No description available.

Trädgårdsterapi är en behandlingsmetod där deltagarna genomgår ett program baserat på upplevelser och arbete i en terapeutisk trädgård med stöd av ett multidisciplinärt team med syftet att behandla olika sjukdomstillstånd. I Sverige tillämpas trädgårdsterapi främst vid vård av psykisk ohälsa som depression, utmattningssyndrom och schizofreni.  Syftet med detta arbete var att undersöka vilken effekt trädgårdsterapi har visats ha vid olika sjukdomstillstånd. Därför genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, APA Psychinfo samt Swemed+ vilket resulterade i tio experimentella studier. Dessa har kvalitetsgranskats och deras resultat har bedömts och sammanställts. Studierna undersöker: cancer i palliativ vård, schizofreni, demens, stroke, smärta, depression och utmattningssyndrom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Många av studierna har metodologiska problem som sänker deras kvalitet och bevisvärde.  Det finns inget stöd för att trädgårdsterapi skulle kunna användas för att öka livskvaliteten i palliativ vård för patienter med cancer. Det har inte heller visats fungera bättre än konventionell behandling vid stroke-rehabilitering eller för att förbättra stämningsläget hos personer med demens. Däremot har trädgårdsterapi visats ha gynnsamma effekter på symptomen vid schizofreni, depression och långvarig smärta samt bidra till rehabilitering av depression och utmattningssyndrom. De positiva effekterna på flera av sjukdomstillstånden visar att behandlingen kan ha potential att öka hälsa och lindra sjukdom. Detta kan motivera till ytterligare studier och en fortsatt utveckling av trädgårdsterapin. / Horticultural Therapy is an activity where the participants are working in and experiencing a therapeutic garden with the support of a multidisciplinary team with the aim to treat various illnesses. In Sweden the method is mainly used to treat mental health problems such as depression, fatigue and schizophrenia. The objective of this paper was to examine the effects of horticultural therapy on different illnesses. To reach the objective a review with a systematic approach was performed. A key word search was made in the databases PubMed, APA Psychinfo and Swemed+ which resulted in ten experimental studies that has been used for analyses in this paper. The quality of the studies has been examined and the results have been evaluated and compiled. The included publications examine palliative care, schizophrenia, dementia, stroke, pain, depression, fatigue and cardiopulmonary diseases. Several of the studies have methodological shortcomings which limits their quality and evidential value.  There is no evidence that horticultural therapy could be used to improve the quality of life in cancer patients in palliative care. Neither has it been shown to perform better than conventional treatments in the rehabilitation of stroke or to improve the mood of persons with dementia.  However, horticultural therapy had significant positive effects on the symptoms of schizophrenia, depression and chronic pain and contributed to the rehabilitation of depression and fatigue. The positive effects indicate that horticultural therapy could potentially contribute to promoting health and treating disease. This could motivate further studies and a continued development of the treatment.

En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik. / Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.

Syftet med denna studie var att ta reda på kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. Det har inkluderat vilken sorts grönstruktur som ungdomar värdesätter, vilka känslor och kontakter som ungdomar upplever med grönstruktur samt på vilket sätt grönstrukturen kan påverka ungdomar upplevda hälsa. Resultatet på dessa frågor bildade själva kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. För att kunna besvara undersökningens frågeställning har kvalitativa gruppintervjuer och kvantitativa enkäter gjorts med ungdomar som är mellan 15 och 18 år. Resultatet analyserades med en riktad innehållsanalys och en jämförelse mellan enkäten och gruppintervjuerna. Undersökningen visade på att ungdomarna upplever minskad stress och bättre humör kring grönstruktur. Den visade också att ungdomar värdesätter blommor, träd och tillgång till aktiviteter i grönstrukturen. Resultatet har till sist diskuterats där erfarenheten av natur kan ha en påverkan på ungdomarnas svar. Förslag till vidare planering för grönstruktur i staden diskuteras också. / The purpose of this study was to find out the link between green structure in the city and young people's perceived health. This has included the kind of green structure that young people value, what feelings and contacts young people experience with the green structure, and how the green structure can affect young people's perceived health. The result of these issues forms the link between the green structure of the city and young people's perceived health. To answer the survey's question, qualitative group interviews and quantitative questionnaires were conducted with young people aged between 15 and 18 years old. The result was analyzed with a targeted content analysis and a comparison between the questionnaire and the group interviews. The study shows that young people experience reduced stress and a better mood around urban nature. It also shows that young people value flowers, trees and access to activities in the green structure. The results have been presented through charts and quotes. The results have finally been discussed where the experience of nature could have an impact on young people’s answers. Proposals for further planning for green structure in the city are also being discussed.

No description available.

The Sand Catcher                                                        The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space. Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand. The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences. The Sand Catcher highlights natural processes in the landscape and its relation to time and rhythm. The structure becomes a watchtower, a landmark, a measuring stick, an hourglass. The Sand Catcher is a concrete structure with doors of glass. Gradually the surface will be sandblasted and polished, marked by the sand dune passing through. In 30 years from now the Sand Catcher will be covered by sand. In another 100 years the Sand Catcher is left alone in the barren landscape. But the traces of the sand dune remain. / Sandfångaren   Projektet Sandfångaren undersöker mötet mellan en permanent struktur och ett landskap i förändring. Den vandrande sanddynan Råbjerg Mile i norra Danmark är 40 meter hög och flyttar sig över Nordjyllands udde 15 meter per år. Genom att introducera en permanent struktur på platsen framhävs sanddynans framfart och därmed också människans syn på tid och plats. Genom att intuitivt bygga modeller med varierade öppningar och förtätningar undersöktes relationen mellan en förändrad sandnivå och en serie fasta element. Resultaten från experimenten visade på rumsligheter och effekter som uppstår i mötet med sanden. När sanddynan möter byggnaden genereras nya rum, rörelsemönster och upplevelser. Sandfångaren uppmärksammar vår syn på tid och landskapets processer. Strukturen blir ett utkikstorn, ett landmärke, en mätsticka, ett timglas. Sandfångaren är gjord av massiv betong och har dörrar av tjockt glas. Sanden lämnar över tid en blästrad och slipad yta, ett spår av sandens framfart. Efter 30 år kommer Sandfångaren nästan att vara helt täckt av sand. Efter ytterligare 100 år står Sandfångaren ensam, lämnad i det karga landskapet. Men spåren finns kvar av sanddynan.

Detta projekt är ett examensarbete i industridesign och har gjorts i ett samarbete med Skultuna mässingsbruk. Projektet har gått ut på att skapa en belysningsarmatur som simulerar naturen inom både sitt formspråk och ljusbild. Detta för att försöka skapa en känsla av naturen inomhus för en användare så att hen kan få en naturupplevelse hemma. Samtidigt ska formspråket följa Skultunas befintliga formspråk. Metoden som används är designprocessens tre faser, analys, kreativ och presentationsfas då det är en mycket passande metod att arbeta utifrån i ett designarbete. Resultatet är även uppbyggd efter dessa tre faser och går till en början igenom den fakta som samlats in om natur och ljus, hur människor just nu tycker och tänker om natur och ljus, vad som idag finns på marknaden, vilket typ av företag Skultuna är samt olika krav som ställs på produkten. Sedan har den kreativa fasen med hjälp av skisser och modeller tagit fram olika förslag, som genom tester analyserats och vidareutvecklats till det slutgiltiga konceptet. I presentationsfasen har detta koncept kommit närmare verkligheten med en presentationsmodell. Slutresultatet har blivit en belysningsarmatur med en del i mässing och en del i trä. Ljusbilden som skapats har beskrivits likna berg och horisonter, någonting som tyder på att målet med projektet uppfyllts.

No description available.

This study investigates how preschools with different accessibility to forestenvironment use it while teaching biology. Questions like what and how preschool teachers educate has been explored as well as which possibilities andobstacles they perceive by using the forest as a learning environment. Themethod used in this thesis is a survey that has been sent to 56 preschool principals in the middle parts of Sweden who has passed on to their employees. 52preschool teachers answered the survey. The result showed that the majorityof the preschool teachers educate about animals, plants and the cycle of nature.They also educate about the human body but not to the same extent. The surveyshowed that the content of the subject taught was independent of the accessibility to the forest. How the preschool teachers taught was different. Some ofthem mentioned that they use different tools and also work cross curricularwith other subjects. Preschool teachers in preschools with close to the forestgo there more often compared to those who have a longer distance. They bringup the number of preschool teachers as the biggest obstacle for being able toeducate the subject in the forest. Some of the positive possibilities they mentioned was that the children develop empathy for all things who are alive, develop their imagination, joy of movement and also that several things from thecurriculum can be included in a forest environment.

No description available.