Organisationskultur är ett centralt tema för forskning inom organisationsteori där det är uppenbart att kulturella dimensionen påverkar alla aspekter av en organisation. Denna dimension präglar det sätt människor i ett företag tänker, värderar samt reagerar på ideér, åsikter och föreställningar som till sin natur är kulturella (Alvesson, 2015).        Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse kring ett multinationellt företags organisationskultur inom digitalkameraindustrin, genom att jämföra två kontor belägna i olika länder. Det ena kontoret beläget i Storbritannien och det andra i Sverige. Detta görs genom en komparativ undersökning för att kunna belysa potentiella likheter samt skillnader som kan finnas hos ett multinationellt företag där individers kulturella normer och värderingar kan forma organisationskulturens landskap. I studien genomfördes flertalet semistrukturerade intervjuer med individer som hade en ledarskapsposition i företaget. Intervjuerna speglade deras syn på organisationskulturen inom respektive kontor.   Resultatet från studien har påvisat både skillnader samt likheter kring organisationskulturen inom respektive kontor. I studien kom det fram att båda kontoren hade liknande praktiker kring uppdelning av arbete och gemensamma åsikter gällande synen på, samt behandlingen av medarbetare. Det som skilde deras organisationskultur åt var tonen i kommunikationen samt relationen mellan underordnade och överordnade. Det svenska kontoret hade en plattare hierarki och en informell kommunikation, medan det brittiska kontoret skiljde sig åt ur den aspekten till en viss grad. / Organizational culture is a central theme within the field of organizational theory and it is essential to note that the cultural dimension affects all aspects of an organization. It informs the way individuals within a company think, value and react to ideas, opinions and notions that are in their essence cultural (Alvesson, 2015).   The purpose of the study was to gain an increased understanding of a multinational corporation’s organizational culture within the digital camera industry, by comparing two offices located in different countries. One in the United Kingdom and the other in Sweden. This was achieved through a comparative study in order to shine a light on potential similarities and differences that might exist within a multinational corporation, where an individual’s cultural norms and values may shape the landscape of the organizational culture. Semi-structured interviews were conducted with a number of people with a leadership position within the company to gain insight on the culture within their respective offices.   The result showed both commonalities and differences between the two offices regarding the organizational culture. Both offices shared practices regarding the distribution of work and held similar views on the treatment of coworkers. A prominent difference between the office's culture was the tone of communication and relationship between superiors and subordinates. The swedish office had quite a flat hierarchy and an informal style of communication compared to the british office, which leaned in the opposite direction to a degree.

Trots att industrin står för hela 20 % av den totala sysselsättningen i Sverige, utgörs 80 % av branschens anställda av män. I denna kvalitativa studie av det multinationella företaget Stora Enso, undersöktes företagets arbete med Gender Diversity Management på marknader med olika typer av nationell kultur. Teorier som berör International Human Resource Management, Gender Diversity Management och nationell kultur utgör studiens teoretiska referensram. Fem intervjuer har genomförts med informanter från Stora Ensos olika avdelningar. Studien visade att Stora Enso har en del lokala policys gällande GDM, men att detta bör arbetas mer konkret med på central nivå, då de anställda upplevde att företaget i vissa avseenden brast inom ämnet. Då det fanns både fördelar och nackdelar med Stora Ensos arbete med GDM på såväl hemmamarknaderna som värdmarknaden finns det inga tydliga indikationer på att olika typer av nationell kultur har varit avgörande för företagets möjlighet att bedriva GDM.

This thesis concerns political communication during the coronavirus pandemic and aims to examine how Donald Trump and Emmanuel Macron articulate power and national identity in two speeches. The research questions posed were 1) Which were the communicated discourses in Donald Trump’s and Emmanuel Macron’s speeches to their respective nations? 2) What are the similarities and/or differences between how Donald Trump and Emmanuel Macron communicated power and which part does national identity play in their speeches? The theoretical framework used involved Foucault’s theories concerning discourse as well as his notions on power, discipline, knowledge, truth, and governmentality, which were also used as an analytical framework. Moreover, the research questions were answered using a qualitative content analysis on the textual aspects of the speeches and a semiotic analysis on the visual aspects of the speeches. The results concluded that both Trump and Macron frequently used nationalistic discourses in order to unite and coordinate their respective nations, as well as economic and political discourses. Macron also used a militaristic discourse in his speech, while Trump isolated and elevated the United States from the rest of the world. Furthermore, power was manifested through political decisions and appealed to individual responsibility and discipline. Additionally, Macron highlighted state power with rules and punishment. Finally, this study can shed light on populist political communication during the coronavirus pandemic.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskoleklasslärares uppfattningar om arbetet med nationell kartläggning i förskoleklass, dess uppföljning och koppling till tidiga stödinsatser. Studien utgår från fem frågeställningar där fokus ligger på anpassningar i undervisningen, samarbete med specialpedagogisk kompetens och kartläggningens koppling till tidiga stödinsatser. Det är en kvalitativ studie som består av 13 intervjuer med urval från 8 av 14 skolor i en kommun. Informanternas uppfattningar tematiserades och kopplades till formativ och summativ bedömningssyn och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet och analysen redovisas i sex teman Förskoleklass – som förskola eller skola, Förskoleklassen – isolerad ö eller del av skolans verksamhet, Språkkunskaper avgörande i kartläggningen, Kartläggningen invävd i undervisningen eller något utöver, Påbörja insatser direkt eller ”vänta och se” samt Summativ och formativ bedömningssyn.     Studien visar att förskoleklasslärarnas förhållningssätt till undervisningen påverkar inställning och användning av kartläggningen och hur den kopplas till bedömning. De som praktiserar formativ bedömning utifrån en flexibel och lekfull undervisning och använder kartläggningen som arbetsredskap får en positiv inställning och ser kartläggningen som ett stöd i utvecklingen av undervisningen och för elevers fortsatta lärande. Resultatet av denna studie visar också att organisatoriska förutsättningar för kollegial samverkan och samarbete med elevhälsan och specialpedagogisk kompetens måste stärkas för att stötta lärarnas bedömningsarbete för rätt stöd i rätt tid.

This study explores library discourses on multilingualism. The aim is to illuminate how unequal power relations are reproduced or transformed through these discourses. To examine this, I focus on a report on multilingualism, produced by the National Library of Sweden, included in their work with a national library strategy. The analysis is performed through the theoretical lens of discourse theory, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, in combination with an adapted version of Richard Ruiz’s orientations to language planning. Two discourses are identified: ”the old multilingualism”-discourse and ”the new multilingualism”-discourse. I argue that these two discourses are compatible, though constructed as a binary opposition. ”The old multilingualism”-discourse is related to national minorities, rest on a language-as-right orientation and is recognised as an individual resource. ”The new multilingualism”-discourse, which is the dominant discourse, is related to immigrants and constructed as something new. It is drawing on a deficit discourse, aiming at assimilation, and thereby reproduces unequal power relations. At the same time multilingualism is recognised as a societal resource that should be promoted. This thesis partake in a discussion on diversity within Library and Information Science.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

Vi har, med syfte att ta reda på hur historieundervisning är kopplat till identitetsutveckling iskolan, gjort en kunskapsöversikt på nuvarande forskning inom ämnet. Genom att undersökafältet identitetsutveckling och historieundervisning har vi identifierat två övergripande teman.Det första temat innefattar skillnaden mellan nationell och global historieundervisning, vilkaleder till en utveckling av två skilda identiteter. Forskning har visat att en nationell inriktadhistorieundervisning bidrar till att eleverna känner en stark gemensam nationstillhörighet ochförståelse för sina förfäder, men kan verka exkluderande mot minoritetsgrupper i samhället. Englobalt inriktad historieundervisning bidrar snarare till en ökad interkulturell kompetens, menkan orsaka splittring för landets befolkning gällande etnisk tillhörighet och koppling tillnationens förflutna. Det andra temat innefattar olika typer av faktorer som påverkar vilkeninriktning undervisningen kan ta. Några faktorer som forskning visar kan påverkaundervisningen är lärarens, elevens och statens ideologi och elevernas kulturella tillhörighet.Slutligen har vi konstaterat att historieundervisning har effekt på elevers identitetsutvecklingoch därför måste vi som lärare vara medvetna om hur olika inriktningar och faktorer påverkareleverna

The purpose of this essay in the social sciences is to investigate whether the international PISAtests can be used to assess the Swedish education system. This is done with the help of a literature study. A survey and compilation have been made of a selection of articles in the subject. An analysis has been made with the help of an ontological approach based on knowledge construction as well as a theoretical framework around evaluation as control, the results are discussed to nuance the answer to the question. With a critical view, the discussion wants to nuance the use of the test as a basis for assessing the Swedish education system. The conclusion is that PISA is a powerful tool for assessing education systems, but as with all tools, it needs to be used properly. If PISA is to be used to assess Swedish school, it is valuable to be aware of strengths and weaknesses and with a unified picture from several evaluation and assessment tools.

This paper examines the exhibition Allmänna konst- och industriutställningen in Stockholm 1897 and how landscape paintings by Swedish artists possibly could be interpreted as a part of the exhibitions political intention of being nationalistic. Methodically it is influenced by art historian Michael Baxandalls social history concept period eye. Focus is here about how and with what arguments the paintings could be said to be a fruit of their society. The purpose is to investigate whether, and if so, with witch rhetorical language the paintings were exhibited to help communicate a notion of common national values. The result shows that the paintings were exhibited together with international paintings, not side by side but divided country by country. Several paintings have parts in their motifs that in this context can be said to be related to the construction of national identity. A conclusion is that both paintings and context are performative.

This essay refers to analyse how the French far-right party National Front was able to establish themselves in 2002 and how they continued to develop from the presidential election of 2002 to the most recent presidential election of 2017. The thory used to analyse regards the establishment and development of far-right parties and the model of PPM, standing for the policy process model and concerns factors of political opportunities, mobilisation and the political master frame, is used to analyse the party. The model is later applied to the National Front from 2002 to 2017 by reading existing work on the subject to find a result and examine hoe the development has shown. The conclusion of the analysis is that they have used the opportunities they have gotten from other parties as they have legitimised the party. But still, little difference is to be seen in the party's political master frame, the biggest difference is regarding the party's discourse where the current leader of the party, Marine Le Pen, has wanted to differentiate her leadership and the party from how it was during the former leader, Jean-Marie Le Pen.