Studies about hot spots of crimes have found that crimes are clustered; few places have many crimes. There is a consensus among criminologists that opportunities for crimes are important when explaining hot spots, at some places, there are more opportunities than at other places. The same applies for hot spots of robberies. Most studies done on the subject are quantitative, relatively little is done using a qualitative approach. Furthermore, little research is done in a Swedish or Scandinavian context. To fill these research gaps this study use participant observations to research five hot spots of robberies in Malmö. The research will try to answer which characteristics are important to explain why the places are hot spots and what the similarities and differences there between the places are. This will be analyzed using the Routine Activity Theory and the Crime Pattern Theory. The findings suggest that place-specific things are important to explain why the places are hot spots, but when using the theories several places are similar.

The current study examines firearms’ impact on the relationship between illegal drug markets and homicide. At the county-level, Iowa and Virginia are analyzed using crime data from the National Incident Based Reporting System. More specifically, gun availability is tested as a mediator for county drug crime rates and homicide counts. Variable selection and prediction is based on routine activity and social disorganization theories. I argue that social disorganization allows the context for which criminal opportunity presents itself through routine activities. I posit gun availability mediates a positive relationship between illegal drug markets and homicide, with differences between urban and rural communities

Studien undersöker utrymmet som barns demokratiska röst har i rutinsituationer i förskolan med syfte att kartlägga utrymmet. Studien genomfördes med metodtriangulering där det kvantitativa består av observationer med ett schema och det kvalitativa av fältanteckningar. Den teoretiska utgångspunkten är Harry Shier, John Dewey och begreppet barns demokratiska röst. Det kvantitativa resultatet visar att utrymmet för barns demokratiska röst i förskola (A) totalt uppnår en procentandel på 58% och 1,3 antal handlingar/minut. Resultatet i förskola (B) uppnår en procentandel på 100% och 0,6 antal handlingar/minut. Sammanställningen uppnår en procentandel på 66% och 0,9 antal handlingar/minut. Det kvalitativa resultatet visar att formerna för barns demokratiska röst i rutinsituationer sker genom växelverkande dialoger med engagerade och intresserade pedagoger, barnen gör motstånd som delvis bemöts och leder till en demokratisk röst delvis stannar vid en demokratisk handling samt att det verbala och kroppsliga samverkar för att förstärka kommunikationen. Slutsatser är att alla rutinsituationer mer eller mindre överstiger 50% och att demokrati finns närvarande i dessa situationer. En annan slutsats är att TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) betraktas som en förutsättning för barns demokratiska röst. Den sista slutsatsen är att motstånd som bemöts ökar utrymmet och skapar förutsättningar för att utveckla demokratiska förmågor. / This study examines the space that children´s democratic voice has in routine situations in preschool with the aim of mapping the space. The study is carried out with method triangulation where the quantitative consist of observations with a schedule and the qualitative part consists of field notes. The theoretical starting point is Harry Shier, John Dewey and the concept children´s democratic voice. The quantitative results shows that the space for children’s democratic voice in preschool (A) in total achieves a percentage of 58% and 1,3 number of actions/minutes. Results in preschool (B) achieves a percentage of 100% and 0,6 number of actions/minutes. The compilation shows a percentage of 66% and 0,9 number of actions/minutes. The qualitative results show that the forms of children’s democratic voice in routine situations takes place through interactive dialogues with committed and interested educators, children’s oppositions which is partially met and led to a democratic voice partially stops at a democratic act, and that the verbal and physical collaborates to strengthen the communication. Conclusions are that all routine situations exceeds 50% and that democracy is present in these situations. Another conclusion is that TAKK is considered a prerequisite for children’s democratic voice. The last conclusion is that resistance that is met increases the space and creates conditions for developing democratic capabilities.

I denna studie undersöks olika metoder och förhållningssätt för att bli mer medveten om hur jag kan förbättra min övningskoncentration, samt förstå hur min dygnsrytm påverkar min prestation i övningsrummet. Studien handlar också om att hitta och testa olika slags metoder för att effektivisera övningen och för att nå de mål vi strävar efter. Jag är en person som hela mitt liv spelat från ”mitt musikhjärta” och har egentligen inte tänkt över vad jag exakt gör. Jag spelar fiol och det låter fint, men vad gör jag exakt och vad kan jag göra för att få det till nästa nivå? I studien har jag genomfört två olika slags testperioder. Första experimentet handlar om att jag försöker göra hälsosamma val, och sedan tar reda på vilken tid på dygnet jag övar som bäst. Det andra experimentet går ut på att jag testar och finner egna metoder för att effektivisera min övning. I slutet av experimenten och hela studien gläds jag över hur mycket kunskap och personlig medvetenhet den har givit mig, och hoppas du kan ta åt dig något litet från min personliga resa. / In this study, different methods and approaches are examined to become more aware of one's own practice, to understand our own circadian rhythm and how it affects our lives and performance in the practice room. The study is also about finding and testing different kinds of methods to make the practice more efficient and to reach the goals we strive for. I am a person who all my life played from “my musical heart” and haven't really thought about what exactly I ́m doing. I play the violin and it sounds nice, but what exactly am I doing and which steps can I take to make it to the next level? In the study, I have carried out two different types of test periods. The first experiment is about me testing, together with healthy choices, what time of the day I practice the best. The second experiment involves me testing and finding my own methods to make my own practice more efficient and to simply become my own teacher. At the end of the experiments and the entire study, I rejoice in how much knowledge and personal awareness the weeks of experimenting has given me. I hope that someone else also might learn something from my personal journey.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar i rutinsituationer samt vilka möjligheter till lärande som skapas. För att undersöka detta genomfördes fem observationer av tre förskollärare, vid påklädning i förskolans hall. Med hjälp av kvalitativ metod tematiserades resultatet och två huvudkategorier skapades utifrån det insamlade materialet. Dessa är Lärarstyrd kommunikation och Ömsesidig kommunikation. Under Lärarstyrd kommunikation skapades två underrubriker. Dessa är Uppmanade instruktioner och Lärarstyrda frågor. Tre underrubriker skapades för Ömsesidig kommunikation. Dessa är Öppna frågor, Uppmuntrande samtal och Aktivt deltagande. Resultatet relateras till Säljös (2014) beskrivning av det sociokulturella perspektivet. Med stöd av teorin analyseras förskollärarnas olika arbetssätt utifrån den närmsta utvecklingszonen, handlingar i samspel och samtal mellan människor. Studiens resultat påvisar olika kommunikativa arbetssätt som ett arbetslag använder sig av under påklädningen i förskolans hall, samt hur detta inverkar på barnens delaktighet och därmed även på deras lärandemöjligheter. Studiens slutsats synliggör att förskollärarnas arbetssätt vid påklädning i förskolans hall kan påverka vilka möjligheter barnen får till lärande och utveckling. I ett och samma arbetslag kan flera kommunikativa arbetssätt användas vid påklädning i förskolans hall. Förskollärarens pedagogiska medvetenhet kring dessa olika arbetssätt kan påverka rutinsituationens utformning.

This thesis explores how the COVID-19 pandemic has impacted wildlife rangers with an emphasis on the influences of tourism rates. Two sets of data are used: one is a survey of rangers around the world and the other looks at global governmental tourism data. While coming from a routine activities perspective, the problem of decreased capable guardianship becomes apparent in the form of massively decreased tourism arrivals and troubling ranger perceptions. This data allows for the establishment of tourism trends and changes during COVID. The findings of this thesis link the downturn in tourism with impacts on formal and informal guardianship within protected areas. Recommendations and discussions include potential ways to preserve guardianship in future pandemic settings.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.