The essay is an effort to distinguish and highlight the re-/production of an imagined national identity in Swedish newsreel, known as the SF-journal, through the years 1935-1945. Furthermore the essay will also highlight the re-/production of a gender based national identity and the re-/production of ‘the other’. The material was gathered from the SF-journals digitalised library at ÖppetArkiv.se, then analysed using the textual dimension of Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The theoretical approach contains, amongst others, Benedict Anderson’s theory regarding the nation as an imagined community, Yvonne Hirdman’s theory concerning the existence of a gender contract and Stuart Halls the preferred meaning. An imagined national identity based on modernity, duty, healthism and the symbiosis between citizen and nature is a reoccurring theme, where modernism is the dividing factor between the imagined identity of Swedish men and women, and where stereotypical and belittling productions of ‘the other’ is a repeated occurrence.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

<p>2023-10-12</p>

I föreliggande studie har den politiska diskursen kring nationell identitet i Sverige undersöktsför att bidra till en bredare bild av den diskurs som produceras när det talas om nationellidentitet i den politiska debatten. Med hjälp av social identitetsteori och ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv på nationell identitet undersöks hur denna diskursbeskriver oss, det vill säga svenskar, och dem, det vill säga icke-svenskar. Tidigare forskninghar visat att diskursen om nationell identitet relaterar till exkludering av främmande grupperoch olika nivåer av fördomar mot invandrare. Med den kritiska diskursanalysen som verktyganalyserades två politiska debatter med 8 års mellanrum för att undersöka likheter samtskillnader i hur diskursen kommer till uttryck de olika åren. Resultatet fann att den politiskadiskursen kring nationell identitet i Sverige innehöll olika teman som beskrev oss och dem.Ett tema inom diskursen koncentrerade sig på att ge positiva skildringar av Sverige, medan deandra fokuserade på gränsdragning samt skillnader mellan oss och andra. Studien fannslutligen att dessa teman har förändrats mellan de två debatterna och dessa förändringarimplicerar förändringar inom diskursen som främst gått mot att ställa fler krav på vad somkrävs för att inkluderas i svenskheten.

Det kommer ske omprövning av många av Sveriges vattenkraftverk under de kommande 20 åren. Därför har det undersökts vilken påverkan detta kan resultera i för två av ett kraftbolags vattenkraftverk. Fyra olika fall har undersökts och jämförts med varandra. De undersökta fallen var fall 1 - nuläge, fall 2 - optimering med dygnsreglering, fall 3 - förnyelse samt fall 4 - utrivning.   Under arbetet har tillrinningar samt flöden till kraftverken tagits fram och en elprisprognos har använts. Dessa har inkluderats i de olika fallen förutom utrivningen i fall 4. För att maximera intäkten i fall 2 – optimering användes Excel-tillägget problemlösaren i samband med Visual Basic. En förnyelse av det äldre kraftverket har undersökts där data gällande nya potentiella turbiner inhämtats. Slutligen undersöktes utrivningsfallet där intäkt kopplat till produktionsbortfall från Vattenkraftens Miljöfond har sammanställts.   Denna rapport presenterar att fall 1 - nuläget ej kommer kunna behållas för att det ena kraftverket har nått dess tekniska livslängd. Fall 2 - optimering innebar en medelintäktsökning jämfört med om vattennivåreglering användes på 3,8%. Återbetalningstiden för optimeringen var mellan 1,7 och 2,9 år beroende på vilken kalkylränta som användes, om fiskväg inkluderades eller om intäkten justerades ned. Liknande för livscykelvinsten varierade den stort mellan 308 Mkr och 120 Mkr. Fall 3 - förnyelse hade återbetalningstider mellan 7,1 och 15,7 år beroende på liknande antaganden och förutsättningar likt fall 2 - optimeringsfallet. Livscykelvinsten varierade mellan 55,9 och 5,8 Mkr. Fall 4 – utrivning kan innebära en engångsintäkt på 41,1 Mkr från vattenkraftens miljöfond ifall det döms till åtgärder vid det avsedda kraftverket.   Fall 2 - optimering resulterade i störst ekonomisk lönsamhet men samtidigt resulterade dygnsregleringen i en större ekologisk påverkan än de andra fallen på grund av att ovanliggande sjöns vattennivå ändras mer frekvent. Förnyelsen i fall 3 var mindre lönsam än fall 2 - optimering, vid lägre kalkylräntor var förnyelsen dock mer lönsam än utrivningen i fall 4. Utrivningen behövde inte någon fiskväg eftersom fiskarna kunde passera ned genom den naturliga tröskeln.   Slutsatsen för detta arbete är att det finns lönsamhet med att implementera fall 2 - optimering med dygnsreglering, dock leder både fall 3 - förnyelse och fall 4 - utrivning samtidigt till intäkter. Fall 3 och 4 är samtidigt även mer rimliga scenarion i samband med omprövningen av vattenkraftverk. De två sistnämnda fallen är enklare att genomföra eftersom de inte likt optimeringen i fall 2 behöver beslut om godkännande för att fallet ska kunna implementeras. / In conjunction with the nation plan for hydro power plants in Sweden during the next 20 years, its possible effect on two of a power company’s hydro power plants have been examined. Four different cases have been considered and compared with each other. The considered cases were case 1 – current state, case 2 – optimization with short term regulation, case 3 – renewal and case 4 – demolition.   During the investigation of the cases the inflow of water to the hydropower plants has been estimated. A forecast for the electricity price was used and included. Both the inflow and forecast were used in all cases except case 4 - demolition. Case 2 - optimization utilized an add-in for Excel called Solver. Solver was used in conjunction with Visual Basic to maximize the profit. The renewal of one of the older hydropower plant was investigated in case 3 and data regarding the new turbines were collected. Finally, the demolition in case 4 was investigated were the profit stemmed from loss of production and was collected from “Vattenkraftens Miljöfond”.   This report presents that the case 1 – current state is not possible to keep in the future due to one of the plants exceeding their technical lifespan. Case 2 - optimization resulted in an average profit increase of 3,8% compared to case 1 - current state where water level regulation is used. The payback time for case 2 - optimization was between 1,7 and 2,9 years depending on the discount rate that was used, if a fish passage was implemented as well as if the profit was toned down. Similarly, when the life cycle profit was calculated it also varied, it was calculated to be between 308 and 120 Mkr. Case 3 - renewal had payback times between 7,1 and 15,7 years depending on the same assumptions and conditions as the optimization case. The life cycle profit was calculated to between 55,9 and 5,8 Mkr. Case 4 - demolition could result in a singular revenue of 41,1 Mkr if demolition is deemed as necessary due to the national plan.   Case 2 - optimization resulted in the highest economic profitability while at the same time providing a larger negative ecological impact than the other cases due to the more abrupt changes in the surface level. Case 3 - renewal was less profitable than case 2 – optimization, at lower discount rates it yielded more profit than in case 4 – demolition. The demolition did not require a fish passage since the fish could pass through the natural threshold.    The conclusion for this work was that there is profitability in implementing optimization with short term regulation. The renewal and the demolition also led to profits, albeit lower. However, they are more likely to be approved in connection to the national plan since the two latter mentioned cases are easier to implement because they do not require any additional approval which the optimization in case 2 needs.

<h1>Abstract</h1><p>At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process. </p><p>Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today.</p><p>The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in <em>the European Environment No. 17/2007 </em>where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published.</p><p>It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS.</p><p>However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. </p><p> </p> / <h1><em>Sammanfattning</em></h1><p>DATUM:                             2009-06-14</p><p>NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp</p><p>FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala</p><p>Maarit.k.nurkkala@gmail.com</p><p> </p><p>HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén</p><p>TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument?</p><p>PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt?</p><p>SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen.</p><p>METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i <em>European Environment</em> nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet.</p><p>RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.</p>

Abstract At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process.  Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today. The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in the European Environment No. 17/2007 where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published. It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS. However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. / Sammanfattning DATUM:                             2009-06-14 NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala Maarit.k.nurkkala@gmail.com   HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument? PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt? SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen. METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i European Environment nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet. RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.

Uppsatsens syfte har varit att studera uttryck för banal nationalism i svenska dagstidningar under världsmästerskapen i fotboll för herrar i USA 1994. Dels för att vidga begreppet nationalism, dels bidra med exempel på hur den kan synliggöras i vardagliga sammanhang och därigenom riskerar reproducera nationella föreställningar. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Michael Billigs diskursteori banal nationalism med understöd av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips begreppsmetaforer för nationella diskurser. För att kunna genomföra en fördjupad analys har uppsatsen haft kompletterande forskningsfrågor om hur Sveriges spelare och tränare samt hur Sveriges motståndarspelare och motståndartränare framställs i materialet. Empirin har bestått utav 157 publiceringar inklusive tidningarnas omslag fördelat över 26 utgåvor av Aftonbladet (9), Expressen (9) samt Dagens Nyheter (8). Analysen visar att banal nationalism i hög utsträckning, på ett till synes omedvetet sätt, varit del i utgåvornas publiceringar kring världsmästerskapen. De uttryck för banal nationalism som förekommer kan ses som försök till att skapa engagemang och intresse hos läsare, men dessa språkliga val bidrar likväl till att producera och reproducera en närmast självklar nationell gemenskap. Därtill är skildringar av Sveriges spelare och tränare likartad mellan tidningar och utgåvor, samt står i kontrast till skildringar av motståndare. De förstnämnda ges egenskaper såsom ödmjuka och lojala, kloka och beslutsamma. Motståndare porträtteras inte sällan som irrationella och oberäkneliga. Styrdokument och historiedidaktisk forskning föreskriver att en elevcentrerad undervisning bör bedrivas, vilket ställer krav på historielärare att vara förtrogen med begrepp som nationalism. Uppsatsen visar att nationella föreställningar på ett oreflekterat sätt kan produceras och reproduceras i till synes vardagliga sammanhang. Resultatet kan således anses bidra med ett angeläget perspektiv för blivande historielärare att reflektera över. / The purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.