Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie.Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap. Vad det gäller den dominerande läroplansmodellen har kunskapsuppdraget nedtonats, vilket medför en viss otydlighet för lärarna i undervisningsinnehållet. En otydlighet som direkt vidarbefodras till eleverna. / Standardized national test in Swedish language (B-level) at upper secondary school - A pilot study.

SammanfattningHär följer en kort sammanfattning av de viktigaste elementen i mitt examensarbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur elever med diagnosen F810, specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) i årskurs 9 upplever extra anpassningar, utifrån Skolverkets och logopeders rekommendationer, vid skilda provsituationer. Mina frågeställningar är:-Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, provsituationen i klassrummet beträffande logopeders rekommenderade extra anpassningar i svenska och engelska? -Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, de extra anpassningar som rekommenderas av Skolverket vid nationella prov i svenska och engelska?Teorietisk förankring: Studiens teoretiska ansats utgår ifrån en fenomenologisk förståelse där elevens upplevelse av extra anpassningar ställs i centrum. Ytterligare teoretisk inriktning är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elever. Dessutom används Ahlbergs kommunikativa-relationsinriktade perspektiv (KoRP) som fokuserar på processerna delaktighet, lärande och kommunikation. Metod: I studien har fem elever, från en skola, intervjuats. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med hjälp av en intervjuguide för att få så nyanserade svar som möjligt. Detta metodval gjordes för att låta eleven få utrymme i intervjun och dessutom låta denne vara med och styra utformningen av samtalets struktur. Dessa fem elevers logopedutlåtanden är granskade. Lärarinformationen som Skolverket skickar ut inför nationella provet i engelska och svenska 2015/2016 har granskats utifrån vilka extra anpassningar som får tillämpas under nationella proven. Intervjuerna har analyserats utifrån Ahlbergs KoRP och Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Intervjuerna har även kopplats till de sammanställda logopedrekommendationerna. Resultat: Studiens resultat visar att elevernas behov av extra anpassningar vid provsituation är likartade men skiljer sig i vissa avseenden åt såsom behov av talsyntes och muntliga/skriftliga prov. De fem eleverna upplevde att de fick de extra anpassningar de behövde vid provsituationer i skolan. Eleverna menar att ansvaret att säkerställa att de extra anpassningarna görs är deras. Vidare poängterar eleverna att de upplever att de själva har ansvar för att uttrycka sina behov till undervisande lärare. Eleverna upplever att läraren förstår deras behov och situation bättre när de har en bra kommunikation och ett välfungerande samspel. Alla fem elever påtalar att de känner sig annorlunda och att skolarbeten och prov tar längre tid för dem.Studiens resultat visar vidare att samtliga elever upplever att det finns en diskrepans beträffande logopedernas rekommendationer av extra anpassningar vid nationella proven och vad de faktiskt erbjuds. Diskrepansen gäller Intowords (stavningshjälp) där eleverna i engelskan inte får använda stavningshjälp och dessutom är stavning ett av bedömningskriterierna, trots att eleven har en funktionsnedsättning gällande stavning. Detta innebär också en motsättning gentemot pedagogers och logopeders uppmuntran att använda stavningshjälp kontinuerligt i skolarbetet och vid skolprov. Vid granskning av logopeders rekommendationer ser dessa olika ut över tid och per individ. Det finns dock rekommendationer som dessa fem elever delar: användning av alternativa verktyg (stavningshjälp och talsyntes), förlängd provtid, tillgång till ljudböcker och erbjudande av muntligt prov. En röd tråd igenom hela denna uppsats är hur viktig kommunikationen och sampelet är mellan elev och lärare för att adekvata extra anpassningar ska sättas in helt i linje med Ahlbergs kommunikations och relationsperspektiv samt Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Nyckelord: Alternativa verktyg, dyslexi, extra anpassningar, logopedens rekommendationer, nationella prov.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 9 använder sig av de nationella proven när de betygsätter elever i ämnet matematik. Det som jag också vill ta reda på är hur lärares betygsättning påverkas av de nationella provens resultat och vilka pedagogiska problem som uppstår i samband med de nationella proven i matematik. Denna undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare. Resultatet från intervjuerna analyserades och befanns omfatta följande huvudteman: 1. Omfattning av nationella proven i relation till vad de ger, 2. Styrning och anpassning, 3. Likvärdighet, 4. Moraliska och pedagogiska perspektiv och 5. Mäter de nationella proven rätt saker?Det framkom att lärarnas inställning till användandet av det nationella provet och den slutliga betygsättningen var mycket olika. Deras utsagor har jämförts med det som uttrycks i styrdokumenten och aktuell bedömningsforskning och jag resonerar kring ifall lärarnas inställningar är i linje med Skolverkets intentioner eller inte.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utifrån vad som kom fram delade jag upp resultatet och diskussionen i olika huvudpunkter. Resultatet visar bland annat att lärare inom skolor i samma kommun har helt olika arbetssätt gällande bedömningen av de nationella proven. En annan tendens är att lärarna anser att proven tar mycket tid från undervisningen, och efterlyser någon typ av speciallösning för att dels hinna med allt administrativt arbete kring proven, dels undvika att proven tar alltför stor del av kurserna. Vidare finns en positiv grundsyn till proven och dess funktion, men samtidigt en frågande inställning till vad dokumentationen och kontrollrättningarna egentligen leder till. En annan slutsats är att skolans språkbruk och organisation går mot en företagisering som innebär ett närmande av företagsvärldens sätt att se på utvärdering och målstyrning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ”walk and talk” med eleverna. Resultatet visar att lärarna känner sig stressade över proven och huruvida tiden ska räcka till både undervisning och omdömen. Lärarna tar även upp hur tiden påverkar deras rättning och bedömning av proven. De visar sig att eleverna lyfter dilemman som omgivning och hur den påverkat dem.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven. Jämför vi vårt resultat med en tidigare studie angående lärarnas syn på de nationella proven överens stämmer det relativt mycket. Dock såg vi skillnader i studien som gjordes innan införandet av proven och vår studie.

SammanfattningFöreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

No description available.

De nationella proven i årskurs 3 har som syfte att stödja lärares bedömning och elevers kunskapsutveckling. Hur resultaten på proven används skiljer sig dock mellan olika lärare. Syftet med denna studie är därför att belysa lärares syn på de nationella proven i svenska i årskurs 3, samt uppmärksamma lärares uppfattningar om provens påverkan på läsundervisning och bedömning av elevers kunskaper. Syftet besvaras utifrån följande trefrågeställningar: På vilka sätt upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras sätt att arbeta? Hur uppfattar lärare att deras läsundervisning påverkas av de nationella proven i årskurs 1–3? Hur upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras bedömning av elevers kunskaper i ämnet svenska? Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de nationella provens förutsättningar för lärares arbete och undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorinoch grundar sig i en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer använts vid insamling av data. Vid bearbetning av det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet i denna studie visar att lärare anser att de nationella proven i årskurs 3 påverkar deras arbete, både positivt och negativt. Studien visar att lärare framhåller att defrämst använder resultaten på de nationella proven för att forma och utveckla den egna undervisningen. Resultatet synliggör att elevers resultat på proven inte påverkar läraresbedömning av elevers kunskaper. Proven kan utifrån det resultat som framkommit i studien betraktas som positiva för utveckling av lärares arbete samt för deras läsundervisning.