Wood density, a key ecological trait, exerts a profound influence on plant characteristics andbehaviours, shaping their adaptive strategies and survival mechanisms. The purpose of this study isto investigate the complex relationship between wood density and the composition of fibres, vessels,and total parenchyma within the wood structure of eleven tree species in the wet tropical forests ofPuerto Rico. I aimed to discern the primary anatomical traits that underlie variation in wood densityacross and within the study species. Furthermore, we sought to elucidate the distribution of tissuefractions and wood density both at the interspecies and intraspecies levels.We first quantified the proportions of fibres, vessels, and parenchyma (ray, axial, and total),and then used correlation analysis to relate tissue fractions with wood density. There was a significantdifference between species in the density of wood, ranging from 0.37 to 0.64 g cm-3. Diverse tissuefraction proportions were also observed among species. There was a positive correlation betweenwood density and total parenchyma fraction. In our variance partitioning analysis, we found that mosttraits vary between species, rather than within species.Overall, our study revealed a relationshipbetween wood density and tissue fractions in tropical trees, revealing complex interactions that drivewood density variation.

The purpose of this study is to investigate how seven experienced teachers in grades F-3 use visual support in their teaching, both in all teaching and specifically in science teaching. The study also examines what challenges the teachers see in using visual support in specific science teaching. The purpose of the study is answered through a qualitative research approach in the form of individual semi-structured interviews. All data has been analyzed based on a thematic analysis method. The theoretical starting point is based on a social semiotic theory. The theory is based on studying different semiotics, for example speech, writing, gestures or images. The result shows that the teachers use visual support throughout the day in the form of, for example, picture charts. The teachers' use of visual support specifically in science teaching turned out to vary from teacher to teacher. An example was that they used schematic images specifically for their science lesson. The main challenge with visual support that was highlighted was the difficulty in finding relevant images. Our conclusion is that all teachers see several advantages with visual support, both in general teaching and/or specifically in science teaching.

No description available.

This intervention study aims to investigate how adventure pedagogy can influence students' curiosity, motivation, and desire to learn, especially in science subjects. By combining theoretical perspectives and practical experiences from both adventure pedagogy and cooperative learning, I aim to highlight the method's potential to enrich and improve the learning environment for today's students. I conducted an adventure sequence in which a group of five students participated, with the assistance of three older students. After the sequence, I conducted two group interviews. The observation was recorded using a mobile phone, and the interviews were recorded in the same manner. Following this, three categories were selected: students' experiences related to adventure pedagogy as a motivating factor, students' engagement and cooperation, and the conditions and challenges of applying adventure pedagogy in schools. Segments from the interviews and the observation attempt to answer the study's research questions. In summary, the study's results provide a comprehensive understanding that adventure pedagogy and outdoor education promote students' motivation, engagement, and desire to learn. However, there are challenges in applying adventure pedagogy in all school contexts.

Forskning lyfter fram att elevers tidigare erfarenheter och vardagsspråk kan vara ett problem i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten från både PISA och TIMMS visar även att undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet bör ändras för att elever ska nå utveckling. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger gällande hur det undersökande arbetet vid laborativa moment kan användas för att utveckla naturvetenskaplig förståelse. För att uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt resultat som ska besvara kunskapsöversiktens frågeställningar: vad vill lärare enligt forskning uppnå med det laborativa arbetet och hur överensstämmer lärares generella mål med det som beskrivs i labbinstruktioner? och vilka faktorer enligt forskning påverkar elevers inlärningsprocess i arbetet med det undersökande arbetssättet vid laborativa moment? Resultaten i de vetenskapliga studierna visar att elever inte utvecklas av att de endast engageras i det undersökande arbetssättet. Däremot kan det undersökande arbetssättet i samband med laborativa moment ge positiva effekter om läraren exempelvis har kunskaper om elevers tidigare erfarenheter samt att lärare är konsekventa med att återkoppla sina syften och mål.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper i vad som intresserar flickor i årskurs 6 inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor framkommer det att majoritet av flickorna finner naturvetenskapen intressant. Detta intresse är dock spritt inom naturvetenskapens olika områden. Frågor kring kropp och hälsa samt vad som påverkar vår jord är delar som visar på ett större intresse hos flickorna. Studiens resultat visar även på att det finns en medvetenhet kring att de naturvetenskapliga ämnena kommer att vara av betydelse för framtiden.

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö.<strong> </strong>Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.<strong> </strong> Resultatet av provet visar att det i<strong> </strong>inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten. Våra resultat visade på omvända förhållanden, tjejerna föredrog den traditionella undervisningen. En slutsats blir att det är viktigt att införa naturvetenskap i tidig ålder och även lägga grunden för studier längre upp i skolan.</p>

<p>I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd. De har en mer positiv attityd till de naturvetenskapliga ämnena. Vidare visar resultatet att det är skillnad mellan pojkar och flickors inställning. Generellt har pojkarna en mer positiv attityd än vad flickorna har. Det är fler flickor än pojkar som anser att undervisningen i NO ligger på en för hög nivå.</p> / <p>Earlier research shows that pupils in later years of the comprehensive school have a negative attitude towards the scientific subjects. The purpose of my study is to find out how today’s pupils look upon the different scientific subjects and compare that to earlier research. Through an opinion poll, pupils in the 7th, 8th and 9th grade were asked what they think about the scientific education in school. The poll shows that nowadays the pupils have a more positive attitude towards these subjects. Further, the result shows that there is a difference between the boys´ and the girls´ attitudes. Generally boys have a more positive attitude than girls. More girls than boys think that teaching in natural science is too difficult.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år</p><p>6 – 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.</p><p>Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.</p><p>De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.</p><p>Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate whether interest in science among pupils in grades 6 – 9 in elementary school depends on earlier teachers’ interest in and commitment to science. The investigation was carried out by means of both interviews with ten teachers, who teach in the earlier years of the elementary school, and surveys with 269 pupils in grades 6 – 9.</p><p>The findings show that most of the teachers in grades 1 – 5 teach biology but teaching in physics, chemistry and technology depends on the teachers’ knowledge and interest. The pupils like chemistry and technology the most whereas biology is the least preferred subject. The findings also show that pupils’ interest in science, in grades 6 – 9, does not depend on the earlier teachers’ commitment and interest in the subjects.</p>