Die Erlebnistour Seelitz führt durch den südlichen Bereich der Gemeinde Seelitz und den südwestlichen Teil der Großen Kreisstadt Rochlitz und verbindet Baukunst mit der Schönheit der Natur.

Der Fokus meiner künstlerischen Arbeit liegt bei großformatigeren Skulpturen vor allem für den Außenbereich. Das Zusammenspiel von Natur und Skulptur spielt hier formal und inhaltlich eine wichtige Rolle. Der Carbonbeton ist für mich ein fast idealer Werkstoff. Meine Arbeitstechnik, den Umgang mit dem Werkstoff Carbonbeton, habe ich für meine künstlerische Arbeit adaptiert und in verschiedene Richtungen entwickelt.

Denna motivstudie analyserar vilka teman och motiv som finns i tre bilderböcker: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) av Elsa Beskow, Bus och Frö på varsin ö (2012) av Maria Nilsson Thore och Lille Lustig och skogens vänner (2015) av Inger Kvillner och Eva Kvillner. Syftet med analysen är att undersöka hur naturskildring och gestaltning av djur framställs i tre utvalda bilderböcker för barn, vilka motiv som finns i dessa böcker samt samspelet mellan bild och text. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av Nikolajevas och Ulla Rehdins bilderbokenskategorier. Analysen visar hur bilderböckerna använder sig av följande tema och motiv: natur och djur, vänskap, utanförskap och olikhet. Resultatet visar att bilderböckerna har skapats för ett didaktiskt syfte, där ansvaret placeras på den individuella snarare än på samhälleliga nivån. I min analys ser jag att en stor del av bilderna utgår från textens beskrivningar, och vissa detaljer och färgglada bilder har anpassats till yngre barn.

Introduktion: Stressrelaterade besvär är ett stort folkhälsoproblem globalt samt är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Mental ohälsa så som depression, ångestsyndrom, och stressrelaterade sjukdomar är de mest vanliga anledningarna till långtidssjukskrivningar bland både män som kvinnor. För att uppnå välmående i vardagen när man lever med stressrelaterad sjukdom krävs möjligheter till att få vara villkorslöst närvarande. Naturvistelse kan ge ett sådant villkorslöst närvarande samt främja välbefinnande i vardagen. De vanligaste orsakerna till stressrelaterad sjukdom är hög arbetsbelastning eller känslomässiga krav på arbetet, men stressfaktorer i det privata livet kan också vara en bidragande faktor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka samband och effekter av hur natur och grönområden kan användas som en hälsopromotiv metod för stressreducering hos populationen i Sverige. Metod: Litteraturöversikt där kvantitativa studier valdes från databaserna PubMed, Web of Science och Scopus. Totalt granskades och inkluderades tio studier. Resultaten presenteras organiserade under lämpliga teman och underrubriker. Resultat: Flera lovande resultat kunde avläsas i åtta av de tio studier som undersökte sambandet eller effekter mellan stressreducering eller mental hälsa och variationen av olika naturmiljöer så som närhet till grönområden, trädgård eller natur och vatten. Två artiklar visade inget signifikant resultat men uppmätte en signifikant minskad risk för kvinnor att drabbas av psykisk ohälsa vid uppföljning. Resultaten indikerar positiva effekter vid användandet av natur samt tillgång till grönområden som stressreducering, där även positiva effekter på den mentala hälsan har påträffats. Slutsats: Natur och grönområden kan till viss del ha positiva effekter på den mentala hälsan, stressreducering, ökad återgång till arbetet, samt förkortade sjukskrivningar hos populationen i Sverige. Natur- och skogsinterventioner samt natur på recept kan med fördel användas av både sjukskrivna och icke-sjukskrivna individer. Nyttjandet av natur och grönområden är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta hälsopromotivt. Vidare forskning på friska individer samt fler RCT-studier anses nödvändigt inom området för ökad kunskap. / Introduction: Stress-related disorders are a significant public health issue globally and the most common cause of sick leave in Sweden. Mental health issues such as depression, anxiety disorders, and stress-related illnesses are the primary reasons for long-term sick leave among both men and women. Achieving well-being in daily life when living with stress-related illness requires opportunities to be unconditionally present. Being in nature can provide such unconditional presence and promote everyday well-being. The most common causes of stress-related illness are high workload or emotional demands at work, but stressors in private life can also be contributing factors. Aim: The purpose of this literature review is to investigate the correlations and effects of how nature and green spaces can be used as a health-promoting method for stress reduction among the population in Sweden. Method: A literature review where quantitative studies were selected from the databases PubMed, Web of Science, and Scopus, of which ten studies were reviewed and included. The results are presented in suitable themes through subheadings. Results: Several promising results were observed in eight out of the ten studies that examined the relationship or effects between stress reduction or mental health and the variety of different natural environments, such as proximity to green spaces, gardens, or nature and water. Two articles showed no significant results but measured a significantly reduced risk for women to suffer from mental illness at follow-up. The results indicate positive effects of using nature and access to green spaces for stress reduction, where positive effects on mental health were also found. Conclusion: Nature and green spaces can partially have positive effects on mental health, stress reduction, increased return to work, and shortened sick leave among the population in Sweden. Nature and forest interventions, as well as nature prescriptions, can be beneficially used by both sick-listed and non-sick-listed individuals. Utilizing nature and green spaces is a cost-effective way to work in health promotion. Further research on healthy individuals and more RCT studies are deemed necessary in the field for increased knowledge.

Thesis (doctoral) - Universität, Tübingen, 2000.

Mit diesem Heft möchten wir dazu beitragen, dass Kinder Begeisterung, Verständnis und ein positives Gefühl für unser natürliches Umfeld entwickeln können und einen spielerischen Zugang zu (wissenschaftlichen) Fakten fnden. Es erwarten Sie detailliert ausgearbeitete Konzepte zur Vermittlung wesentlicher Inhalte des naturkundlichen Unterrichts, wie Wald, Waldrand, Wiese, Wasser und Boden – orientiert an den Inhalten des Heimat- und Sachkundeunterrichts des Sächsischen Lehrplans für Grundschulen (Stand 2009).

Up to now, politics and societies from all over the world have sought an economy that is built on the idea of continual growth to establish a wealthy future and achieve societal prosperity. At the same time, people have neglected to consider that the resulting environmental pollution is the largest cause of disease and death in the world today. Therefore, it appears sensible to ensure that people’s well-being and nature’s well-being is uncoupled from profit-orientated aims. To break the circle of continual growth and the decreasing well-being of humans and nature, individual sustainability traits that are able to foster a transition to sustainable development need to be explicitly identified. Today’s young people will presumably face an even more severe level of consequences resulting from continual growth, which will reach far into the future, thereby affecting the living environment of future generations even more drastically. Therefore, this dissertation aims to answer the question of how young people possess and profit from their sustainability traits in terms of well-being. This work approaches this question by empirically investigating different interrelations between environmental values, the perception of environments (including the perception of naturalness and the perception of aesthetics), environmental concern and well-being in the context of young people. The empirical section is divided into three parts that investigate the different relationships step by step. These three parts are based on three different quantitative questionnaire surveys of young people in Germany. In the first survey (N = 229; Mage = 13.27 years, SD = 2.37 years), the relation between secondary school students’ human-nature relationship as a sustainability trait and their well-being was investigated. Analyses showed that the sustainability trait of human-nature relationships was significantly related to young people’s age-dependent well-being through nature perception in terms of naturalness and aesthetics as well as through individual nature connection. Young people were shown to profit from nature as resource for their own well-being. A positive human-nature relationship could be described as an important requirement for people to achieve sustainable development. In a second inquiry, university students (N = 237; Mage = 22.12 years, SD = 3.09 years) with a focus on the interrelations of sustainability traits that showed relations to people’s well-being in past research were surveyed. The results describe the interrelations between the specified sustainability traits of environmental values, a newly developed scale that theoretically and empirically validated affective nature connection, cognitive nature connection, and environmental concern. The findings indicate that the chosen sustainability traits mutually contribute to each other’s impact and do not preclude each other. Future research based on the results of the two described studies will likely show that sustainability traits are desirable characteristics and useful attributes that are available all over the world, no matter what a person’s age. As a final step, secondary school students’ environmental concern and well-being were quantitatively surveyed (N = 2173; Mage = 14.56 years, SD = 1.45 years) to analyze how environmental concern as a sustainability trait predicts young people’s well-being. The children’s and adolescents’ sustainability trait of environmental concern was able to predict young people’s well-being, with a clear dependence on age. The obtained outcomes supporting the aim to possess nature as a resource of well-being need to be considered in terms of young people’s age. Youth seem to experience sensitive periods of time in which the youth’s sustainability traits evidently act differently than in other stages of life. Hence it is important to point out that especially young people need age-appropriate treatment in terms of education for sustainable development to successfully foster young people’s sustainability traits. The main goal of this dissertation was to explore and identify in-depth insights into young people’s sustainability traits and their interrelations as well as the connections to young people’s well-being. As such interrelations between sustainability traits and well-being meet the aims of sustainable development as well as political and societal aims for a healthy future life environment for everyone which is expected of continual (economic) growth up to the present time, age-dependent education for sustainable development could address the need for young people to become progressive decision makers who create future-proof solutions for themselves and others, considering the constitution of a worthy life for present and future generations.

The purpose of my research was to analyze how three female running bloggers describe that running contributes to an improved health from an existential physical and mental health dimension, and furthermore if running in nature has health improving impacts. My analysis was based on a deductive method and the research was based on a transversal text analysis supported by OpenCode. Melder’s operationalization of the existential health dimension and WHO’s operationalization of the physical and mental health dimension was used to categorize and structure the material, as well as researcher Kaplan’s Attention Restoration Theory. Part one was based on Melder’s existential health aspects to analyze whether the aspects recur in descriptions of the bloggers’ running. Part two and three of the analysis was based on WHO’s operationalization of the physical and mental health aspects and whether those are present in the bloggers’ descriptions and expressions of running. The analysis of part one, two and three showed that all existential, physical, and mental health aspects were included in the bloggers’ descriptions of running. Part four dealt with the relation between existential and physical health aspects while part five examined whether the existential and mental health aspects are interrelated. The result of analysis four and five showed that the existential health dimension indeed affects and contributes to both a physical and mental health dimension. The final analysis uses the Attention Restoration Theory to examine how the bloggers’ express that running in nature contributes to improved health. The result of this analysis shows that running contributes to improved health.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".

No description available.