I denna uppsats undersöks hur Sveriges drogpolitik samt missbrukare skildras i skolans läromedel för samhällskunskap i årskurs 7 till och med årskurs 9. En noggrann läsning av läromedel för samhällskunskap för högstadiet genomförs för att sedan se vilka attityder som framkommer i läromedlen kring dessa två frågeställningar:1) Hur representeras och skildras drogpolitik, både i Sverige och utomlands, mot bakgrund av den motsättning mellan nollvision och skadereduktion som för närvarande präglar olika länders drogpolitik?2) Hur skildras missbrukare, till exempel vem som kan eller inte kan bli missbrukare och olika aspekter kring dessa?Dessa forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ textanalys där nio olika läromedel för samhällskunskap lästs noggrant, kodats och analyserats mot bakgrund av de rön som finns om droger, drogpolitik och drogernas geopolitik. Studiens resultat visar på att droger i allmänhet, och ovan nämnda forskningsfrågor i synnerhet, har en försvinnande liten (eller icke-existerande) plats i läromedel för samhällskunskap och indikerar att detta beror dels på att läroplanernas hänvisning till droginformation avtagit från LPO 94 och framåt samt att skolan i allt högre utsträckning använt sig av utomstående aktörer för sitt arbete med droginformation. Konsekvenserna som en sådan försummelse kan leda till tas upp i diskussionskapitlet tillsammans med några få förslag om vidare forskning. / <p>Betygsdatum 2021-09-05</p>

Bakgrund: Narkotika och alkoholberoende definieras som kontinuerlig användning av substansen trots skadlig effekt. Under årtiondet har det rapporterats ca 124 000 narkotikabrott i Sverige och detta har ökat med 39%. Alkohol och narkotikaberoende påverkar hjärnan och individens beteende som orsaka oförmåga att kontrollera substans intaget. Personer med substansberoende är oftast stigmatiserade och karaktäriseras som aggressiva och våldsamma individer. Sjuksköterskor har ett stort ansvar i omvårdnaden och att vårda patienter med narkotika eller alkoholberoende kan vara tidskrävande. Metod: En litteraturöversikt med åtta kvantitativ och kvalitativ vetenskapliga artiklar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med substansberoende i form av narkotika och alkohol. Resultat: Resultaten presenterades i fyra huvudkategorier som består av 1. Brist på kunskap och utbildning. 2. Känsla av rädsla och hotfulla situationer. 3. Frustration och tillitsproblem. 4. Stigmatisering. Konklusion: Att vårda patienter med alkohol och narkotikaberoende beskrevs att vara utmanande och komplex. Brist på kunskap samt utbildning har visat sig vara den största orsaken till att sjuksköterskor känner sig osäkra att vårda dessa patienter. / Background: Alcohol and drug addiction is defined as continuous use of the substance despite the harm it causes. In the last decade, approximately 124 000 drug crimes were reported in Sweden and it has increased 39%. Drug and alcohol addiction affects the brain and the person's behavior which causes the inability to control the drug use. Individuals with substance addiction are often stigmatized and characterized as dangerous and violent people. Nurses have a huge number of responsibilities caring for patients in general and nursing patients with drugs and alcohol addiction can take a lot of effort. Method: A literature review study with eight scientific articles with quantity and quality research. Aim: The aim of the study is to describe the experience of nurses caring for patients with alcohol and drug addiction. Findings: The results are presented in four main themes: 1. Lack of knowledge and education. 2. Feeling of fear and threatening situations. 3. Frustration and mistrust. 4. Stigma. Conclusion:Caring patients with drugs and alcohol addiction was described as challenging and complex. Lack of knowledge and education was the main reason that nurses felt insecure caring for patients with drug and alcohol addiction.

This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. The existence of a larger cultural hegemony depends upon social institutions, such as news media, reproducing the values of a political hegemony. We have chosen a discourse-theoretical framework, where hegemony, ideology and discourse are central concepts. Our theoretical framework also includes broader concepts and theories from the field of journalism studies, such as agenda setting and news values. The study contains both a quantitative and a qualitative analysis, to examine different aspects of news coverage of narcotics. Our methodological approach is based on Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) and is largely operationalized using Carvalho’s (2008) methodological template, with analytical tools borrowed form Boréus (2005), Cohen (2002) and Christie &amp; Bruun (1985). Our analysis shows that news coverage of narcotics in the second half of 2020 in Aftonbladet and Dagens Nyheter is heavily dominated by crime-reporting, where law enforcement agents and narratives are given great amounts of framing power, which in turn reproduces the hegemonic values of Swedish drug policy, which promotes a juridical discourse in relation to drug-related problems. Previous research has found that Swedish drug policy is largely influenced by moral values rather than scientific research, which reflects our study’s findings of a higher prevalence of a moral discourse over a medical discourse. Lastly, there is an almost total absence of a recreational discourse in our material. These findings demonstrate how the hegemonic values of Swedish drug policy are reflected in the news media, which could point to the existence of a larger cultural hegemony in relation to narcotics in Sweden. However, the qualitative analysis also highlights examples where a high degree of interdiscursivity can be distinguished, which could point to a challenging of hegemonic values in Swedish drug policies.

AbstraktKat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier för att meditera och vara vaken i sina ritualer under nätterna. På senare tid har katanvändningen blivit mer vanlig i somaliska samhällen, vilket har lett till att många uttryckt oro över katkonsumtionen. I Sverige är kat narkotikaklassad sedan 1989, dess innehav kan leda till fängelse, böter eller bådadera. Trots det använder många somalier, särskilt män, som bor i Sverige kat dagligen. Bland dessa finns ungdomar under 26 år som också använder kat. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur det kom sig att dessa ungdomar lockats av kat och i så fall vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund till att de har börjat tugga kat i tidig ålder. Studien innehåller intervjuer med fyra manliga ungdomar där de berättar sin livshistoria, familj, bakgrund och utbildning. Undersökningen visar att det är föräldrars oförmåga samt myndigheter som inte har gjort tillräckligt för att uppmärksamma kattproblematiken som har föranlett att dessa ungdomar blivit offer för katkonsumtion. Föräldrarna har brustit i sin föräldraroll genom att inte upptäcka ungdomars katkonsumtion i god tid men också en bristande kännedom angående var ungdomarna befinner sig och med vilka de umgås med. Myndigheterna har å sin sida misslyckats med sitt ansvar genom att underskatta användningen av kat bland somaliska ungdomar i Malmö samt omfattningen av dess kliniska, ekonomiska och sociala problem. / AbstractKhat is a plant that grows in East Africa and Yemen which has been used as a stimulant for a long time. To achieve its optimum effect users chew its leaves and stems, and then swallow them. A Khat chewing session can approximately last for several hours. Khat causes amongst other things insomnia, euphoric feeling, delusion and hyperactivity. Historically, Khat has been used by some religious groups especially those called Sufis in order to meditate and stay awake during their rituals at night. As Khat use became more common in the Somali communities in recent times its economic and social problems has also become evident. This has led to many expressing their concerns over Khat consumption. In Sweden, Khat has been classified as a drug since 1989. Its possession can lead to imprisonment, fine or both. Nonetheless it is used by many Somalis who live in Sweden, especially males, on a daily basis. Among these are young people under the age of 26 who also use and has been using it for several years. The purpose of my study was through a qualitative approach examine how it was that these young people were attracted by Khat, and if so, what are the underlying reasons that can be the basis for why they have started chewing Khat at an early age. The study contains interviews with four male youth, where they told amongst other things their own life history, family background and education. The result of the study shows that it is the parents' inability and the authorities that have not made enough to pay attention to Khat problems that have led to these young people becoming victims of Khat consumption. The parents have failed in their parental role by not discovering their teenagers´ Khat consumption at an appropriate time. In addition, they knew little of their whereabouts and with whom they were associated with. The authorities have on their side failed in their responsibility by underestimating the use of Khat among Somali youth living in Malmö and the extent of its social, economical and clinical implications.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. / Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.

Syftet med denna studie var att titta på kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika ien ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Dettagjordes genom en enkätstudie som besvarades av gymnasieungdomar i åldrarna16-21 år. Tidigare forskning på området visar att den mest förekommandenarkotikasorten som ungdomar provar är marijuana. Lindrigare stöldbrott, somsnatteri, är enligt tidigare studier det vanligaste brottet. 12,7 % av deltagarna idenna studie har någon gång provat narkotika och det vanligaste brottet somungdomar har begått är lindrigare stöldbrott. I studien kommer vi fram till att detfinns ett samband, både mellan kriminalitet och narkotikaanvändning, ochbrottsutsatthet och narkotikaanvändning. Sambandet med att ha provat narkotikavar starkare för den egna kriminaliteten jämfört med brottsutsattheten. Socialtumgänge hade en korrelation med narkotikaanvändning där de som umgicks mermed sina vänner och ”driver runt” oftare hade provat narkotika. / The purpose with this study was to look at crime, victimization and narcotics in ayouth group. The correlation between these three variables was studied as well.This was done by doing a survey that was answered by high school students in theage between 16-21 years old. Previous research in this area has come to theconclusion that the most frequent kind of narcotics being used by youths ismarijuana. Kinds of larceny, like shoplifting, is according to previous research themost common crime performed by youths. 12, 7 % of the participants have usedsome type of narcotics and the most common crime in this youth group waslarceny. In the study we find a correlation, both between crime and use ofnarcotics, as well as between victimization and having tried narcotics. Thecorrelation between narcotic use and victimizations was stronger then the onebetween narcotics and crime. Social company had a correlation with usingnarcotics where the ones that spent more time with their friends “doing nothing”more often had used narcotics.

Tullverket är en av myndigheterna som arbetar med att förhindra och försvåra import av narkotika och andra preparat till Sverige. I följande uppsats kommer narkotikahandel via nätet behandlas utifrån intervjuer med några av Tullverkets tjänstemän. Riskerna med den illegala e-handeln är minimal för köparen. Anonymiteten ökar på nätet samtidigt som tillgängligheten möjliggör en större målgrupp, där den yngre populationen utmärker sig. Utvecklingen bidrar till allt säkrare metoder att köpa och sälja narkotika utan att åka fast samtidigt som internet möjliggör att nya syntetiska preparat vinner fäste på marknaden. / The Customs service in Sweden has a great responsibility of preventing narcotics and other forbidden products from entering the country. This thesis discusses online drug trade through interviews with some of the officials at Customs service (Sweden). The risks with online drug purchase are very limited because there are constantly new approaches implemented while the Internet anonymity decreases the risk to be caught. The drug access on Internet is available to a much larger scale then traditional trading and is especially convenient for the younger crowed. Developments contribute to safer methods for the buyers while Internet has given rise to new synthetic drugs that have gained position on the market.

Denna studie har sitt syfte i att undersöka de riskfaktorer som finns kring att ungdomar hamnar i narkotikamissbruk. Studiens utgår från en abduktiv kvalitativ forskningsansats och för att få fram resultatet har fem semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjupersonerna har hittats genom ett snöbollsurval och är före detta missbrukare som hamnade i ett narkotikamissbruk inom åldrarna 13-17 år. Den metod som användes för att koda materialet är tematisk analysmetod. Resultatet presenteras utifrån fyra teman (1) familjerelationer och uppväxt, (2) vänner, (3), skolgång och (4) att utveckla ett narkotikamissbruk. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter, nämligen anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Resultatet visar att ungdomars utveckling av narkotikamissbruk påverkas av deras uppväxt och familjemedlemmar, såsom deras anknytning till föräldrarna och deras syskons vanor. Vidare visar studiens resultat att ungdomarnas omgivning påverkar deras utveckling av narkotikamissbruk. Riskfaktorer kring att ungdomar utvecklar ett narkotikamissbruk visar sig vara bland annat en negativ skolgång och vänner som missbrukar. / This study aims to understand the risk factors associated with young people falling into drug abuse. The study is based on an abductive qualitative research approach, and to obtain the results, five semi-structured interviews have been conducted. The interviewees were found through snowball sampling and were former drug abusers who fell into drug abuse between the ages of 13-17. The method used to code the material is the thematic analysis method. The results are presented based on four themes: (1) family relationships and childhood, (2) friends, (3) schooling, and (4) developing drug abuse. The study is based on two theoretical perspectives: attachment theory and social learning theory. The results show that young people's development of drug abuse is influenced by their childhood and family members, such as their attachment to their parents and their siblings' habits. Furthermore, the study's results show that young people's surroundings affect their behavior. Risk factors for young people developing drug abuse include negative schooling and friends who abuse drugs.

Den svenska narkotikamarknaden är mer omfattande än vad som tidigare bedömts. Majoriteten av cannabisen som konsumeras i Sverige är insmugglad och är den substans som brukas mest globalt. Trots Covid-19 pandemin med tillhörande restriktioner, har både användningen och smugglingen varit fortsatt hög. Tidigare forskning har indikerat att sambandet mellan cannabisanvändningen och cannabissmugglingen inte är enkelriktad. Såväl som en ökad cannabisanvändning kan leda till en ökad smuggling, kan även en ökad smuggling leda till en ökad användning. Den kriminologiska forskningen på ämnet är dock fortfarande begränsad, där inga studier är genomförda i en svensk kontext. Det är därför av vikt att inrikta mer kriminologisk relevant forskning på de två narkotikamarknaderna i Sverige. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka och bidra med djupare förståelse för förhållandet mellan cannabissmugglingen och cannabisanvändningen med förhoppningen att förbättra det brottsförebyggande arbetet. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade intervjuer, Tullverkets beslagsstatistik samt självrapporterad cannabisanvändning från Folkhälsomyndigheten. Resultatet indikerade på att både användningen och smugglingen av cannabis har ökat från år 2008-2020. Den ökade användningen berodde på en minskad riskuppfattning och positiva attityder bland allmänheten, där legaliseringen av cannabisbruket runt om i världen har ansetts vara bidragande. Genom intervjuerna kunde ett ömsesidigt förhållande mellan narkotikamarknaderna fastställas. Allmänhetens cannabisanvändning motiverar kriminella grupper att bedriva smugglingen av cannabis. Samtidigt som cannabissmugglingen leder till att cannabis görs tillgängligt i landet, vilket ökar användningen av drogen. Vidare anses en kombination av både social och situationell prevention vara betydelsefull för ett framgångsrikt preventivt arbete mot smugglingen och användningen av cannabis. Resultat från denna studie kan därmed användas för att utforma åtgärder som kan implementeras och riktas mot både cannabissmugglingen och cannabisanvändningen. / The Swedish drug market is more extensive than previously assessed. The majority of the drugs consumed in Sweden are trafficked from other countries and cannabis is the most used substance globally. Despite the Covid-19 pandemic with associated restrictions, both use of cannabis and smuggling of cannabis have remained high. Previous research has indicated that the link between cannabis use and cannabis smuggling is not one-sided. As well as an increase in cannabis use can lead to an increase in smuggling, an increase in smuggling can also lead to an increase in use. However, criminological research on the subject is still limited, where no studies have been conducted in a Swedish context. It is therefore of importance to focus more criminologically relevant research on the two drug markets in Sweden. The present study therefore aims to research and contribute to a deeper understanding of the relationship between cannabis smuggling and cannabis use with the hope of improving crime prevention work. The methods used in this study consist of semi-structured interviews, the Swedish Customs’ seizure statistics and self-reported cannabis use from the Swedish Public Health Agency. The results indicated that both the use as well as the smuggling of cannabis has increased from 2008-2020. The increased use is due to a reduced risk perception and positive attitudes, where legalization around the world has been considered a contributing factor. Through the interviews, a reciprocal relationship between cannabis smuggling and cannabis use could be established. Increased cannabis use encourages criminal groups to smuggle cannabis. Simultaneously, cannabis smuggling increases availability in the country, which in turn leads to higher usage. Furthermore, a combination of social and situational prevention is considered important for successful preventative work against smuggling and use of cannabis.  Results from this study can thus be used to design measures that can be implemented and directed at both markets.

I studien undersöks huruvida en grupp narkotikasäljare på den svenska hemsidan Flugsvamp drivs av andra motivationer än ett grundläggande vinstintresse. Sidan bygger på de teknologiska verktyg som utvecklades av den libertarianskt inspirerade Cypherpunkrörelsens arbete med stark kryptografi i slutet av 1990-talet. Dessa verktyg skyddar både brottslingar och frihetskämpar, men har främst associerats med de som använder anonymiteten i kriminella syften och således har verktygen fått ett dåligt rykte som riskerar äventyra kryptografins framtid. Genom semistrukturerade onlineintervjuer med fem säljare av skiftande karaktär samlade jag information gällande deras upplevelse av sidan, relationerna till kunder och administratörer, hur de rent moraliskt rationaliserade sin verksamhet och vilken påverkan de såg sig ha på samhället och kryptografin. En bild framträdde där majoriteten av säljarna uppvisade ansvarskänsla och eftertänksamhet genom att agera med transparens och professionalitet. Genom att utkonkurrera oärliga aktörer och med ett nära kollegialt samarbete med varandra använde dessa säljare sin roll för att utmana den traditionella majoritetsinställningen till narkotika och visa hur den ansvarsfulla digitala försäljningen i längden kan vara samhällsförändrande. En minoritet uppgav att de endast använde sidan för att tjäna extrapengar och egentligen tyckte att det var en rimlig idé för staten att förbjuda de kryptoanarkistiska verktygen då de främst anses användas i kriminella syften. Studien når fram till slutsatserna att samhället som helhet tjänar på att det narkotikarelaterade våldet försvinner från gatorna, visar på hur en inkonsekvent och konservativ lagstiftning gör sig mottaglig för starka motargument samt understryker att den framtida digitala mänskligheten kommer ha en betydande användning för de kryptoanarkistiska verktygen.