Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

Sammanfattning Bakgrund och problem:Införandet av de nya internationella redovisningsstandarderna, som bland annat IFRS 3,innebär att de systematiska avskrivningar av goodwill ersattes med en årlig prövning avnedskrivningsbehovet. Den tidigare forskningen har visat på att goodwillposterna ökat ochnedskrivningarna har minskat efter införande av IFRS. En lågkonjunktur till följd avCovid-19 borde indikera på ett ökat nedskrivningsbehov av goodwill bland vissa företag,eftersom goodwills verkliga värde prövas utifrån rådande marknad. En kombination av dettaovannämnda föranledde studien till dess syfte. Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur nedskrivningarna skiljer sig, före och under Covid-19pandemin för de svenska börsnoterade företagen. Metod:I studien har en utvärderingsmetodik använts i kombination med en kvantitativ strategi. Databestår av information från företagens räkenskaper som har hämtats från databasen ORBIS ochföretagens årsredovisningar. Studiens hypoteser har testats med varians- ochregressionsanalyser. Resultat och slutsats:Det som denna studie har testat var om det fanns skillnad i goodwillnedskrivningar mellanåren och mellan branscher. Därefter testades om nedskrivning kunde ha ett samband medaktiekursen som har påverkats betydande under tidigare finanskriser. Resultatet i studienvisade inga skillnader i totala goodwillnedskrivning mellan åren 2019, 2020 och 2021.Däremot fann studien skillnader i nedskrivningar mellan branscher under 2019 och 2021.Vidare visade resultatet inget signifikant samband mellan nedskrivning och aktiekurs. Förslag till fortsatt forskning:Denna studie undersökte på kort sikt, hur nedskrivningar skiljer sig mellan åren för svenskabörsnoterade företag med anledning av Covid-19. Förslag till fortsatt forskning på ämnet äratt inkludera fler år och fler länder, för att kunna se de långsiktiga effekterna pågoodwillposten under, men även efter pandemin.Nyckelord:Goodwill, IAS 36, nedskrivning, Covid-19, IFRS

Titel: Motivering av goodwillnedskrivningar: En kvalitativ innehållsanalys av motiveringar till nedskrivning av goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur bolag noterade på OMX Stockholm motiverar sina nedskrivningar av goodwill, och vilka faktorer som kan förklara vilka argument som används. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att studera motiveringarna i noterna angivna i årsredovisningar, slutgiltiga urvalet uppgick till 125 observationer. För att testa hypoteserna har fyra logistiska binära regressionsanalyser utförts.  Resultat och slutsats: Av tre sätt att mäta storleken av nedskrivning av goodwill och motiveringsfaktor var det ett sätt som påvisade ett signifikant samband, vilket var nedskrivning i förhållande till totala tillgångar. Det fanns även ett signifikant samband mellan redovisat nettoresultat och motiveringsfaktor. Studiens slutsatser är att resultaten visar på att det föreligger ett svagt samband mellan storleken på goodwillnedskrivning och angiven motiveringsfaktor. Bolag hänför i högre grad större nedskrivningar till externa faktorer, utifrån en av metoderna för att mäta storleken av goodwillnedskrivningar. Avslutningsvis fann även studien att det finns ett svagt samband mellan redovisat negativt nettoresultat och extern motiveringsfaktor. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad kunskap om hur bolag noterade på OMX Stockholm motiverar sina nedskrivningar av goodwill.  Förslag till fortsatt forskning: Genomföra intervjuer med individer som har beslutsrätt gällande nedskrivning av goodwill. Detta för att få en djupare insikt samt för att kunna ställa följdfrågor. / Title: Justification of goodwill impairment: A qualitative content analysis of justifications for goodwill impairment.  Aim: The purpose of this study is to examine how companies listed on OMX Stockholm justify their goodwill impairments, and which factors can explain the arguments used.  Method: A qualitative content analysis has been done to study the justifications in the notes stated in the annual reports, final sample amounted to 125. To test the hypotheses, four logistic binary regression analyzes have been conducted.  Result and conclusions: Out of three methods for measuring the size of goodwill impairment and justification factors, one method showed a significant relationship, which was impairment as a proportion of total assets. It also demonstrated a significant relationship between reported net profit and justification factor. The conclusions of the study indicate that there is a weak correlation between the size of goodwill impairments and the stated motivation factor. Companies tend to attribute larger impairments to external factors, based on one way of measuring the size of goodwill impairments. Lastly, the study also found a weak correlation between reported negative net income and external motivation factor. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased knowledge of how companies listed on the OMX Stockholm justify their goodwill impairments.  Suggestions for future research: Conduct interviews with individuals who have decision-making authority regarding goodwill impairment, to gain deeper insight and to be able to ask follow-up questions.

Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts. Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen. / Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result. Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.The essay is written in Swedish.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas. / Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation. Goodwill skapar därför utrymme för cheferna att efter egen bedömning rapportera om postens värde både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar. Bedömningarna motiveras ofta med att goodwill förväntas bidra med framtida kassaflöden. Då det är svårt att kunna beräkna och kontrollera framtida kassaflöden på ett tillförlitligt sätt är det intressant att undersöka hur företag motiverar sina värden på goodwill.Syftet med denna studie är därför att skapa en förståelse för vilka effekter IFRS har på redovisningen av goodwill och att undersöka chefers motiv till goodwillredovisning. De frågeställningar som studien baseras på är på vilken grund initialvärdet av goodwill fastställs samt på vilket omdöme nedskrivningen av goodwill baseras. Studien omfattar 12 olika bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap. En innehållsanalys har gjorts baserad på årsredovisningar från respektive företag mellan åren 2010 och 2012. För att besvara frågeställningarna har teori och empiri varvats och omtolkats med hjälp av varandra. De teorier som har använts är principal- och agentteorin samt enhetsteorin. Teorin, grundläggande redovisningsprinciper och standards har utgjort en grund för förståelse av empirin. På så vis har mönster observerats som har bidragit till att förstå och tolka på vilka grunder goodwillposten värderas.Studiens resultat bidrar till att visa att det i dagsläget inte finns något sätt att säkerställa att goodwill genererar de positiva synergieffekter som ledningen i företagen initialt påstår att posten kommer att göra. Anledningen till det är att posten grundas på bedömningar som är svåra och kanske omöjliga att verifiera. Därför kan upplysningarna kring goodwill anses vara spekulativa. Studien pekar även på att det kan finnas underliggande motiv som påverkar chefernas värdering av goodwill både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden. Studien fokuserar på fyra svenska bankers redovisning av goodwill, vilka innehar andelar i Baltikum. I en utgiven artikel av DN (2011-01-20) ”Borg: Vi var illa ute 2009” förklarar finansminister Anders Borg att det inte var många som förstod hur illa ute Sverige var när krisen i Lettland hade blivit ett faktum och Internationella valutafonden väntade. I studien granskades bankernas kvalitet på goodwillredovisningen.Frågor/syfte: Studiens huvudfråga är ”Hur redovisade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken goodwillen i Baltikum under år 2006 och 2009?” Huvudsyftet med studien är att genom ett deskriptivt och komparativt sätt se hur bankerna tolkade begreppet goodwill utifrån IFRS. Det vill säga hur de värderade och redovisade goodwillen i Baltikum utifrån IFRS år 2006 och 2009.Metod/teori: I studien antog vi ett tolkande tillvägagångssätt för att undersöka redovisningens kvalitet i de fyra bankernas årsredovisningar. I årsredovisningarna tolkade vi både kvalitativa och kvantitativa redovisningsdata. Vi gjorde en institutionell analys av IASB’s standarder för att se hur dessa tolkades i relation till de svenska normerna och den svenska redovisningskulturen. Senare i studien genomförde vi en deskriptiv och komparativ analys av textmaterialet i bankernas årsredovisningar i förhållande till IFRS och studiens teoretiska referensram. Två värderingsproblem kunde identifieras i litteraturen; (1) goodwillvärderingar baseras på förhandlande, vilket är en mycket subjektiv form vid bedömningen av goodwillens värde, och (2) ledningens ansvar är bortkopplat från goodwillredovisningen, eftersom att upplysningar om nedskrivningsprövningar är ofullständiga om hur goodwillens värde upprätthålls och förbättras.Studiens resultat: För att få kunskap om kvaliteten i bankernas goodwillvärderingar och goodwillredovisningar, så studerade vi de fyra bankernas tillvägagångssätt i samband med värdering och redovisning av goodwill. Vi fick reda på att; (a) det finns variationer i bankernas uppskattningar om värdet av goodwill som är svåra att hitta en rimlig förklaring på, (b) det konstaterades även att ledningarna är beroende av kriterier för nedskrivning och att de hade svårt att uppskatta goodwillens värde, (c) ett annat problem bland bankerna är att de hade svårt att uppskatta goodwillens livslängd, eftersom goodwill består av delar med olika livslängd, och (d) det sista kritiska resultatet är att bankernas upplysningar om goodwillvärderingar är kopplat till vilka upplysningar de ska ge och vilka upplysningar de inte ska ge. På grund av problemen med a, b och c så har de fyra bankerna svårt att lämna tillräckligt kvalitativ information om goodwillvärderingar i årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek. / Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.