Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta? Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella rapporter. Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement. Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas. Viss försiktighet måste dock vidtas eftersom undantag även finns. Dess inverkan på användbarhet i finansiella rapporter är svårfångad men verkar i första hand kopplat till risk.

Accounting has been critized for being one of the leading factors in the latest financial crisis. One of the primary problem areas was identified as delayed recogonition of losses on financial instruments. Consequently, a new impairment model is being developed and is to be namned expected loss model. The difference from the present model, incurred loss model, is that it takes losses into consideration on an much earlier level. Even though the model may be theoretically feasible, in practice it may implicate a number of issues. This study examines this model and divides it into three divisions - classification of the assets, estimation procedure and disclosures. Reasearch has been conducted through in-depth interviews with practitioners within the accounting profession. The information gathered from the respondents have been analyzed using prior research that is considered closely linked to the model and the international accounting standardsetters IASBs and FASBs qualitiative characteristics, relevance and reliability. The conclusion is that the proposed model is deemed relevant even if it is difficult to reach high reliability as a consequense of the models high level of uncertainty, subjectivity and flexibility from a management perspective. To ensure sufficient capital reserves, despite the possibly low reliability, the model should be of conservative nature. Disclosures will continue to play an important role in conveying assumptions and minimizing manipulation if they can be presented in a comprehensive manner.

No description available.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett komplext begrepp. Problematiken med goodwill kan förklaras genom fyra problemområden: erkännande, mätning och värdering, klassifikation samt presentation och disclusoure. IFRS 3 uppkom 2005 i syfte att minska beloppet för goodwill på företagens balansräkningar, ändå fortsätter goodwill att växa.Syfte: Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för redovisningen av goodwill genom att analysera förhållandet mellan hur företagen redovisar och hur de borde redovisa goodwill. Genom att upptäcka bristerna som finns och diskutera hur redovisningen av goodwill kan förbättras erhålls en ökad förståelse för ämnet.Avgränsningar: Studien granskar goodwill som uppstår vid företagsförvärv i förhållande till disclosure. Internt upparbetad goodwill och negativ goodwill ingår inte i studien.Metod: Studien baseras på en innehållsanalys av årsredovisningar från börsnoterade företag. Metoden baseras på etisk tolkning utifrån två tillämpningsmetoder, observation av begrepp inom text samt relation mellan text, principer och individer som tillverkar texten. Genom att använda två tillämpningsmetoder fångar studien in variation och förändring. Begreppen observeras utifrån en datainsamlingsreferensram, vilken är baserad på principer, tolkning och redovisningsteknik.Resultat och slutsatser: Studien upptäcker skillnader mellan teori och standard. Studien fann att redovisningen av goodwill är förvirrande på grund av att en särskild standard för goodwill saknas. Dagens standarder godkänner subjektiva värderingar i redovisningen, tillskillnad från teorin som anser att värderingen ska vara objektiv. / Background and problem: Goodwill is a complex concept. The problem with this subject can be explained by four different areas: the recognition, measurement and valuation, classification, presentation and disclusoure. IFRS 3 occurred in 2005 in order to reduce the amount of goodwill on corporate balance sheets, still continues goodwill to grow.Purpose: The purpose of the study is to obtain a better understanding of the accounting of goodwill by analyzing the relationship between how companies account and how they should account goodwill. By discovering the deficiencies that exist and discuss how the accounting of goodwill can be improved a better understanding is obtained.Limitations: The study examines goodwill arising on acquisitions in relation to disclosure. Internally generated goodwill and negative goodwill are excluded.Method: The study is a content analysis of annual reports of listed companies. The method is based on the ethical interpretation based on two application methods, observation of the concepts in the text and the relationship between text and principles, and individuals that produce text. By applying two application methods the study captures variation and change. The concepts were observed based on a framework of data collection, which is based on the principle, interpretation and technique.Results and conclusions: The study discovered that differences existed between theory and standard. It discovered that the recognition of goodwill is confusing because a special standard for goodwill is lacking. Today's standards approves subjective valuations in the accounts, while the theory considers that the valuation should be objective.This essay is written in Swedish.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar.  Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar. Trots den globala kris som världen har befunnit sig i sedan 2007 förefaller det som att goodwill hos svenska företag inte har påverkats i en negativ riktning. Detta kritiseras öppet av praktiserande ekonomer, samt strider mot tidigare forskning inom ämnet. Studier har funnit att makroekonomiska faktorer såsom lågkonjunktur bör leda till sänkta nivåer av goodwill, då en nedskrivning sannolikt bör vara aktuell.  För att kunna studera de fulla effekterna av en lågkonjunktur bör vidare, enligt forskning, en viss tidsfördröjning ha ägt rum. Detta åskådliggjorde ett forskningsgap över svensk ekonomi, och således något som denna uppsats ämnar fylla. Genom att studera årsredovisningar från 36 stycken svenska företag noterade på Large Cap-listan, granskades företagens andel goodwill av eget kapital. En jämförelse av goodwillposten innan lågkonjunkturen samt efter lågkonjunkturens början exekverades. För att kunna ta en eventuell effekt av en tidsfördröjning i beaktande, studerades goodwill år 2011. Ytterligare jämförelser utfördes för år 2010, 2009, 2008 och 2007 med året innan konjunkturförsämringen (som här representeras av år 2006). Detta för att undersöka om andelen goodwill i förhållande till eget kapitel minskade i ett tidigare skede av konjunkturförsämringen. Studiens resultat indikerar att de undersökta företagen inte uppvisar en lägre andel goodwill efter lågkonjunkturens början. Data visar att goodwillposten de facto var högre efter lågkonjunkturens början än innan. Detta strider mot tidigare forskning, samt är avvikande mot den trend som kan observeras i andra länder som exempelvis USA. Då även länder som USA tillämpar ett regelverk som anses vara ekvivalent med IFRS, är måhända subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde otillräckligt för att förklara de höga goodwillposterna som förekommer i Sverige. En förklaring som eventuellt kan anses ligga bakom denna diskrepens av erhållna resultat för svenska företag och tidigare forskning om lågkonjunktur, är den svenska ekonomin. Begreppet tigerekonomi har använts för att beskriva den styrka och beständighet som har illustrerats i den svenska återhämtningen från finanskrisen.

No description available.

Syftet: Syftet är att utreda om det finns ekonomiska incitament i form av opportunism som påverkar nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa studiens hypoteser. Resultat & Slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inga signifikanta samband mellan de fyra undersökta incitamentrelaterade faktorerna och nedskrivning av goodwill. Cheferna har inte agerat opportunistiskt vid nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Däremot har testerna visat ett signifikant negativt samband mellan förändring i omsättning och nedskrivning av goodwill. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap kring goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 hos börsnoterade företag i Sverige under åren 2019 - 2021. Förslag till fortsatt forskning: En mer omfattande studie där jämförelse mellan hur goodwillnedskrivningar hanteras under Covid-19 och perioden före eller efter görs. / Aim: The purpose of this study is to examine whether there are opportunistic incentives that affect impairments of goodwill in listed companies in Sweden. Method: The study’s aim has been answered through a quantitative method. Correlation and regression analysis have been done to test the study’s hypotheses. Results & Conclusions: Results of the performed statistical tests showed no significant associations between the four investigated incentive-related factors and impairment of goodwill. Managers have not acted opportunistically during impairments of goodwill in listed companies in Sweden. On the other hand, the tests have shown a significant negative association between change in turnover and impairment of goodwill. The study’s contribution: The study contributes with knowledge about goodwill impairments according to IAS 36 in listed companies in Sweden during the years 2019 - 2021. Suggestions for future research: A more extensive study in which a comparison is made between how goodwill impairments are handled during Covid-19 and the period before or after.

The impairment of goodwill is not only an accounting technical issue but also involves arhetorical game when justifying the impairment. Therefore, the purpose of this study has been toenhance the readers' understanding of the rhetoric found in the justifications of goodwillimpairments. This was done by examining the presentation of goodwill impairments in financialreports. The theoretical framework is based on previous research on goodwill impairments andthe theory of impression management. To address the research question, a qualitative case studywas employed as the scientific method. Furthermore, a text analysis of the annual reports of thecase companies was conducted, with a focus on the note on intangible assets. The sampleconsisted of four Swedish companies in the industrial construction and engineering industry. Theresults indicate that rhetorical categories and strategies identified in previous research were alsofound in this study. The rhetoric in the companies' justifications is interpreted as rhetoricalattempts to deny own responsibility, diminish the significance of the impairment, and make theimpairment difficult to interpret. In the analysis, the study referred back to the theoreticalframework and built upon concepts from impression management after applying them to theempirical data. This building process concluded with a summary model of how rhetoricalcategories and strategies were utilized in the data sample. After the analysis, the study could drawthe overall conclusion that the case companies attempted to influence stakeholders' perception ofthe companies in a positive manner through rhetorical presentation of the impairment.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövningar och efterlevnaden av IAS 36 till företag noterade på nordiska marknader från 2005 till 2023. Uppsatsen är av deskriptiv natur och har en explorativ ansats. Vi analyserar 836 årsredovisningar från 44 företag för att identifiera trender, metoder och följsamhet med IAS 36. Resultaten visar att median- och genomsnittliga diskonteringsräntor varit relativt stabila. Däremot avviker 25,8% av företagen från IAS 36 genom att använda diskonteringsräntor efter skatt. Uppsatsen upptäckte att 15 företag under perioden ändrat sin rapporteringsmetod för diskonteringsräntor mellan före och efter skatt. Baserat på dessa insikter föreslår uppsatsen en mall för optimal rapportering av diskonteringsräntor för att säkerställa bättre följsamhet och jämförbarhet med IAS 36. Dessa insikter belyser även vikten av framtida forskning om faktorer som påverkar justeringar av diskonteringsräntor.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige. Trots det, samt att reglerna för hur goodwill ska hanteras är i stort sett identiska, är det ändå stora skillnader mellan länderna med avseende på nedskrivning.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att förklara de förhållandevis låga nedskrivningar av goodwill som gjorts bland noterade företag på Stockholmsbörsen under år 2008 samt att förklara hur svenska företag resonerar kring goodwill.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Studien omfattar en genomgång av årsredovisningar för åren 2007-2009 upprättade av samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen, varigenom uppgifter samlats om bolagens goodwill och nedskrivningar etcetera. Till det har intervjuer gjorts med sex olika företag samt med tre experter.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien har lett fram till ett antal möjliga förklaringar till de förhållandevis låga nedskrivningarna i Sverige under år 2008. Den främsta förklaringen tycks dock ligga i att det finns en brist på granskning av noterade företag i Sverige. Goodwill och nedskrivningsprövning verkar inte vara något som bolagen vill lägga någon vidare tid och energi på, för att värderingen ska göras på ett tillförlitligt sätt. Ett sådant synsätt skulle med all rimlighet ändras om de svenska företagen stod under övervakning i en större utsträckning, så som amerikanska bolag gör. På så sätt kan en felaktig hantering av goodwill leda till konsekvenser för företagen, vilket pressar dem att tillämpa gällande regler så som det är tänkt.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background:</strong> Since January 1st 2005 all public companies in Sweden must apply the international rules IFRS in their annual reports. That means that goodwill is no longer amortized with the same amount every year over its useful life, but is instead considered to have an indefinite life and should be tested at least annually for impairment. Due to this rule transition, the rules for accounting in Sweden have converged with the international rules and one aim is to increase the comparability between companies in different countries. A study made by Gauffin and Thörnsten (2010) showed that the impairments made by American public companies composed by 30 percent of the total value of goodwill in 2008, while the corresponding percentage in Sweden the same year was only 1,5. 2008 was the year when the financial crisis began, which affected companies in both the US and in Sweden. Despite of that, and that the rules for goodwill accounting are basically the same, there is still a significant difference between the two countries in regard to impairment charges of goodwill.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to explain the relatively low impairment charges of goodwill among companies listed at Stockholmsbörsen in the year of 2008, and to explain how Swedish companies view on goodwill.</p><p><strong>Completion:</strong> This study includes a review of the annual reports for 2007-2009 from all companies listed on Stockholmsbörsen, where data related to the companies goodwill and impairment tests has been collected. Also, interviews have been done with six different companies and three experts.</p><p><strong>Results: </strong>The study has generated several possible explanations for the relatively low impairment charges in Sweden in 2008. The main explanation seems to be related to the fact that there is a lack of scrutiny for public companies in Sweden. Goodwill and impairment test is something that the companies doesn´t want to put much time and effort into, in order to make a reliable valuation. This behaviour would most reasonably change if the Swedish companies were more scrutinized, like the American companies are. In that way, an inaccurate valuation of goodwill would lead to consequences for the companies, which pressures them to apply the rules as it is supposed to.</p><p> </p>