Syftet med uppsatsen är att undersöka vad ungdomar upplever att de lär sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsätts till handling. Utifrån tre fokusgrupper med scoutkårer i Skåne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. Vår undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lär sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de får inom natur och miljö är till stor del Allemansrätten, att inte skräpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de får omsätts till några konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag från att de värnar om naturen under vistelsen där. Dessutom ser de endast miljö som något negativt laddat, då de enbart kopplar samman detta begrepp med miljöförstöring. Vi ser inte i dagsläget att ungdomarna får ett ökat miljöengagemang genom naturupplevelsen i scouterna. Däremot skapar naturmötet en positiv känsla och en ökad förståelse för naturen vilket kan leda till ett framtida miljöengagemang. / The purpose of this paper is to examine what young people perceive that they learn about nature and the environment within the Scout organization, and also how this knowledge is translated into action. By using three focus groups with scout troops from Skåne we will explore the scouts perspective and reflections. Our research has revealed that young scouts do not feel that they learn much about either nature or environmental issues within the Scout organization. The knowledge they receive about nature and the environment concern mostly that they shouldn’t clutter and destroy nature. We can’t currently see that scouts have a greater environmental commitment through the outdoor experience within the organization. By contrast, feeling oneness with the nature creates a positive feeling and a better understanding of nature, which may lead to future environmental commitment.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar av att ha undervisning utomhus kontra inomhus, bland annat vilka för- och nackdelar eleverna upplever. Undersökningen genomfördes med 34 elever i årskurserna 1–3 genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna önskar mer undervisning i utemiljö.Utomhus upplever eleverna sig mer energifyllda och nyfikna på sin omgivning i jämförelse med hur de känner inne i klassrummet. I klassrummet upplever vissa elever sig instängda och att de snabbt blir trötta. Resultaten visar att flertalet elever har en positiv syn på utomhusundervisning samt att de upplever att den bidrar till ett mer lustfyllt lärande samtbättre mående. En slutsats av denna studie är det finns en potential för lärare att utnyttja lärmiljöerna utomhus i större utsträckning för att utveckla elevers kunskaper och välbefinnande.

<p>Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.</p><p>Huvudfrågorna i uppsatsen är:</p><ol><li>Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?</li><li>Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?</li></ol><p>För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:</p><p>För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion.</p><p>Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).</p>

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer? Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur? För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt: För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion. Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod. Sex djupintervjuer genomfördes med aktörer som arbetar i verksamheter inom ramen för natur och hälsofrämjande arbete. Vid intervjuerna användes semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att aktörerna använde natur i verksamheten i form av rum, som redskap och som symbol. Aktiviteterna i verksamheterna spelade en komplex roll då både aktiviteternas symboliska värden och de konkreta aktiviteterna i sig användes som metod. Aktörerna upplevde ett starkt personligt välmående i sitt arbete och ansåg att det är en växande bransch med goda möjligheter till att bedriva verksamhet även i framtiden. Konklusion: Området natur och hälsofrämjande arbete är ett brett område och bedrivs av skiftande verksamheter i fråga om aktiviteter, erbjudanden och inriktningar. Studien visar att områdets pedagogiska inriktningar skiljer sig från tidigare pedagogiska inriktningar inom liknande områden genom att fokusera på hur natur kan användas som ett hälsofrämjande verktyg. / Background: Previous research shows that nature can contribute to health development and shows a correlation between people's level of activity, mental health and access to nature environments. Today we see a growing number of new operations in both the private enterprise and the public sector where nature is used as a resource for health promotion and prevention. Since the phenomenon is fairly new, descriptions of the area are poor. Objective: The aim of this study was to investigate how the nature and health promotion work are carried out by different actors in Sweden. Method: Qualitative approach was chosen as the data collection method. Six interviews were conducted with actors working in the field of nature and health promotion. The interviews used semi structured interview guide. The interviews were analyzed by content analysis. Results: The results showed that the respondents use nature as a resource in their business operations, both as a room, a tool and as a symbol. The activities played a complex role since they both had a symbolic value and was used as a concrete tool. The actors however felt a strong personal wellbeing at their work and that it is a growing industry with good opportunities to conduct business in the future. Conclusion: The area of ​​nature and health promotion occupations is a broad field and involves diverse activities regard to activities, offers and specializations. The study also shows that the area's pedagogical orientations, differs from previous educational approaches in similar areas by focusing on how nature can be used as a health promotion tool.

Univ., Diss.--Konstanz, 2006. / Literaturverz. S. [464] - 488.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg’s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ”nature” is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ”nature” is tentatively defined as ”that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation”, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections. In Hos rådjur, wild nature takes the shape of a ”raw” animal that seems to threaten the human characters. In Mörk materia the threat to humanity comes from matter itself, matter that is dark and unruly. The nature/culture relationship is complex and continuously evolving, with several different and mutually exclusive possibilities being explored in the poems. Berg’s poetry has often been characterised as transcending boundaries, and metamorphoses and dissolution of boundaries between humans, animals and other organisms are abundant in the two poetry collections. Despite this, the study demonstrates how dualistic notions of nature and culture, body and spirit, are upheld throughout the texts.

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2006

Naturturism är en trend som ökar i efterfrågan världen över och det är främst naturupplevelser som eftertraktas. En upplevelse är något som sker under en specifik tid i ett upplevelserum och som är för kunden unik och personlig. Stall Västergården, Hägnens Islandshästar och Glasrikets Älgpark är företag som samtliga är verksamma i upplevelseindustrin. Dem är belägna på landsbygden och marknadsför sig med att erbjuda natur- och djurupplevelser. Att marknadsföra sig på landsbygden är till viss del en utmaning. Word of mouth och platsmarknadsföring är den marknadsföring om är mest effektiv och samtidigt den som är mest nyckfull. Men bra marknadsföring och nöjda kunder skapar ett tillflöde av turister till landsbygden och det gör att landsbygden blir levande och ett starkt platsvarumärke.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.