De nordiska länderna ligger nära varandra geografiskt, kulturellt och politiskt och har alltid samarbetat med varandra på olika sätt. Sedan år 1952 sker en stor del av samarbetet genom Nordiska rådet, en mellanparlamentarisk organisation där alla nordiska länder är medlemmar. I denna uppsats undersöks hur det nordiska samarbetet presenterats av Nordiska rådet själva samt hur Nordiska rådets framtidsvision utvecklats sedan organisationen bildades. Genom att analysera Nordiska rådets presidents öppningsanförande vid Nordiska rådets årliga session kan varje år ges ett värde mellan 1 (låg grad av regional integration) och 5 (hög grad av regional integration). På så sätt presenteras dels samarbetets utveckling, dels framtidsvisionens utveckling. Resultatet visar att samarbetet fördjupades i början av 1990-talet, till stor del på grund av att kalla kriget tog slut och de nordiska länderna inte längre behövde upprätthålla ”den nordiska balansen”. Dock förändras inte framtidsvisionen över tid. Eftersom framtidsvisionen legat på samma nivå sedan Nordiska rådets bildande är det inte troligt att samarbetet kommer att fördjupas inom en snar framtid.