Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar. Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp. Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling. Talmaterialet bestod av ord och meningar med endast orala fonem samt nasala meningar innehållande hög andel nasala fonem. Normalvärden för Nasometer samlades sedan in genom inspelning.   Resultat  Medelvärdena gällande 13-åringar var för orala ord 13,6 % (SD 8,7), orala meningar 11,4 % (SD 6,2) och nasala meningar 60,2 % (SD 12,0). 18-åringars medelvärden var för orala meningar 14,0 % (SD 5,5) och nasala meningar 57,5 % (SD 6,2). Det fanns signifikanta könsskillnader endast för 18-åringar, dock uppvisade flickor/kvinnor deskriptivt något högre medelvärde inom båda grupperna. Slutsatser  Medelvärdena visade stor spridning inom grupperna, speciellt för 13-åringar. Medelvärdena i båda åldersgrupperna i föreliggande studie ligger dock inom spannet för typisk nasalitet, vilket visar att normalvariationen av medelvärde är stor. / Background  The Nasometer is a data-based instrument that measures the amount of acoustic energy from the nose during speech and is the most common instrument for nasalance assessments. To use the Nasometer clinically, normative scores are needed from people with typical resonance development. There are normative scores in Swedish for several age groups, except for teenagers. Aim Collect normative nasalance scores with the Nasometer among two Swedish age groups, study the scores spread and analyze gender differences within the groups. Method  Two groups of participants; 39 participants 12-13 years and 48 participants 18-19 years. All participants used Swedish as their native language and had typical speech- and language development. The speech material consisted of oral word and sentences containing only oral phonemes and nasal sentences containing a high amount of nasal phonemes. Normative scores for the Nasometer were then collected by recording. Results  Means for the younger group were for oral words 13,6 % (SD 8,7), oral sentences 11,4 % (SD 6,2)  and nasal sentences 60,2 % (SD 12,0). Means for the older group were for oral sentences 14,0 % (SD 5,5) and nasal sentences 57,5 % (SD 6,2). Only in the older group there was a significant gender difference but females showed higher descriptive scores in both groups. Conclusions  Means showed great spread within both groups. The means are though within the range for typical nasality. This implicates great variation of means among normal speakers.

Syftet med denna studie var att undersöka normalvärden för nervus peroneus communis (NPC) gällande latens, amplitud och nervledningshastighet samt undersöka om några signifikanta skillnader finns mellan höger respektive vänster NPC hos friska frivilliga deltagare mellan 20 och 40 år. Datainsamlingen utfördes på 25 deltagare på studentkliniken på Hälsohögskolan i Jönköping och maskinen Nicolet EDX® och programmet Synergy användes. Datainsamlingen skedde på tre stimuleringspunkter 1); 80 mm proximalt om musculus extensor digitorum brevis, 2); proximalt om caput fibulae och 3); 100–150 mm ovanför caput fibulae. Resultatet visade medelvärdet latens 4,49 ms, amplitud 10,5 mV och nervledningshastighet 58 ms gällande stimuleringspunkt 1. Latens 10,02 ms, amplitud 10,15 mV och nervledningshastighet 58 m/s för stimuleringspunkt 2. Latens 12,57 ms, amplitud 8,7 mV och nervledningshastighet 58,7 m/s för stimuleringspunkt 3. Icke-parametriska testet Mann-Whitney U Test visade en signifikant skillnad i latensen för stimuleringspunkt 1 gällande höger och vänster NPC p=0,04. Inga övriga variabler visade signifikant skillnad. Korrelationstest visade ett samband mellan längd och latens för stimuleringspunkt 1 och 2 p=0,011 respektive p=0,002. Ingen annan signifikant samband sågs mellan övriga variabler och längd. / The aim of the study was to investigate the normal value for the common peroneal nerve (NPC) in terms of latency, amplitude and nerve conduction velocity and investigate whether there are any significant differences between right and left NPC in healthy volunteers between 20 and 40 years of age. The data collection was performed on 25 participants at the student clinic at the School of Health and Welfare in Jönköping. The machine Nicolet EDX® and the program Synergy were used. Data collection took place at three stimulation points 1); 80mm proximal to the musculus (m.) extensor digitorium brevis, 2); proximal to the capute fibulae and 3); 100-150mm above the caput fibulae. The result showed the mean latency 4,49 ms, amplitude 10,5 mV and nerve conduction velocity 58 ms for stimulation point 1. Latency 10,02 ms, amplitude 10,15 mV and nerve conduction velocity 58 m/s for stimulation point 2. Latency 12,57 ms, amplitude 8,7 mV and nerve conduction velocity 58,7 m/s for stimulation point 3. The non-parametric test Mann-Whitney U Test showed a significant difference in latency for stimulation point 1 regarding right and left NPC p=0,04. No other variables showed a significant difference. Correlation test showed a relationship between length and latency for stimulation point 1 and 2, p=0,011 respectively p=0,002. No other significant correlation was seen between the other variables and height.

The population over 65 years of age is increasing and health in elderly has been a subject of research for decades but voice function and vocal health has not been prioritized. The purpose of this study is to obtain reference value for the Swedish version of Voice Handicap Index (RHI) and the Throat Scale among people over 65 years of age and assess voice function and vocal health for this age group. The questions were as followed: 1) What is the reference value of RHI for people over 65 years of age? 2) What is the reference value of the Throat Scale for people over 65 years of age? 3) Is there a correlation between a self-rated VA-scale on the perceived degree of voice problems, and the self-rated RHI-/Throat Scale result? 4) Does age, gender or previous profession matter for the self-perceived voice? In total 100 individuals participated in the study, 50 women and 50 men, between 65 and 92 years old. The reference value of RHI for people over 65 years of age was 13,4 points and the reference value for the Throat Scale was 7,7 points. Both reference values are higher than reference values for younger people. The reference value of RHI is mainly described from the high points of the participants over 85 years of age. There was a correlation between the results of the RHI/the Throat Scale and the VA-scale concerning the perceived degree of voice problems, p < .01. Age is a significant factor for self-perceived voice problems. The older the subject, the higher points scored, both on the RHI, p < .05 and the Throat Scale. The results of the Throat Scale, however, were not significant. Even though most of the participants were active the reference value of RHI and the Throat Scale was higher than the reference value for younger people. The conclusion is that the voice changes in elderly affect voice experience. / Befolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p < .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p < .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.

Visual Evoked Potentials (VEP) är en elektrofysiologisk undersökningsmetod som används inom klinisk neurofysiologi. Undersökningen görs för att analysera synnervsfunktionen. Metoden går ut på att mäta den tid det tar för synbarken att registrera visuella synintrycken som näthinnan utsätts för. För att en optimal tolkning av det människan ser ska kunna ske måste elektriska signaler kunna fortledas från näthinnan till synbarken via en fullt fungerande, frisk synnerv. Skador på synnerven beror oftast på optikusneurit och misstänks oftast vara ett tidigt tecken multipel skleros. Undersökningen är därför ett viktigt komplement för diagnostiska ändamål. Syftet med studien var att jämföra normalvärden från befintlig apparatur med ny apparatur som kan komma att användas till VEP-undersökningar. Även en jämförelse av normalvärden med standardrutor och större rutor gjordes för att eventuellt kunna använda större rutor på patienter med försämrad visus. Undersökning hur normalvärden skiljer sig beroende på kön och ålder gjordes också. Totalt deltog 28 deltagare varav 27 deltagares rådata samlades in och analyserades genom stapeldiagram, t-test och korrelationsdiagram. Deltagarna var mellan 20-70år och delades upp i 18 kvinnor och 9 män. Utifrån studiens resultat kan ett påstående om att ny apparatur kan komma till att kunna användas med samma normalvärde för befintlig apparatur. Även större rutor visades kunna vara användbara vid behov. Dock behöver studien fortsätta med en större testgrupp för att erhålla tillförlitliga resultat rent kliniskt. / Visual evoked potentials (VEP) is an electrophysiological method which is done by the clinical neurophysiology clinics. The examination is done when the purpose is to analyze the visual pathways. The method is done by measuring the latency from the retina to the occipital lobe. In order for the brain to understand an image the optic nerve needs to be intact and fully functional. Nerve damage in the optic nerve occurs often from optikusneuritis. Optikusneuritis is often assumed as an early sign of multiple sclerosis. This study is therefore an important complement for diagnostic purposes. The purpose of this study was to compare normal values from the existing equipment with the new equipment so the new equipment can be used for VEP-examinations. A comparison of normal values for standard squares and lager squares was also made, to potentially use larger squares in patients with deteriorated visual acuity. The study investigated also how normal values differ according to gender and age. A total of 28 participant participated in the study, of which 27 participants values were analyzed. The results were analyzed by bar graphs, t-test and correlation charts. The participants were 18 women and 9 men between 20-70 years. Based on the results of the study, a claim that the new equipment may be used with the same normal values as the existing equipment. Even larger squares were shown to maybe be useful when needed in some patients. However, the study needs to continue with a larger test group to obtain reliable results. This so the clinic can use the new equipment in VEP’s.