusive space for Muslim perspectives. While the study shows that English teachers were successful at infusing purposeful citizenship, the study suggests that a more explicit link is needed in curriculum and in teacher practice, to inculcate informed and active citizenship outcomes in English. This study also implies, that teachers’ specific literary choices coupled with a citizenship education pedagogy, provides a more inclusive space for Muslim hybrid identities in English.

Seven women that identify as Muslim, Pakistani and Canadian in varying capacities participated in this qualitative research to discuss how their cultural and/or religious norms shaped their educational and career aspirations and overall decision-making. Areas of discussion included identity formation, understandings of culture and religion, familial influences on educational and career pursuits and overall experiences and interactions with faculty, peers and student service providers. This research brings together Chickering and Reisser’s (1993) Theory of Identity Development and feminist critical understandings of intersectionality (Collins, 1990; Knudson, 2005) and Orientalism (Said, 1978) in order to theoretically frame the students’ experiences. The research constitutes a major contribution from the Canadian perspective in terms of theory development as well as practical implications for faculty and campus services to ensure that students experience a learning environment that is supportive and inclusive.

This thesis explores the extent to which English curriculum, teachers’ literary choices, and a high demographic of Muslim students, influence the way English teachers educate for citizenship, in public and Islamic schools in Ontario. The three aspects this thesis examines are the following: how English teachers conceptualize citizenship education using informed, purposeful, and active citizenship learning expectations; in what ways their practice and literary choices enhance dimensions of citizenship education; and to what extent the English citizenship educator provides an inclusive space for Muslim perspectives. While the study shows that English teachers were successful at infusing purposeful citizenship, the study suggests that a more explicit link is needed in curriculum and in teacher practice, to inculcate informed and active citizenship outcomes in English. This study also implies, that teachers’ specific literary choices coupled with a citizenship education pedagogy, provides a more inclusive space for Muslim hybrid identities in English.

In 2004, a French law went into effect banning girls in state sponsored schools from wearing the hijab, a Muslim head covering. While the law also banned the Jewish kippa and large cross necklaces from being worn in public schools, the hijab took center stage in what became a worldwide media frenzy. The ban of the hijab as well as more recent laws that banned full face veils in all public spaces and a ban on Muslim prayer being performed in the street show a growing divide in the French populace. This thesis argues that these recent laws, as well as the rise in popularity of the far rightwing political party the National Front are evidence that France is moving away from its civic nationalist traditions and adopting a more ethnic based nationalism.