Water toilets was introduced in Sweden in the early twentieth century. The waterenvironment was clearly affected as early as the 1960s. Swedish municipalities werecharged with the responsibility to deal with the rising environmental problem andthe given choice was sewage treatment plants. Municipalities need to provide drinkable water to their inhabitants and treat theirsewage water provided the region is densely populated enough that they wouldotherwise affect the local environment negatively. Los in Ljusdal municipally is oneof those places and the municipal’s sewage treatment plant has been determined byan external assessment to affect the local environment negatively (eutrophication). Multi criteria decision analysis has been chosen to compare different technologicalsolutions of which could solve the eutrophication issue in Los. The method issuitable to handle comparisons between different alternatives and every step of theprocess needs to be documented which in turn is very positive in the official sector,giving an additional layer of transparency. Decision makers have a great freedom ofdeciding criteria’s which will measure the performance of the different solutions.The different technical solutions in question are: renovating the sewage treatmentplant, replacing the old plant a new Swedish traditional sewage treatment plant orreplacing the old plant with a new SBR-treatment plant (sequenced batch reactor). This study was not able to find enough relevant material about the differenttechnological solutions to make qualified assessment due to the uniqueness of eachsolution. As an alternative result, each decision maker was asked to grade eachsolution based on their own experience and background. This doesn’t provide anunambiguous result based on the solutions given in this study but it does provide ahypothetical result. Multi criteria decision analysis indicated that the SBR-treatment plant had thehighest approval rating from the different decision makers. / I Sverige har vi haft WC i strax över hundra år. Redan 1960 fanns det tydligpåverkan på vattenmiljön från våra avlopp. Svenska kommuner fick ansvaret atthantera detta miljöbekymmer och detta genom kommunala avloppsreningsverk.Idag har kommunen ansvar för att tillgodose deras invånare med dricksvatten ochhantera deras avloppsvatten förutsatt att området är tillräckligt befolkat. Los är enby i Ljusdals kommun där invånarna har tillgång till detta. Det kommunalaavloppsreningsverket har i en extern utredning bedömts göra stor påverkan pånärliggande miljön i avseende på övergödning och har därför prioriterats attåtgärdas.Multikriterieanalys (MKA) valdes som metod för examensarbetet. Metoden är vällämpad för att jämföra flera alternativ på ett strukturerat vis och tillåter tydligdokumentering. Referensgruppen får välja vad som ska bedömas men även hurviktig varje bedömning är. Alternativen som ska jämföras är att renovera Losavloppsreningsverk, ersätta det med ett ordinarie avloppsreningsverk eller ersättadet med en SBR-anläggning (satsvis avloppsrening).Studien fann inte tillräckligt med material för att göra en god jämförelse mellan deolika alternativen. Istället för att basera MKA:n på material om de olika alternativenförlitade författaren sig på att varje enskild deltagare i referensgruppen hade relevanterfarenhet och bakgrund för att göra en kvalificerad gissning så ett hypotetisktresultat erhölls.SBR-anläggningen bedömdes vara det mest önskade alternativet baserat på resultatetfrån MKA:n. Alternativet hade högst prestanda i tre av fyra kategorier och teknikenanvänds redan av det kommunala VA-bolaget på andra platser inom kommunen.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka huruvida synskärpa och kontrastkänslighet skiljer sig åt mellan en monofokal intraokulär lins (IOL) och en multifokal IOL. Mätningarna som denna litteraturstudie baseras på gjordes enbart på kataraktpatienter som var över 40 år gamla. Metod: Genom databasen Pubmed hittades olika studier som filtrerades där enbart studier som innehöll monofokala och multifokala IOL kopplat till kontrastkänslighet samt synskärpa inkluderades. Sex studier som alla var publicerade mellan 2013 och 2022 användes för att jämföra och analysera skillnad i synskärpa och kontrastkänslighet mellan en grupp med en monofokal IOL och grupp med en multifokal IOL.Resultat: Synskärpan vid olika avstånd varierade mellan monofokala och multifokala IOL. Multifokala IOL hade bäst okorrigerad synskärpa på nära håll. Ingen signifikant skillnad mellan IOL:erna visades på synskärpan på långt håll vare sig okorrigerad eller med korrigering för avstånd. Kontrastkänsligheten var bättre med de monofokala IOL:erna i alla studier förutom en. Slutsats: Multifokala IOL bör vara förstahandsvalet ifall man önskar en bättre okorrigerad synskärpa på nära håll. Det är visat genom studierna att den multifokala IOL:en inte försämrar synskärpan på långt håll, däremot försämras kontrastkänsligheten.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av KTH skolan för medicinsk tekniksom såg ett behov att kunna använda diafanografi, en medicinsk bildskapandemetod för att upptäcka bröstmjölk och sjukdomar hos kvinnor. I dettaexamensarbete används denna metod för att upptäcka bröstmjölk.Mjölkstockning är ett problem för kvinnor som ammar. När modern producerarmer mjölk än vad barnet använder kan smärtor uppstå för modern. För att minskamjölkstockning kan diafanografi användas för att undersöka ifall modern har mjölkproducerat i brösten eller inte.Två metoder, reflektans och penetration användes för att undersökamjölkmängden.Resultatet visade att båda metoderna kunde upptäcka mjölk, men endastpenetrationen kunde estimera mjölkmängden. / This thesis has been carried out on behalf of KTH the school for medicaltechnology, who saw the need to use diaphanography, an medical imaging methodto detect breastmilk and diseases in women. In this thesis, diaphanography is usedto detect breastmilk in breastfeeding women.Breast engorgement is a problem for women who breastfeed. When the motherproduces more milk than the baby uses, pain occurs. To reduce engorgementdiaphanography can be used to analyze and see if there is any milk produced.Two methods, reflectance and penetration was used to examine the amount ofmilk.The results showed that both methods could detect milk, but only the penetrationcould estimate the amount of milk.

No description available.

No description available.

Anthropogenic activities affect the world's biodiversity and lead to dramatic changes in patterns of species assemblage and ecosystem diversity. Extinction of species occurs on both a global and local level. Soil constitutes a significant reservoir of biological diversity which supports the maintenance of life on land and in water – ecosystem services that form the core to support human life.  The purpose of this study has been to investigate the state of knowledge represented among private and public actors in construction projects regarding the impact of anthropogenic activities affecting soil's biological diversity. A literature study has been carried out to identify anthropogenic activities that affect soil biodiversity in construction and civil engineering projects. The results of the literature study have then informed the empirical part of the study, which was carried out using a qualitative and quantitative survey study that has been answered by private and public actors working within construction.  The results of the assessment study identified seven anthropogenic activities that have an impact on soil biodiversity. In large part all of the actors surveyed took action towards reducing negative impact on some of the identified activities. At the same time, the result indicates that there are actors who never apply direct interventions or do not know if interventions are applied regarding some of the influencing activities. The results also show that several respondents consider themselves to lack knowledge of appropriate measures and request more support to be able to take appropriate measures to promote soil biodiversity in construction and civil engineering projects.

No description available.

European wild boars (Sus scrofa) are kept in Swedish enclosures for hunting and meat production purposes. The sows are known to undergo behavioural changes in connection with farrowing and their natural behaviours may be compromised by the limited area of the enclosure. The general aim of this thesis was to provide detailed quantitative data on wild boar sows when farrowing in captivity and to report whether possible needs can be compromised by the limitations of an enclosure. Specifically, it was aimed to provide a quantitative and functional account of the occurrence of infanticide, and its possible relations to welfare of confined wild boars. A field study was carried out in a hunting enclosure, where 1200 hours of behavioural recordings and data from 22 farrowings were collected. The farrowing period could be divided into three phases: pre-farrowing, isolation and sociality phases (in relation to farrowing: day -14 to -1, day 1 to 8, day 9 to 14 respectively). The activity decreased during isolation and increased in the sociality phase. The average distance to other individuals increased during isolation and decreased in the sociality phase. Habitat use changed towards more protective habitats after farrowing (Paper I). Non-maternal infanticide was documented in 14 out of 22 litters. Infanticide, typically performed by an older and larger sow than the mother, caused the deaths of all neonates in all but one affected litters. We found no effect of relatedness. A questionnaire sent to 112 owners of enclosures in Sweden and Finland resulted in 62 responses. Although the owners were often not able to provide exact figures on reproduction and mortality, nonmaternal infanticide was reported to be the most common cause of piglet mortality. The occurrence of infanticide was unrelated to size of enclosure and to variations in husbandry routines. All together results may suggest that non-maternal infanticide is part of the normal behavioural repertoire in wild boars (Paper II). The studies of this thesis reveals the farrowing period as the most dynamic and perhaps most challenging for wild boar sows in enclosures. There are serious welfare concerns in the husbandry of wild boars in Swedish enclosures. The most obvious welfare problem is non-maternal infanticide, where both sows and piglets are assumed to suffer, and where the outcome from the action must be considered unacceptable. If wild boar husbandry shall be equated with other animal husbandry in our society, it needs to be regulated to overcome many of the presented potential welfare problems in this thesis. / Europeiskt vildsvin (Sus scrofa) hålls i svenska hägn för jakt och köttproduktion. I samband med grisning genomgår suggan beteendeförändringar och där kan suggans naturliga beteenden tänkas hindras av de begränsningar som hägnet utgör. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att redovisa detaljerade kvantitativa uppgifter om vildsvinsuggors grisning i ett jakthägn, samt att rapportera om möjliga behov hos suggan äventyras på grund av begränsningarna av ett hägn. Särskilt syftar avhandlingen till att ge en kvantitativ och funktionell beskrivning av förekomsten av infanticid (kultingdödlighet orsakad av artfrände) och dess eventuella påverkan på hägnade vildsvins välfärd. En fältstudie genomfördes i ett jakthägn, där 1200 timmar beteendeobservationer och data från 22 grisningar samlades in. Grisningsperioden kunde delas in i tre faser: grisnings-, isolerings- och sociala fasen (i relation till grisningsdagen: dag -14 till -1, dag 1 till 8, respektive dag 9 till 14). Aktiviteten minskade under isoleringsfasen och ökade i sociala fasen. Det genomsnittliga avståndet till andra individer ökade under isoleringsfasen och minskade i sociala fasen. Habitatutnyttjandet förändrades mot mer skyddande habitat efter grisningen (Paper I). I 14 av 22 kullar observerades icke-maternell infanticid. Infanticiden utfördes vanligtvis av en äldre och större sugga än modern, och var orsaken till att alla kultingar dog i alla utom en av berörda kullar. Det fanns ingen släktskapseffekt på infanticiden. En enkät som skickades till 112 hägnägare i Sverige och Finland resulterade i 62 svar. Trots att ägarna ofta inte kunde ge exakta siffror på reproduktion och dödlighet så rapporterades icke-maternell infanticid som den vanligaste orsaken till kultingdödlighet. Förekomsten av infanticid saknade samband med storlek på hägn och variationer i rutiner för djurhållningen. Resultaten tyder på att icke-maternell infanticid är en del av den normala beteenderepertoaren hos vildsvin (Paper II). Studierna i denna avhandling visar att grisningsperioden kan vara den mest dynamiska och kanske svåraste för vildsvinsuggor i hägn. Det finns allvarliga djurskyddsproblem i djurhållningen av vildsvin i svenska hägn. Det mest uppenbara välfärdsproblemet är icke-maternell infanticid, där både suggor och kultingar antas lida, och där resultatet av beteendet måste anses oacceptabelt. Om vildsvinshållning skall likställas med annan djurhållning i vårt samhälle, behöver den regleras för att övervinna många av de potentiella djurskyddsproblem som påvisas i denna avhandling.

No description available.