Detta examensarbete är en utvärdering av arbetssätten i byggprojektet Norrortsleden och genomfördes på Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011. Norrortsleden är en tvärförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm. Byggprojektet är två-delat där ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadform och den andra i en så kallad funktionsentreprenad med helhetsåtagande. Denna rapport fokuserar på den senare av dessa två. Examensarbetet ämnar finna, genom att använda Norrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad med helhetsåtagande för med sig. Detta görs utifrån tre olika aspekter: organisatoriskt, ekonomiskt och kvalitetsmässigt. För att åstadkomma detta har intervjuer med beställarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl och en upplevelseenkät genomförts. Dessa har visat på ett antal positiva effekter med entreprenadformen men även på en del förbättringsområden. Entreprenadtypen har visat på förbättrat samarbete mellan beställare och entreprenör samt på stimulerande arbetssätt utan att kvaliteten blir lidande. Dock har det även visat sig att förvånansvärt få tekniska innovationer uppkommit och att entreprenadtypen kan ha en negativ inverkan på konkurrenssituationen i den svenska byggbranschen. Förutom detta, identifierades vilken typ av projekt som är lämpat för denna entreprenadtyp / This master thesis is an evaluation of the working methods used in the construction project of Norrortsleden. This thesis was conducted at the Swedish Transport Administration during the fall of 2010 and the beginning of 2011. Norrortsleden is a transverse route connecting E4 with E18 north of Stockholm. The construction project was divided into two halves in which one half was a traditional form of construction contract and the other a so-called performance-based construction and maintenance contract. This thesis focuses on the latter half and intends to find, by using Norrortsleden as a case, what the advantages and disadvantages this particular contract type entails. This is done from three different aspects: organizational, financial and quality. To achieve this, interviews at the Swedish Transport Administration and at the contractor (NCC), economic analysis and a questionnaire were conducted. These have highlighted the positive effects as well as some areas of improvement of this contract type. One of the positive effects is the improved cooperation between the STA and the contractor without compromising the quality of the end-product. However, it has also been proven to be surprisingly few technological innovations arising from this project and the risk of negative competitive effects has also been identified. Apart from this, the thesis has identified which types of projects are suitable for this contract type.