The purpose of this study was to find out how teachers in primary school implement practical work in their classrooms and what experiences they have of Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). To find out the answers I used semi structured interviews and a poll inquiry. In the study there were four interviews that were recorded with sound and 31 polls that were done by Survey & Report through Karlstad University. The study refers to prior studies about inquiries and practical works in classroom practice. The study shows that the majority of the teachers in this study work regularly with inquiry in their science teaching. The study also shows that the majority of the group has a positive experience of NTA and appreciates the structure and the opportunity to further educate themselves in the science subjects. The study also shows inquiries outside of what NTA can offer. They are mainly done in biology and physics for example as observations of animal and nature or playground physics where teeters and slides are used to study different physics phenomena.

This study is about pupils’ perception and interest in the chemistry topic and their understanding of the content of the lessons. This is made by studying pupils’ understanding and motivation based on two lessons in chemistry, a theoretical lesson and a practical lesson. The pupils’ get more curious about the subject of chemistry and environment when working with NTA-box. Eight pupils divided into two groups with four in each, have been interviewed in this study. The pupils in the first group have read a factual text in the science book about red cabbage juice and answered some questions about it. The second group have examined the chemical properties of some substances with the help of red-cabbage juice. The results from the pupil’s answers has shown that motivation of second group was higher, because most pupils thought that laboratory work is fun and they have learned a lot from the studies. However, the pupils who have read the book have been able to understand the text and explain their answers in a clear way.

The purpose of this study is to explore how preschool teachers succeed in their mission to conduct work that will enhance children's interest and knowledge in technology. The study was conducted by qualitative semi-structured interviews among eight teachers at seven preschools in the same municipality. The method was chosen because I wanted to get as detailed and full answers as possible. I also wanted to find out their individual perceptions. The result shows that most of the teachers think that they have insufficient knowledge to practically work with technology. At the same time they’re expressing that technology is a broad area that sometimes is a little more complicated than it needs to be. Many times it’s about if you’ve an exploratory approach, seeking answers together with the children on how simple technical things are working and introducing technology as an exciting area. To start from the children’s interest in more planned activities as theme work or from more spontaneous activities such as experiments or building and construction are some simple examples of how teachers can make the technology visible for the kids and make them curious. Education and the teachers' attitude to the field is what can make a difference. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare lyckas med sitt uppdrag att bedriva ett arbete som ska stärka barns intresse och kunskap inom teknik. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer bland åtta pedagoger på sju olika förskolor i samma kommun. Metoden valdes för att jag ville få så detaljrika och innehållsrika svar som möjligt samtidigt som jag också ville få reda på deras personliga uppfattningar. Resultatet visar att de flesta pedagogerna tycker att de har otillräckliga kunskaper för att kunna arbeta praktiskt med teknikområdet. Samtidigt uttrycker man att teknik är ett brett område som ibland görs lite mer komplicerat än det behöver vara. Många gånger handlar det om att man i verksamheten har ett utforskande arbetssätt, söker svar tillsammans med barnen på hur enkla tekniska saker fungerar och introducerar teknik som ett spännande område. Att utgå ifrån barnens intressen i mer planerade aktiviteter som temaarbeten eller utifrån mer spontana aktiviteter som experiment eller bygg och konstruktion är några enkla exempel på hur pedagogerna kan synliggöra tekniken för barnen och göra dem nyfikna. Utbildning och pedagogernas inställning till området är det som kan göra skillnad.

Science and technologhy for All (abbreviated as NTA) is a processed material that can be used by teachers as a support to engage students in science and technology. The purpose of this survey is to find out how preschool teachers are thinking aboat working with the NTA and which learning the children can achieve from the NTA-box. Implementation of the survey is based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews were chosen in order to avoid the yes and no answers, as well as to be able to put supplementary questions to the respondent. The results show that it makes it easier for teachers to work with processed materials in the subjects of science and technologhy. The teachers felt that it gave them a personal growth in the subject and that it saved time in day-to-day operations. According to the teachers the children have been positive of the NTA-box and contributed to greater language development, conceptual understanding, and motor skills. The teachers could not see much difference between boys`and girls`interest in science and technology.

The purpose of this study is to investigate the technology teacher attitude toward the subject of technology and link this to the use of NTA (Science and technology for all) in the primary school (graders 4-6) technical education. As Teknikforetagen (2006) stress in their report, the subject seems to be an undisclosed topic that often is combined with the science subjects. There, the science-orientating subjects get a higher priority than the technology. According to several reports, NTA has had a positive result in the teaching it is aimed at. The method of study is a qualitative survey consisting of interviews with middle school technical teachers. The interviews consisted of both technical teachers who use NTA in education and technology teachers without NTA. The result shows that NTA contributes to more practical work in technology, that teachers save time collecting materials, but also that collegial learning in technology increases. Overall, none of the interviewed teachers uses a textbook as support in the teaching. It differs from many other subjects in elementary school. The interviewed teachers generally have a positive attitude towards the subject of technology. / Syftet med den här studien är att undersöka tekniklärares inställning till ämnet teknik och koppla detta till användandet av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) i den teknikundervisning som bedrivs på mellanstadiet. Granskar man det Teknikföretagen (2006) påpekar i sin rapport verkar teknikämnet vara ett undanskymt ämne som ofta står under NO-blocket. Där får de naturorienterande ämnena en högre prioritet än tekniken. NTA har enligt flera rapporter haft ett positivt resultat i undervisningen den är syftad till. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med nio stycken tekniklärare på mellanstadiet. Intervjuerna har genomförts med tekniklärare som använder NTA i undervisningen samt tekniklärare som inte använder NTA. Resultatet visar att NTA bidrar till mer praktiskt arbete i teknik, att lärarna sparar tid i att samla material men också att det kollegiala lärandet i teknik ökar. Överlag i teknikämnet använder ingen av de intervjuade lärarna en lärobok som stöd i undervisningen. Det skiljer sig mot många andra ämnen i grundskolan. De intervjuade lärarna har överlag en positiv inställning till ämnet teknik.

The purpose of this study is to contribute knowledge about the pre-school teachers' view of the role NTA plays in the field of science education. NTA, which stands for Natural Science and Technology for All, is a concept for school development offered for preschool and elementary school. The study uses semi structured interviews. Six preschool teachers at a preschool from four different departments have been interviewed. All preschool teachers have completed NTA training to work with natural science themed boxes. The result shows that NTA is used both planned and spontaneously. Most often, the chil- dren work with the experiments in the boxes in smaller groups, but on some occasions the thematic experiments are used as a demonstration for larger groups. As to how NTA influenced the other teaching, the study shows that it helped to visualize the natural science work and increase the scientific aware- ness of the educators. One conclusion of the survey is that the work on the thematic boxes is an inspiration for the natural science work in the preschool and that the educators are positively prepared for this work. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring förskollärarnas syn på vilken roll NTA har för naturvetenskapsundervisningen. NTA som står för Naturvetenskap och Teknik för Alla är ett koncept för skolutveckling som erbjuds förskola och grundskola. I studien används semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare på en förskola från fyra olika avdelningar har intervjuats. Alla förskollärarna har gått NTA:s utbildning för att arbeta med naturvetenskapsinriktade temalådor. Resultatet visar att NTA används både planerat och spontant. Oftast får barnen arbeta med experimenten i lådorna i mindre grupper men vid vissa tillfällen används temalådornas experiment som demonstration för större grupp. När det gäller hur NTA påverkat den övriga undervisningen visar studien att den hjälpt synliggöra det naturvetenskapliga arbetet och ökat den naturvetenskapliga medvetenheten hos pedagogerna. En slutsats av undersökningen är att arbetet med temalådorna är en inspiration för det naturvetenskapliga arbetet i förskolan och att pedagogerna är positivt inställda till detta arbete.

Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

I den här studien analyseras två lärarhandledningar till NTA-lådor inom teknik/fysik. NTA-lådorna har en blivit en stor del av skolans NO-undervisning utan att en kritisk granskning genomförts systematiskt. Lärarhandledningen granskas därför ur ett perspektiv för att se om det kan fungera som educational curriculum materials (ECM). Granskningen tar som utgångspunkt huruvida lärarhandledningen hjälper läraren att förutse och tolka elevers gensvar, utveckla lärarens ämneskunskaper, målreflektera i förhållande till lektionsinnehållet och synliggöra utvecklande pedagogiska idéer. Resultatet visar att till stora delar uppfylls inte kriterierna för ECM. Det betyder inte att NTA-lådan inte fungerar som läromedel utan mer att det finns en stor utvecklingspotential. För att få en mer övergripande bild skulle en mer omfattande analys, där övriga områden inom NTA analyseras, vara av intresse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriveratt NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap samt vilka upplevelser elever beskriver i samband med arbete med NTA:s digitala läromedel "Kroppen"? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra fokusgrupper med tre elever i vardera fokusgrupp samt en femte fokusgrupp med fyra elever. Det teoretiska ramverk studien utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från lärarintervjuerna visar att NTA:s digitala läromedel "Kroppen" har en för hög nivå på faktatexterna samtidigt som de tredimensionella (3D) modellerna skapar förståelse för hur kroppen fungerar. Resultatet visar även att lärarna kan behöva stödja eleverna i att se samband mellan de digitala kunskaperna de skaffar sig och det verkliga livet. Resultatet visat att om NTA:s digitala läromedel gällande människokroppen ska fungera mer optimalt behöver lärare arbeta med de naturvetenskapliga begreppen för att skapa en förförståelse innan eleverna börjar arbeta med läromedlet "Kroppen" . Resultatet från lärar- och elevintervjuerna visar också att berättelsen i NTA:s digitala läromedel "Kroppen" skapar engagemang och motivation hos eleverna för att genomföra alla uppdrag och laborationer, men att texterna lämpar sig för de högre årskurserna. Eleverna i studien uttrycker även att de upplever att 3D-modellerna hjälper dem att förstå svåra naturvetenskapliga begrepp. Det eleverna dock saknar är fler fysiska laborationer, vilka lärare som tänker använda sig av NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan tänka på i sin framtida undervisning. / <p>NO</p>

<p>Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. </p><p>Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.</p>