Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer. Kommentarerna analyserades med hjälp av en modell som mäter olika grader av negativitet och positivitet i en kommentar. Våra studier visar att ändringen från ett alias till riktigt namn, påverkar hur kommentarer skrivs och att ett högre antal negativa kommentarer kommer från användare som använder ett alias. Resultatet är en indikation på hur minskning av anonymitet kan leda till mindre negativitet i YouTubes kommentarsfält. / This study examines how reducing anonymity options can change the way people write comments on YouTube-videos. YouTube recently requested users to enter their real names as a username. Users are not yet obligated to do so, but if they do not, they are asked to answer why they chose remain their alias. To investigate this we first let users answer a survey to see what they felt about being anonymous versus giving their real name, and if providing their real name made them more cautious about their way of interacting on YouTube. Then, to see what really is going on in the comment sections, we went through a group of comments to spot patterns in how an alias or a real name is related to the process of writing negative versus positive comments. Comments were analyzed with help from a model that measures the stages of negativity and positivity in a comment. Our studies indicate that the change from alias to real name, make an impact in how comments are made and that much higher rate of negative comments come from users using an alias. The result is an indication that less anonymity may lead to less negativity in YouTube’s comment sections.

Titel: Ett Färgat Köpbeteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Martin Myhrman & Robin Uppman Handledare: Jonas KågströmDatum: 2015 - 05 Syfte: Bakgrunden till att vi har utfört denna studie är att forskning om färgers påverkan på beslutsfattande inom ämnet marknadsföring är begränsad, tidigare forskning har även pekat på att vidare forskning borde beröra vilka faktorer som skulle kunna påverka konsumenters uppfattning om genmodifierade produkter. Således är vårt syfte:“Syftet med denna uppsats är att undersöka hur färgkodad märkning kan kompensera för den negativa uppfattningen som kan råda kring genmodifierade livsmedel.” Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att utföra ett experiment. Studien genomfördes på 120 respondenter på en högskola i Sverige, testpersonerna utförde ett smaktest där de tre olika betingelserna var märkta med olika färger (röd, blå och grön). Den data vi fick in analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22, därefter har vi tolkat och diskuterat resultaten. Resultat & Slutsats: Vårt huvudsakliga fynd är att röd färg på negativ märkning genererar lägre betalningsvilja än grön och blå färg, vårt resultat korroborerar tidigare forskning som bland annat menar att röd färg bidrar till en aggressivare sinnesstämning och ett mer analytiskt tänkande. I övrigt har vi sett tendenser till att färgen på märkningen inte påverkat varken smakupplevelsen eller hälsouppfattning. Förslag till vidare forskning: Flertalet av våra resultat har inte uppnått statistisk signifikans, vilket troligtvis beror på att vårt urval har varit för litet, vidare forskning borde replikera vår studie på ett större urval. Utöver detta förslag till framtida forskning anser vi att följande bör undersökas:- Hur påverkar färgmärkning uppfattningen om andra GMO-produkter?- Hur blir köpbeteendet påverkat av olika färgnyanser?- Hur förhåller sig varumärke och färg till varandra i köpbeslut? Uppsatsens bidrag: Vår studie har bidragit till att branschen bör tänka på att använda färger med viss försiktighet när det kommer till märkning. Vidare har vi visat att färger påverkar kunders betalningsvilja, vilket är vårt bidrag till ämnet marknadsföring. / Title: A Colorful Consumer Behavior Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Martin Myhrman & Robin Uppman Supervisor: Jonas KågströmDate: 2015 – 05 Aim: The background of our study was grounded in the fact that the research of colors impact are limited in the field of marketing. Studies have also shown that future research should examine which factors that affect consumer’s perception of genetically modified products. The aim of our study is as follows: “The aim of this study is to examine how colored labeling might compensate for the negative perception of genetically modified products.” Method: In this study we have performed an experiment. The experiment took place at a University in Sweden and we had 120 respondent commits. The respondents were asked to perform a taste test in which the color of a label was manipulated between three test groups (red, blue and green). The collected data was analyzed with IBM SPSS Statistics 22, further the results were interpreted and discussed. Result & Conclusions: Our main finding is that the color red on a negative label generated a lower willingness to pay than both blue and green. This result confirms previous research which among other things says that the color red trigger an aggressive mindset and encourage analytical thinking. Furthermore we have seen trends that indicate that colors do not affect the taste and health perception. Suggestions for future research: Many of our results have not been statistically significant, which probably depends on our relatively limited sample, further research should replicate our study with a wider sample. In addition to this suggestion we would like to see further research concerning:- Colors impact on the perception of other GMO products.- The impact of color shades on consumer behavior.- The relation between brands and colors in buying decisions. Contribution of the thesis: Our contribution to people working with marketing is that they should be aware that colored labels may affect the consumer perception. Furthermore we have shown that colors affect consumer’s willingness to pay, which is our contribution to the field of marketing.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår. Etablerandet av ett system som innebär samarbete, kompromiss och tolerans mellan olika parter är nyckeln till en lösning av den afghanska konflikten och därmed en varaktig fred i Afghanistan.

In this study, we tested the long-term and negative effects of microcystin-producing cyanobacterium Microcystis aeruginosa from Vietnam on Daphnia magna under the laboratory conditions. The test organisms were fed with mixtures of green alga Scenedesmus armatus. and toxic M. aeruginosa at different ratios (10% Microcystis + 90% Scenedesmus, 50% Microcystis + 50% Scenedesmus, 100% Microcystis, and 100% Scenedesmus) for over a period of 21 days. The life history traits of the organisms such as, survival, maturation, fecundity were daily recorded. Besides, the intrinsic population rate of D. magna in each treatment was also calculated based on the survivorship, the reproductive age and the clutch size of the animals. The results showed that survival, maturation and reproduction of the D. magna fed with 10, 50 and 100% M. aeruginosa was impaired. Additionally, the intrinsic population rate of the exposed D. magna was lower than that of the control. This study evidenced the adverse effects of toxic M. aeruginosa on both the individual and intrinsic population levels of D. magna. To our knowledge, this is the first report on the chronically detrimental impacts of toxic M. aeruginosa isolated from Vietnam on D. magna and contributed the scientific information on the severe influences of toxic cyanobacteria world wide. / Trong bài viết này, chúng tôi nghiên cứu ảnh hưởng xấu mãn tính của loài vi khuẩn lam Microcystis aeruginosa có khả năng sản sinh độc tố microcysin từ Việt Nam lên Daphnia magna trong điều kiện phòng thí nghiệm. Sinh vật thí nghiệm được cho ăn với hỗn hợp tảo lục Scenedesmus armatus và M. aeruginosa có độc ở các tỷ lệ khác nhau (10% Microcystis + 90% Scenedesmus, 50% Microcystis + 50% Scenedesmus, 100% Microcystis, và 100% Scenedesmus) trong thời gian 21 ngày. Các đặc điểm vòng đời của sinh vật bao gồm sức sống, sự thành thục, sức sinh sản được theo dõi hàng ngày. Bên cạnh đó, tỷ lệ phát triển quần thể của D. magna trong từng lô thí nghiệm cũng được tính toán dựa vào sức sống, tuổi sinh sản và kích cỡ sinh sản của sinh vật. Kết quả cho thấy, sức sống, tuổi thành thục và sự sinh sản của D. magna cho ăn với 10, 50 và 100% M. aeruginosa bị ảnh hưởng xấu. Bên cạnh đó, tỷ lệ phát triển quần thể của D. magna trong lô phơi nhiễm thấp hơn so với đối chứng. Nghiên cứu này chứng minh ảnh hưởng xấu của M. aeruginosa có độc lên cả hai mức độ cá thể và quần thể của D. magna. Theo hiểu biết của chúng tôi, đây là báo cáo đầu tiên về ảnh hưởng xấu mãn tính của M. aeruginosa có độc phân lập từ Việt Nam lên D. magna and đóng góp thêm thông tin khoa học cho những ảnh hưởng nghiêm trọng của vi khuẩn lam có độc trên khắp thế giới.

Bakgrund: Arbetslivet förändras ständigt till följd av digitaliseringen och tillgången till information ökar kraftigt. Banksektorn är en av de sektorer som påverkats mest av dessa förändringar och studier har visat att arbetsrelaterad stress ökar till följd av detta. Det är lätt att utifrån studier och fackliga undersökningar förknippa stress i banksektorn med arbetsmiljöproblem eftersom fokus ligger på ohälsa och sjukskrivning. Samtidigt vill många människor arbeta i banksektorn och i andra yrkesgrupper med liknande karaktärsdrag. Det behövs en djupare förståelse för stress i banksektorn och hur den kan upplevas i moderna, föränderliga yrken med stor informationsbearbetning. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur stress upplevs, med banksektorn som exempel, samt att utifrån detta belysa problematiken kring begreppet stress. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer från tre svenska banker. Studien har utgått från empirin och har således en induktiv ansats. Slutsats: Studien visar att ett arbete i banksektorn är intensivt och innebär höga krav i form av långa arbetsdagar, komplexa arbetsuppgifter, deadlines och ansvar. Dessa krav ger upphov till stress som upplevs både negativt och positivt. Negativ stress upplevs vid en förlorad kontrollkänsla och vid en konfliktkänsla mellan arbete och privatliv. Positiv stress upplevs genom en känsla av utmaning och, till viss del, adrenalinrus. Studien har visat att stress upplevs på olika sätt, både positivt och negativt. Till följd av detta kan begreppet stress behöva nyanseras och bli mindre förknippat med negativa värden. / Background: Work is constantly changing due to digitalization and access to information is rapidly increasing. These changes affect the banking sector and studies have shown that work related stress increases as a result. One can easily associate stress in the banking sector with problems in the work environment since that is what studies and surveys are focusing on. At the same time, many people find the banking sector attractive, as a workplace. This study is necessary, because we need a better understanding about how stress can be perceived in modern professions, characterized by the processing of information. Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how stress is perceived, using the banking sector as an example. Further, we aim to illustrate the problem concerning the concept stress. Methodology: This is a qualitative case study using the perspective of social constructivism. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with three Swedish banks. The study has an inductive approach. Conclusion: This study shows that the banking sector is an intensive workplace and involves high demands as long working hours, complex tasks, deadlines and responsibility. These demands contribute to a lot of stress. Negative stress is perceived when the sense of control is lost and when a conflict between work and personal life arises. Positive stress is perceived when a sense of challenge appears and, to some extent, with a feeling of adrenaline. The results have proven that stress in the banking sector is perceived in various ways, both negative and positive. The concept stress might therefore need to be altered and be less associated with a negative value.

Formal dialogues between an employee and a manager have long existed as a tool to achieve organizational goals and to develop employees as well as the organization. Development requires the exchange of feedback between employees and managers which is considered as one of the most important parts of the performance appraisal talk. Despite the purpose of the talk, previous research proves a dissatisfaction with the talks among the employees and an uncertainty with its practical usefulness. It is of significance that employees have a positive attitude towards the performance appraisal talk and its use in order to create favorable effects for the organization. Therefore, this study aims to understand employees and managers perception of the performance appraisal talk and to form an understanding with the parties receptivity towards feedback during the talks.   The purpose of this study has been fulfilled through a total of eight interviews with employees and managers in Handelsbanken.   The result of the interviews show that all respondents have a positive attitude towards performance appraisal talks, and both managers and employees agreed that the talk is of high significance. The purpose of the talk is to notice, develop and support the employees, create common goals and to exchange feedback between the parties. The interviews indicate that all respondents are receptive towards both positive and negative feedback during the performance appraisal talk. According to the managers and employees, the receptivity to feedback depends on the individual and the current situation. Positive feedback is preferred and feels easier to receive and process, but at the same time, negative feedback is also regarded as needful. / Formella samtal mellan medarbetare och chef har länge existerat i organisationer som ett verktyg för att nå satta mål i organisationen och bana väg för utveckling av både medarbetare och organisation. Utveckling förutsätter att feedback utbyts mellan parterna vilket bedöms som ett av samtalets viktigaste funktioner. Trots samtalets syfte, påvisar tidigare forskning attdet finns tveksamhet och missnöje bland anställda kring samtalets praktiska användbarhet. Det är av betydelse att anställda har en positiv inställning till medarbetarsamtal och dess funktion för att det ska skapa gynnsamma effekter för organisationen. Studien syftardärmed till att förstå medarbetares respektive chefers uppfattning om medarbetarsamtal samt skapa förståelse för parternas mottaglighet för feedback i samtalen. Forskningsmetoden följer en kvalitativ ansats och en fallstudiehar genomförts på olika kontor i Handelsbanken. För att uppnå studiens syfte har totalt 8 semi-strukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på kontorsnivå. Resultatet visaratt samtligarespondenter har en positiv inställning till medarbetarsamtal på arbetsplatsen och både chefer och medarbetare var ense om att samtalet är betydelsefullt. Resultatet tyder på att medarbetarsamtalet handlar om att uppmärksamma, utveckla och stödja medarbetarna. Samtalet syftar även till att skapa en gemensam syn kring mål samtattförmedla feedback mellan chef och medarbetare. Samtliga respondenteri studienär mottagliga för både positiv och negativ feedback i samband med samtalen. Enligt både chefs-och medarbetarperspektivet är mottagligheten för feedback beroende av individen och situationen. Positiv feedback föredras och upplevs vara lättare att motta samt bearbeta, men samtidigt anses det behövligt att även motta negativ feedback.

Turistindustrin är en viktig industri ur ett ekonomiskt perspektiv samtidigt som den är mycket sårbar för negativa händelser som sker runt om i världen. Då information och nyheter sprids snabbare än någonsin, på grund av den enkelhet som finns att ta till sig information, är det lätt att destinationers image påverkas av det som förmedlas via media. Föreliggande studie fokuserar därmed på att, ur ett producentperspektiv, försöka kartlägga på vilket sätt som destinationers image påverkas av negativ nyhetsrapportering. Detta görs genom att erhålla en förståelse kring vad det är som gör att en image förändras. Samtidigt ligger ett fokus på att försöka förstå om olika strategier tillämpas av researrangörer för att förändra destinationers image samt om de arbetar med att hantera medias påverkan på destinationers image. Det med ambitionen att erhålla en kunskap kring vad som kan göras för att minska att resmönster påverkas i lika stor utsträckning som det gör idag.   För att göra detta fokuserar studien på följande forskningsfrågor:   <ul type="disc">Hur påverkas destinationers image av negativ nyhetsrapportering? Finns det några strategier som researrangörerna tillämpar för att förändra en destinations image och i så fall vilka?   De slutsatser som studien kommer fram till är följande:   <ul type="disc">Destinationer påverkas av negativ nyhetsrapportering till följd av att personer påverkas av det media rapporterar om. Destinationer påverkas i olika utsträckning beroende på dess internationella status, geografiska läge, resenärernas familjära känsla gentemot platsen samt själva händelsens karaktär. Alla individer påverkas olika av massmedias rapportering, beroende på tidigare erfarenheter och kunskap om platsen. Alla kriser och händelser kräver olika strategier, både storleksmässigt och beroende på vad för typ av händelse som inträffat. Researrangörer hjälper destinationer under en kortsiktig period men under ett längre perspektiv så anpassar sig researrangörerna främst till efterfrågan på marknaden. Det är en skör balansgång vad gäller att tillämpa externa aktörer vid arbetet med att förändra destinationers image. Baserad på situation tilltas olika marknadsföringsstrategier i form av kampanjer, annonser och rabatter, vilket kortsiktigt kan påverka att försäljningen ökar och resmönster påverkas. Ansvaret ligger hos oss människor hur vi erhåller rätt information via rätt kanaler som följaktligen påverkar våra uppfattningar och därmed destinationers image. / The tourist industry is important to the industry economically. But at the same time it is very vulnerable to negative happenings and events from around the world. Since information and news is spreading faster than ever before, and due to the simplicity there now is to take parts of the information about a destination, it is easy for the destinations image to be affected badly by what is being mediated throughout the media. This study therefore aims to map out in what ways destinations images are affected by negative news, reporting through a producer perspective. This is done by examining what there is that makes an image change. At the same time this study focuses on trying to understand if different strategies are being used by tour operators in order to change the image of destinations and if they are trying to handle the media's effect on such image. Therefore the ambition is to gain knowledge about what can be done to minimize the effect media has on travel patterns and reduce the extent there is today.   In order to do this, the following study focuses on these two research questions:   How is destinations images affected by negative news reports? Are there any strategies that travel agencies apply in order to change destination images, and in that case which?   The conclusions that can be drawn are following:   Destinations are affected by negative news reports because people are affected by media reportings. Destinations are affected to various degrees depending on its international status, geographical location, travelers' family feelings towards the place and the nature of the event itself. All individuals are affected differently by the media reportings, depending on previous experience and knowledge of the site. All crises and events require different strategies, both in size and depending on what type of event that has occurred. Tour operators help destinations in the short term rather than the longer term perspective, as tour operators adapt primarily to market demand. It is a tough balance in terms of applying external factors in the process of changing the image of destinations. Based on situation, different marketing strategies are used in the form of campaigns, ads and discounts, which can shortly affect sales and travel patterns. The responsibility lies on each individual and how we get the right information through the right channels, which consequently affects our perceptions and thus the image of destinations.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur socialsekreterarna i så fall upplever, hanterar och påverkas av arbetsrelaterad stress. För att försöka finna svar på syftet så formulerades tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar socialsekreterares upplevelse av stress? Hur hanterar socialsekreterarna stress relaterat till arbetet? Hur upplever socialsekreterare att eventuell arbetsplatsrelaterad stress påverkar kvaliteten på deras arbete? Fyra intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialsekreterare inom olika områden i olika kommuner i södra Sverige. För att tolka och förstå resultatet har jag tagit del av tidigare forskning och kunskap inom ämnet samt teorierna Karasek och Theorells krav-kontroll modell och coping. Resultatet visar på att alla socialsekreterare mer eller mindre upplever arbetsrelaterad stress i arbetet men att det beror på olika faktorer. Resultatet visar vidare att de medverkande socialsekreterarna använder sig av olika strategier för att hantera och motverka arbetsrelaterad stress. / The purpose of this study was to investigate the social workers´ experience of work-related stress and how, in that case, the social workers´ experience, manage and are affected by work-related stress. In order to try to find answers to the purpose, three questions were formulated: What factors influence the social workers´ experience of stress? How do social workers´ deal with work-related stress? How do social workers´ think that work-related stress affects the quality of their work? Four interviews were conducted with professional social workers with different tasks, in different areas in southern Sweden. In order of interpret and understand the results, I have taken advantage of previous research and knowledge of the subject as well the theories “Karasek and Theorell´s requirements-control model” and “coping”. The result shows that all social workers more or less experience work-related stress at work, but how they experience the stress depends on various factors. The result further shows that the participating social workers use different strategies to deal with, and counteract work-related stress.

Undersökningen som gjorts i denna studie bygger på en analys om hur de mänskliga rättigheterna aktualiseras i samhällsdebatten om trossamfunds statsbidrag. Syftet med uppsatsen har varit att genom ett mänskliga rättigheters perspektiv titta på hur samhällsdebatten ser ut i Sverige om trossamfund och vad för argument författarna lägger fram för deras sak. Trossamfund har under en tid kommit att bli ett aktuellt ämne, på grund att en del trossamfund som använt skattemedel till ändamål som rekrytering till terrororganisationer. Medan andra i stället har blivit kritiserade för att ha tolkat heliga skrifter homofobiskt, hedersförtryckande och icke främjande av barns rättigheter. Med detta sagt har det huvudsakliga syftet varit att undersöka statens inställning gentemot trossamfunden i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Detta har kunnat göras genom att titta på om författarna argumenterar för att staten ska respektera en positiv eller negativ skyldighet av religionsfrihet. Tillexempel att staten anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en positiv mening, genom statligt stöd till trossamfund. Medan om staten i stället anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en negativ mening, i och med det inte heller skyldighet att stödja religion så får även då staten inte heller hindra religionsutövning. Av materialet som använts i denna uppsats har det framgått tre olika positioner i fråga om statens stöd till trossamfund. Den första är att inte främja trossamfund i form av statsbidrag, samt att staten bör ta bort hela bidraget som går till trossamfund. Detta eftersom trossamfunden inte gör nytta i samhället och staten har inte skyldighet att stödja religion, i och med detta bör staten fortsätta respektera religionsfrihet i en negativ mening. Den andra positionen hävdar att trossamfund bör fortsätta främjas i form av statsbidrag, men med striktare demokratikrav. Denna position påstår också att trossamfund som religiös aktör gör nytta i samhället. Medan den sista positionen i stället tittar på utredningen som gjordes på Myndigheten för stöd till trossamfund, där man år 2018 kom fram till att trossamfund gör nytta och att bidraget kommer fortsätta gå ut till trossamfund. Denna position argumenterar för att trossamfund är en nyttig religiös aktör i samhället som värderar demokratiska principer lika mycket som sekulär verksamhet, samt att staten bör fortsätta ha en positiv skyldighet till religionsfrihet.