Sammanfattning Studiens resultat visar hur viktigt det är med en genomtänkt och planerad lärmiljö utifrån barnens intressen och behov för att främja barns språkutveckling och deras sociala samspel. Att använda sig av kommunikationsverktyg i miljön visar att barnen kan kommunicera med varandra och att det ger förutsättningar för att barnen ska förstå varandra. Studiens resultat visade också på hur betydelsefullt det är att vara en närvarande pedagog i leken för att kunna stötta barnen i deras samspel men också för att utveckla deras språk med hjälp av att benämna korrekta begrepp, samt för att tillgodose barnens behov. Studien visar också på problem som kan uppstå. Svårigheten att kunna vara en närvarande pedagog under dagarna i verksamheten kan vara svårt då barngrupperna är stora och det är svårt som pedagog att finnas för alla barn under en dag. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgår från Vygotskij, men även Piagets konstruktivistiska perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger anser är viktigt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi ville också få kunskap om hur förskollärare ansåg att olika faktorer kan påverka barns språkutveckling.

Vi har valt att skriva om hur trygghet skapas i de olika åldersgrupperna som finns på de två förskolor där vi genomförde intervjuerna med förskollärarna. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, Bowlbys anknytningsteori och Vygotskys proximala utvecklingszon, är målet att studiens resultat ska ge svar på hur de intervjuade förskollärarna beskriver tryggheten och vilka faktorer som påverkar trygghetsskapande. Resultatet visar att tryggheten är grunden för barns utveckling och lärande oavsett vilken barngruppskonstellation barnet befinner sig i. Introduktion ses som en viktig del i trygghetsskapandet samt ett nära samarbete med hemmet. Att vara närvarande pedagog, lyhörd och använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel i kommunikationen med barnen, är några av faktorerna som förskollärarna lyfter fram och som främjar arbetet med att skapa trygghet. Den största utmaningen i arbetet med att skapa trygghet är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen som orsakar stress och en känsla att inte räcka till i de olika ålderskonstellationerna som finns på förskolorna.

Denna studie belyser lärmiljön i förskolan. Lärmiljön består av den sociala, pedagogiska och fysiska miljön, vilket även är faktorer som tas upp i tillgänglighetsmodellen från specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM 2018). Studien tar upp relevant forskning kring ämnet och teori kopplat till lärmiljön. Vårt syfte med studien är att ta reda på vad fyra olika förskollärare tänker kring utformningen av lärmiljön genom en kvalitativ intervjumetod kopplat till den utvecklingspedagogiska teorin. Utifrån teorin används fyra olika nyckelbegrepp, lärandets akt, lärandets objekt, erfarande och variation. Dessa är centrala begrepp i teorin och hjälper oss att se på den fysiska lärmiljön utifrån en teoretisk utgångspunkt. Vi har valt att basera vårt examensarbete på lärmiljön i förskolan då vi anser att denna bidrar till lärande och lek och vi vill då ta reda på hur man som verksam förskollärare arbetar för att lärmiljön ska främja lek och lärande. De frågeställningar som vi valt att ta upp i studien är hur resonerar förskollärarna kring uppbyggnaden av den fysiska miljön i förskolan? Hur används lärmiljön för att främja barnens lek och lärande? Resultatet visar att förskollärarna i vår studie tänker i banor om ålder, behov och material när de planerar sina lärmiljöer. De är närvarande i barnens lek och utforskande samt planerar sin lärmiljö för att barnen skall upptäcka nya intressen som ofta riktas till det tema/projektarbete som avdelningen arbetar med. Förskollärarna i studien belyser att de utgår från barnens intresse i miljön för att fånga upp nya lärsituationer.

Förskolan är en plats för alla barn, där pedagogers uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för alla barn. I förskolan kan olika känslor uppstå och det är en plats där vi utvecklas och lär oss att förstå att alla känslor är okej att känna. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kunnat se att barns ilska och frustration sker på samtliga förskolor och vi har upplevt att pedagoger använder olika strategier för att bemöta barnens ilska och frustration. Trots att vi alla känner olika känslor så finns det olika upplevelser kring dem. Alla barn är olika precis som vuxna, men barn har ännu inte utvecklat olika strategier för att hantera sin frustration och ilska. Vårt syfte med studien är att undersöka och synliggöra hur förskollärare samtalar i fokusgrupper och därigenom ger uttryck för hur de upplever förskolebarns ilska och frustration. Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi under arbetets gång använt oss av en tematisk analys där de tre temana som framkom är tema 1: Att vara en närvarande pedagog, tema 2: Pedagogers strategier samt tema 3: Pedagogens relationer till barnen.   Resultatet visar att förskollärarnas upplevelser kring barns ilska och frustration är individuellt och ingen situation är den andra lik. Resultatet visade även att utifrån förskollärarnas erfarenheter och upplevelser är de lösningsorienterade vid hantering av barns ilska och frustration.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar. / The purpose of the study is to examine the preschool teachers' approach to how learning environments in preschool stimulate children's language development, as well as how preschool teachers talk about how they work to create learning environments that contribute to children's language development. The chosen method in the study is a qualitative method with a semi-structured interview where the sample consists of five working preschool teachers. The results of the study show that a well-thought-out and structured learning environment that is based on the children's interests is important for children's linguistic development. Using various aids to promote children's interaction and language development in different environments, which provides the conditions for the children to communicate with each other. The study shows that a preschool teacher present is important for developing children's language. The study also shows difficulties that can arise such as creating learning environments in difficult-to-plan spaces. The study also shows difficulties in creating interesting and stimulating environments that challenge all the children's abilities.

Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

The informants say in the interviews that when it was finished with all the heavy daily duties and everyday things, the knitting was brougt out. That is perhaps what is the connection to today's knitting, that the everyday fades a little, one's monotonous work, one's state of health, whatever it is, maybe knitting frees us from it and gives us a new spirituality, a new liberating space where our creation achieves something free, without musts, a space where we can create as we want and feel free. A way to move from the thought to the hand, from thinking to doing, a way to rest from stressed minds. The knitting is concrete, something is created, perhaps something to be proud of, visible productivity, what remains.

Inledning: Lek och barns språkutveckling är två centrala delar i förskolans verksamhet. Det är också något som lyfts upp i läroplanen för förskolan. Det ligger därför i vårt intresse att undersöka hur språkutveckling sker i leken och hur pedagoger stöttar barns språkutveckling i leken. Vår ambition med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av leken för att stötta barns språkutveckling.  Syfte:   Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av barns lek för att stötta barns språkutveckling. Detta har gjorts med hjälp av följande forskningsfrågor: -    Vilka erfarenheter har förskollärare av barns språkutveckling i samband med lek? -    Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stötta barns språkutveckling i leken? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har sex förskollärare intervjuats från olika förskolor i samma kommun. Intervjuerna har spelats in, transkriberats samt analyserats.  Resultat:  Resultatet i studien visar att förskollärarna besitter olika erfarenheter kring språkutveckling i leken. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att leken utgör ett viktigt redskap för barns språkutveckling. Särskilt framhävs rolleken som något förskollärarna har som gemensam erfarenhet där språkutveckling sker. Förskollärarna understryker den centrala rollen som rolleken spelar när det gäller att främja barns språkliga färdigheter. Resultatet visar även att förskollärarna använder flera olika strategier med syftet att främja barns språkutveckling under lek. Dessa strategier inkluderar pedagogernas roll, olika metoder för språkutveckling och utformning av lekgrupper. Många förskollärare betonar även vikten av att skapa en trygg miljö på förskolan för att främja språkutvecklingen under lek.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera betydelsen av chefers personliga utveckling för att bedriva ett välfungerande ledarskap. Studiens resultat och analys visar att chefers personliga utveckling har betydelse för hur ledare prioriterar och hanterar mänskliga relationer vilket bland annat inrymmer förmågan till dialog, att aktivt lyssna och att vara närvarande i det dagliga arbetet. Resultatet indikerar på att ett relationsorienterat ledarskap eftersträvas i de båda organisationer som deltagit i studien. Ett välfungerande ledarskap uppnås då ledaren har personlig mognad och är medveten om att dennes beteende påverkar andra. Ledare behöver visa prestigelöshet i sin roll och vara lyhörd i sitt sätt för att samarbete skall främjas vilket den personliga utvecklingen kan bidra till. Ytterligare resultat är att stöd i arbetet från kollegor och HR är av stor vikt för att uppnå personlig utveckling så ett välfungerande ledarskap kan bedrivas. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i olika chefsposition varav två är HR-chefer, deras subjektiva upplevelser formade resultatet. Referensramen innehåller tidigare forskning om chef- och ledarskap, HRM, ledarskapsutveckling, humankapitalets betydelse för organisationer, HR:s roll samt förutsättningar för implementering av idén om mjuk HRM. Slutsatser från undersökningen är att det går att uppnå ett välfungerande ledarskap om ledning och HR i organisationer ser värdet av att chefer har lämpliga personliga egenskaper och skapar förutsättningar för vidare utveckling av dessa. En förutsättning är dock att chefer på alla nivåer ser värdet av utveckling och har en vilja till att utvecklas. / The purpose of this study is to describe and analyse the importance of managers’ personal development to conduct an effective leadership. The result of the study and the analysis shows that managers’ personal development is significant for how leaders prioritise and manage human relationships, which includes the ability for two-way communication, active listening and being present in the day-to-day working environment. The result indicates that both organisations taking part in the study strive for a relation-oriented leadership. Effective leadership is achieved when the leader has a personal maturity and an understanding of how their behaviour affects others. A leader needs to show humility and be responsive in order to promote cooperation within the organisation and personal development can contribute to such an environment. The study also shows that support in your work, by colleagues and Human Resources (HR), is of great importance to achieve personal development objectives enabling an effective leadership to be conducted. The study was carried out with a qualitative research method, using semi-structured interviews with eight respondents in various management positions including two HR managers. Their subjective experiences have shaped the result of the study. The reference framework contains previous research on management and leadership, Human Resource Management (HRM), leadership development, the importance of human capital for organisations, the role of HR as well as the conditions for implementing the concept of soft HRM. The conclusions from the study are that it is possible to achieve effective leadership if the management team and HR in an organisation appreciates the value of leaders having appropriate personal characteristics and supporting the further development of these. A prerequisite, however, is that managers at all levels are seeing the value of development and have a desire to develop.

Syfte Syftet till den valda studien är att undersöka om rastverksamheten kan bidra till ökad trygghet på skolgården hos eleverna. Metod I vår studie utgår vi ifrån en kvantitativ metod med ett positivistiskt perspektiv. För att få in den datainsamling som behövs till studien har vi använt oss av strukturerade observationer och intervjuer. Resultat Sammanfattningsvis visar studiens resultat att rastverksamhet erbjuder en variation av olika aktiviteter på skolgården. Utifrån observationer och intervjuer med informanten skapades det en uppfattning att skolgården upplevdes som en trygg miljö på denna skola. Trots att skolgården kändes trygg för eleverna förekom det konflikter som fritidsläraren behövde hantera, de hade sin grund i olika orsaker. Många konflikter kunde hanteras direkt i leksituationen, men ibland var det inte möjligt då det inte alltid fanns en pedagog tillgänglig ute på skolgården.