Bakgrund: Konsumtionen av alkohol har i stort minskat i hela västvärlden, denna nedåtgående trend är extra tydlig bland ungdomar. Fler och fler ungdomar konsumerar mindre och många väljer att helt avstå från att konsumera alkohol. Denna trend är förstås positiv på många sätt men väcker även frågor om hur och varför denna trend uppkommit. Samtidigt som konsumtionen av alkohol har minskat har studier visats att vissa former av narkotika blir vanligare och har därmed skapat teorin om ett eventuellt samband. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera ungdomars minskade alkoholkonsumtion och koppla detta till eventuell ökning eller minskning i brukandet av narkotika bland de som inte konsumerar, konsumerar måttligt samt de som konsumerar mycket alkohol. Metod: Studiepopulationen består av 71 852 ungdomar i åldern 15-16 år från hela Sverige. Studien är en upprepad tvärsnittsstudie med data från åren 2001 till 2014. Den insamlade data analyseras med hjälp av flera logistiska regressioner. Resultat: Resultatet visar att de ungdomar som inte konsumerar alkohol inte använder narkotika eller cannabis i större utsträckning, de som konsumerar måttligt och konsumerar mycket använder dock narkotika och cannabis i större utsträckning. Slutsats: Sambandet mellan narkotika- och cannabisanvändandet och de ungdomar som konsumerar måttligt och mycket kan stärkas. Normalitetsprincipens hypotes att vid tider med låg totalkonsumtion av alkohol är det de som konsumerar mycket som använder narkotika och cannabis stärks av resultatet. / Background: Consumption of alcohol has declined substantially throughout the western world, this downward trend is extra clear among adolescents. More and more adolescents drink less and many choose to completely refrain from consuming alcohol. This trend is of course positive in many ways but also raises questions about how and why this trend has arisen. While alcohol consumption has decreased, studies have shown that certain forms of drugs are common and have thus created the theory of a possible connection. Aims: The purpose of this study is to analyze adolescents reduced alcohol consumption and link this to any increase or decrease in the use of narcotics among those who do not drink, drink moderately, and those who drink a lot. Methods: The study population consists of 71 852 adolescents aged 15-16 years from all over Sweden. The study is a repeated cross-sectional study with data from 2001 to 2014. The collected data is analyzed using multiple logistic regressions as well as an interaction regression. Results: The results show that the non-drinking adolescents do not use drugs or cannabis to a greater extent, but those who drink moderately and drink a lot, use narcotics as well as cannabis in greater extent. Conclusions: The relationship between narcotics/cannabis use and the adolescents who drink moderately and heavy can be strengthened. The results are consistent with the principle of normality which shows that at times with low total consumption of alcohol the heavy consumers of alcohol use more narcotics and cannabis.

"I can't stop raving" is a qualitative study based on five semi-structured interviews with young women who participate in the rave culture of Stockholm, Sweden. The study aimed to explore in what ways these women's experiences are characterised by safeness and worries. It identifies what risk and protective factors are prevalent in the environment, and what strategies these women employ to negotiate the risks. Proceeding from risk and resilience research, further focus lies on negotiative processes of risk versus pleasure, to understand what actions propel participation in rave culture. Judith Butler's theories on performativity and agency were employed as models to situate risk-taking as part of identity-making processes. The study results tell how the young participants sometimes experience worry in the environment, but also their awareness and resilient capacities towards the risks involved. The community experience within rave culture was further identified as a strategic protective factor, in the informants' pursuit of risk reduction. The study also identifies how Swedish political discourse on narcotics negatively impacts the participants' reliance on law enforcement and health services, even when facing explicit risk situations, indicating evident challenges for mainstream society to interact with rave culture and its participants. / ”I can’t stop raving” är en kvalitativ studie som bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som deltar i Stockholms ravekultur. Studien har syftat till att undersöka hur de unga kvinnorna upplevelser präglas av trygghet kontra oro. Vidare undersöktes vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i miljön samt vilka strategier de unga kvinnorna använder sig av för att hantera riskerna. Studien utgår från risk- och resiliensforskning och förhandlingsprocesser mellan risk och njutning har satts i fokus för att förstå mekanismerna bakom ravedeltagandet. Judith Butlers teorier om performativitet och agentskap har använts som modell för att situera risktagandet som del av identitetsskapande processer. Studiens resultat visar på att de unga deltagarna ibland upplever oro i sammanhanget, men att det finns en riskmedvetenhet och resilienta egenskaper hos individerna. Den upplevda gemenskapen inom ravekulturen identifierades som en strategisk skyddsfaktor i informanternas strävan efter riskreducering. Studien identifierar även hur den samhälleliga diskursen om narkotika negativt påverkar deltagarnas tillit till myndigheter—även vid explicita risksituationer—vilket indikerar utmaningar för majoritetssamhället att bemöta ravekulturen och dess deltagare.

Bakgrund: Synen på narkotika har blivit mer liberal och frekvensen av substansbruk hos ungdomar har ökat. Ungdomar anser att narkotikaklassade preparat har blivit mer lättillgängliga. Ungdomsåren är en riskfaktor för både narkotikabruk och kriminalitet. Ungdomsbrottslighetens omfång har inte förändrats mycket sedan 70-talet, dock blir brotten allvarligare och vanligare i yngre ålder. Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Brottsligheten kan dock ofta ses som en övergående fas.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att lida av ett missbruk med samtidig kriminalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom systematiska informationssökningar med bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Analysmetoden som användes var Aveyards tematiska analysmodell. Nio artiklar ansågs ha ett relevant resultat som kunde besvara studiens syfte samt ha hög kvalitet.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman och nio subteman. De fyra temana som framkom var ”Från nöje till problem”, ”Den sociala arenans dubbla roll”, ”Förändrat beteende och psykisk ohälsa” samt ”Vård- och rättssystemets komplexitet”.  Slutsatser: Narkotikabruket gick från att bruka för nöjets skull till att problem skapades. Att bruka tyngre narkotika sker ofta i samband med brott i grupp och är ofta kopplat till grövre brottslighet. Det framkom att en trygg och säker miljö under uppväxten var en skyddsfaktor som minskade risken för narkotikabruk och kriminalitet i ungdomsåren. / Background: The view on drugs has become more liberal and the frequency of substance use among youth has increased. Adolescents also believe that illegal drugs are more easily accessible. The adolescent years are a risk factor for drug use and criminality. The extent of juvenile delinquency has not changed much since the 1970s, however, the crimes have become more serious and more common in younger ages. Adolescents are the most criminally active group in society. However, crime can often be seen as a transient phase. Aim: The aim of this literature review is to describe adolescents experiences of substance abuse with co-occurring criminality. Method: The method used in this study was a literature review. Data was collected through systematic information searches with specific inclusion and exclusion criteria. The method used to analyse the articles was Aveyard's thematic analysis model. Nine articles were considered to have a result that could answer the aim of the study and to be of high quality. Findings: The results are presented based on four themes and nine sub-themes. The four themes that emerged were “From recreational use to problems”, “The dual role of the social arena”, “Changed behaviour and mental health” and “The complexity of the care- and justice system”. Conclusion: The use of narcotics went from using for the sake of fun to creating problems. Heavier drugs were often associated with committing crimes in groups as well as committing more serious crimes. The importance of a safe and secure environment during childhood were a protective factor which could reduce the risk of drug use and criminality in adolescence.

Konsumtionen av både alkohol och narkotika orsakar idag stora folkhälsoproblem och står för en betydande del av sjukdomsbördan i Sverige. Sverige har idag en hög dödlighet och det är mer vanligt än ovanligt att personer efter behandling återfaller. Syftet med studien är att med semistrukturerade intervjuer undersöka behandlares upplevelser av vilka inre och yttre faktorer som mest påverkar klienter under missbruksbehandling. Avsikten är att få en större förståelse för hur man når störst framgång med behandlingen.  Resultatet visar att av de yttre faktorerna ansågs konsekvenser vara en drivkraft för att komma till behandling. Under behandlingen ansågs även goda relationer till både behandlare och behandlingsgrupp vara av betydelse för att stanna kvar. Det ansågs viktigt med ett nyktert nätverk som gav stöd i individens drogfrihet. Den sista yttre faktorn som var av betydelse var att individen fick sociala stödinsatser även efter behandling för att bibehålla nykterheten. Bland de inre faktorerna framkom inre motivation som någonting avgörande för att framför allt stanna kvar i behandling, detta kunde främjas av behandlingspersonalen. Den andra inre faktorn som kunde påverka behandlingsutfallet var samsjuklighet, där samverkan mellan de olika instanserna var central. / The consumption of both alcohol and drugs is currently causing major public health problems and accounts for a significant proportion of the burden of disease in Sweden. Sweden currently has a high mortality rate and it is more common than not for people to relapse after treatment. The aim of this study is to use semi-structured interviews to explore therapists' perceptions of which internal and external factors most influence clients in addiction treatment. The intention is to gain a greater understanding of how to achieve the greatest success in treatment.  The results show that of the external factors, consequences were considered a driving force for entering treatment. During treatment, good relationships with both therapists and the treatment group were also considered important for staying in treatment. A sober network that supported the individual's drug-free life was considered important. The last external factor that was important was that the individual received social support even after treatment to maintain sobriety. Among the internal factors, internal motivation emerged as something essential for staying in treatment in particular, this could be promoted by the treatment staff. The second internal factor that could influence treatment outcome was co-morbidity, where interaction between the different agencies was central.

Sömnstörningar och förskrivning av sömnläkemedel är ett ökande problem i världen och Sverige. Arbetet visar på att prevalensen av användning av sömnläkemedel i Sverige har ökat under åren 2006 till 2019. Från 10,3 % hos kvinnor och 5,9% hos män till 11,1% respektive 6,7 %. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för behandling av sömnstörningar, utan bara på regional nivå. Gemensamt för de regionala rekommendationerna är att kognitiv behandlingsterapi alltid ska testas innan läkemedelsbehandling sätts in. Läkemedelsrekommendationerna skiljer sig något åt mellan regionerna, där melatonin tillkommit de senaste åren hos flertalet regioner. En ökning av antalet patienter som använder melatonin sågs också i arbetet från 2015 till 2019, där den största ökningen var hos de unga vuxna. Godkända indikationer för melatonin är dock bara behandling av sömnstörningar hos ungdomar och vuxna 55+ samt kortvarig behandling av jetlag hos vuxna. Därför är Region Stockholms rekommendation 2020 överraskande. Melatonin är förstahandsval till alla åldrar vid farmakologisk behandling av sömnstörningar.  Bensodiazepinder och Bensodiazepinliknadande läkemedel tillhör de narkotikaklassade sömnläkemedel, vilka medför en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende hos patienterna. Bensodiazepinliknande läkemedel har under många år ökat i Sverige, men i detta arbete tyder det på att den trenden har brutits. Användningen och nyförskrivning av de narkotikaklassade läkemedel har minskat från 2015 till 2019. Incidensen för alla narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat, från 8,4% hos kvinnor och 6,4% hos män till 4,2% respektive 3,6%.  För att besvara arbetes syfte, ” hur ser nyförskrivning av sömnläkemedel ut till vuxna människor i Sverige under åren 2015 till 2019” samt ” tidstrender i användningen av sömnläkemedel under åren 2006–2019” gjordes en kvantitativ deskriptiv kohortstudie baserad på olika register. Barn och ungdomar under 18 år exkluderades då de farmakologiska rekommendationerna för barn och ungdomar skiljer sig från de vuxna. Även äldre vuxna över 64 år exkluderades från studien då sömnsvårigheter ökar med åldern och det finns ökad bakomliggande sjuklighet.  De sömnläkemedel som har en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende minskar i förskrivning. Dock undersöktes inte långtidsanvändningen av dessa läkemedel, vilket är viktigt för framtida forskning. / Background: Sleep disorders are an increasing problem in the world, and due to this, prescription of hypnotics is also increasing. Patients who are prescribed benzodiazepines and non-benzodiazepines have a high risk of developing drug-dependency. Aim: To study the incidence in new prescriptions of hypnotics to adults in Sweden during 2015-2019, in relation to gender, age, region, season, prescriber, and comorbidity. Also, to study trends in the use of hypnotics during 2006-2019. Methods: A quantitative descriptive cohort-study based on national registers on in- and outpatient specialist care, and dispensed prescription drugs held by the National Board of Health and Welfare and the Swedish eHealth Agency.  Adults between 18-64 years who had received a new prescription of hypnotics were included. Results:  The prevalence of use of hypnotics has increased during 2006-2019 from 10.3% and 5.9% to 11.1% and 6.7% for women and men, respectively. In contrast, the incidence of newly prescribed benzodiazepines and nonbenzodiazepines has instead decreased during 2015-2019 from 8.4% and 6.4% to 4.2% and 3.6% for women and men, respectively. The proportion dispensed hypnotics increases with rising age, except in the case of melatonin, which is more common among younger patients. Conclusions: The incidence in prescription of benzodiazepines and other sedatives with a high risk of causing drugdependency, has been declining in the latest years. Interestingly, melatonin increases mostly in younger adults, even though melatonin is only indicated for sleep disorders in adults aged 55 years and older, and short time treatment of jetlag in adults.

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.

Abstract: Social Services offers needs-proven help- and support measures to people who need to get out of their addiction. Öppenvård (needs-proven individual help- and support intervention, through social services) is one of the Social Services' voluntary efforts aimed at adults with harmful use and or addiction problems. The substance abuse treatment that takes place at Öppenvården is of a conversational nature in the form of addiction counsellors giving clients advice and support. The study has been conducted with qualitative semi-structured interviews in one of the largest municipalities in southern Skåne, in which one section manager and six social workers have participated. The purpose of the study is to analyze social workers' experiences of addiction treatment at Öppenvården. The study analyzes the social workers' perceptions of the clients' ability to change, what conditions are required to be able to achieve a change, and how the social workers consider this to be possible. This is to be able to highlight and identify any difficulties that the social workers and their clients face in the change process. The results of the study show that success in the change process is equally dependent on the social workers' efforts and level of knowledge, the clients' attitude to lifestyle change, and the clients' conditions around their life situation. Alliance and relationship building, a secure housing situation and basic needs are important for a successful change process. In the social workers' description of the concept of change, I have found six different categories in their recipes for change: non-timed, wanting to seek help on their own, awareness, change of thought, motivation, as well as progression in a positive direction.

The Swedish death rate related to narcotics is amongst the highest within the EU. The purpose of this study is to use process tracing while investigating and understanding the high death rate among people who use narcotics in Sweden. The focus is on whether the Swedish drug policy is driven by morals instead of scientific proof and asks whether morals are the main cause of the high death rate in Sweden. The study utilizes the “threshold theory” and the theory of “symbolic politics.” To do this the following questions are being answered: “How has the Swedish zero tolerance towards narcotics looked like since the 1970s until present day?” and “are there any signs to proof that the Swedish drug policy is driven more by morals than by scientific evidence, and if so, what are they?” The study also tests the hypothesis that the high death rate is related to the restrictive drug policy in Sweden. In order to answer this the study collects data and regulations from different time periods in Sweden thru a qualitative method. The study confirms that the Swedish drug policy is driven by moral while overlooking scientific proof and it is also likely that the hypothesis of the study is true.

The purpose of this study was to, through qualitative interviews, contribute to a deeper understanding of how collaboration between human-treating organizations, which work preventively against drug use among young people in X-municipality, continues in practice. Therefore, we also want to investigate how this collaboration is experienced within four human-treating organizations. These are the police, social services, field group and student health team at school in X-municipality. This was done with the help of nine qualitative interviews in semi-structured form. The results of the interview material were analyzed using organizational theory and previous research. From the results, we could see that collaboration is perceived as an important phenomenon where the organizations collaborate to some extent, but not as much as they would like. Where organizational factors such as regulations, personal interaction and different approaches to the social problem affect the extent to which cooperation takes place.

Treningsterapi som en del av tverrfaglig spesialisert rusbehandling. Formålet med studiet er å undersøke hvordan en gruppe pasienter med rusmiddelavhengighet og psykiske lidelser opplever og beskriver sine erfaringer med treningsterapi som en del av behandlingen ved Stiftelsen Bergensklinikkene. Dette sett i lys av Self-Determination Theory (SDT) - selvbestemmelsesteorien.    Studiet har en kvalitativ tilnærming hvor det empiriske materialet er basert på forskningsintervju. Det er blitt gjennomført intervjuer av syv pasienter med rusmiddelavhengighet alle med erfaring med bruk av treningsterapi ved Bergensklinikkene. Treningsterapi vil si planlagte og strukturerte fysiske aktiviteter. Empirien i dette studiet er analysert ved bruk av tradisjonell kvalitativ tilnærming og meningskonsentrering. Hovedfunnene viser at et autonomistøttende miljø er en forutsetning for å bli motivert for behandling. Brukermedvirkning og selvbestemmelse er faktorer som styrker motivasjonen for endring.   Økt kompetanse blant pasientene gjennom nye erfaringer og økt innsikt i treningsterapi, ga grunnlag for en autonomistyrt behandling.  Relasjon til treningsterapeutene var viktig for at pasientene opplevde terapeutens informasjon og veiledning som nyttig. Opplevelsen av et inkluderende felleskap med behandlere og medpasienter var av stor betydning for informantene. I studien kom det frem at behovet for tettere oppfølging i overgangen fra institusjon til hjem var nødvendig.     Opplevelse av bedre rusmestring, bedre søvn, mindre angst og depresjon og mindre ADHD-symptomer var viktige motivasjonsfaktorer. Dessuten ga fysiske effekter både indre og ytre motivasjon til bruk av treningsterapi. Gjennom studien kan en ut fra resultatene konkludere med at informantene blant annet vektlegger en autonomistøttende struktur, økt kompetanse, opplevelse av fellesskap og motivasjon som viktig og nødvendig i treningsterapi. / Excercise as therapy  Exercise as therapy as part of multidisciplinary specialized treatment. The purpose of the study is to understand how a group of patients with substance use disorders and mental illness experience and describe their experiences with exercise therapy as part of treatment at the Bergen Clinics Foundation. The thesis uses a framework of self-determination theory (SDT).   The study has a qualitative approach where the empirical material is based on research interviews. Seven patients were strategically selected to undertake semi-structured interviews regarding their experience with exercise as therapy as part of multidisciplinary specialized treatment in The Bergen Clinics Foundation. Exercise as therapy is physical activity that is planned and structured. The empirical data in this study is analyzed using the traditional qualitative approach.    The results show that an autonomy supportive environment is a prerequisite for being motivated for treatment. User involvement and self-determination are factors that strengthen the motivation for change.   Increased competence among patients through new experiences and greater insight into exercise as therapy, provided the basis for an autonomy-guided therapy. The patients´ relationship with the therapists was important: in case this relationship was deficient, they wouldn´t experience the information and guidance as helpful.   The experience of an inclusive community of practitioners and fellow patients was of great significance for patients. The study revealed that the need for closer monitoring of the transition from institutional to home was necessary.    Experience of better control of drug dependence, better sleep, less anxiety and depression and less ADHD symptoms were important motivators. Besides giving physical effects both intrinsic and extrinsic motivation for use of exercise as therapy.   One can conclude from the study that in the patients´ view an autonomy supportive structure, increased expertise, experience of community and motivation represented the most important and indispensable factors in exercise therapy.