Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse och smärta är en stor orsak till att befolkningen söker vård. För att ge säker och god vård krävs det att sjuksköterskor ska kunna bedöma och utvärdera patienternas smärta. Sjuksköterskors upplevelser kan orsaka ett flertal hinder som kan göra att en god och säker vård inte kan uppnås. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Denna litteraturstudies resultat visade att sjuksköterskor upplever kunskapsbrist när det gäller att vårda patienter med smärta. Sjuksköterskor upplever sig otillräckliga och frustrerade över att inte kunna ge en optimal smärtlindring samt en stor rädsla att starta ett missbruk hos patienterna. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på sjuksköterskors upplevelser för att kunna tydliggöra eventuella hinder som försvårar arbetet med att ge god och säker vård till patienter med smärta. / Background: Pain is an individual experience and pain is a major cause of people seeking care. To provide safe and good care requires the nurse´s to assess and evaluate patients' pain. The nurse's experiences can cause a number of obstacles that can make a good and safe care can´t be achieved. Objective: To describe nurses ' experiences of caring for patients with pain. Method: Literature review based on 15 scientific articles both kvalitativ- and quantitative batch. Results: This literature study's results showed that nurses are experiencing a lack of knowledge when it comes to caring for patients with pain. The nurse´s is experiencing inadequate and frustrated not to be able to provide optimal pain relief and a great fear to start an abuse of patients. Conclusion: It is important to continue research on nurses' experiences in order to clarify any obstacles that hinder efforts to provide good, safe care to patients with pain.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer. Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts. Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog. Sjuksköterskor beskriver även en känsla av maktlöshet, då kvinnan väljer att gå tillbaka till ett våldsamt förhållande. Det är vanligt att sjuksköterskor i mötet med den våldsutsatta kvinnan blir känslomässigt engagerade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap inom screening, bemötande samt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och är i behov av mer utbildning inom ämnet. / Background: Violence against women is a known social problem worldwide and increased by 30 percent in the 2000s'. In 2007, about 27 000 crimes captioned as abuse against women were reported in Sweden and just over 2/3 of these crimes were carried out by a known perpetrator. As a nurse you have a potentially unique and important role in identifying and taking care of women seeking help regarding intimate partner violence. Aim: To describe the role nurses have in the meeting with the abused woman, and how nurses perceive meeting. Method: A descriptive literature review in which 13 scientific papers have been reviewed and compiled. Results: Nursing role is to create a safe environment and support the abused woman. Nurses should use a professional approach and create a relationship where good communication is possible. The nurse often experience frustration in the meeting with the abused woman as it can be difficult to create an open dialogue. Nurses also describe a sense of powerlessness, when the woman chooses to go back to a violent relationship. It is common for nurses, in the meeting with the abused woman, to become emotionally involved. Conclusion: Nurses lack training in screening, treat and care for abused women and need more education in the subject.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

Bakgrund: Västvärlden har hög medellivslängd vilket inte bara innebär att människor är friska utan att de också finns många som lever med svåra sjukdomar och stort lidande. I Australien startades den Mobila Intensivvårds Gruppen, MIG-team för att minska dödlighet av akut sviktande patienter, som sedan infördes runt om i världen.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av den mobila intensivvårdgruppen (MIG-team) samt National Early Warning Score (NEWS), samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Beskrivande litteraturstudie. De inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen PubMed. Elva artiklar inkluderades som svarade på syftet. Artiklarna inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats.   Huvudresultat: Många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen var viktig. NEWS – National Early Warning Score sågs som ett viktigt verktyg för att effektivisera patientvården då kommunikationen blev snabb och exakt mellan sjuksköterskan och MIG-team. Detta ökade även patientsäkerheten genom att både hjärtstoppslarm och dödsfall har minskat. Sjuksköterskorna önskar överlag mer utbildning för att stärka den egna kompetensen. Det har påvisats att en del av sjuksköterskorna känner sig osäkra att hantera NEWS samt att de känner sig osäkra vid vilken tidpunkt de bör kontakta MIG-team. Osäkerheten skulle med största sannolikhet minska om de fick tillgång till mer utbildning samtidigt som det skulle stärka teamarbetet kring patienten. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade studierna var ett flertal intervjuer, en observationsstudie och datainsamlingar från olika dataprogram.   Slutsats: Kommunikation har visat sig ha stor betydelse både för att säkerhetsställa patientarbete och främja teamarbete i personalgruppen. Införande av NEWS och MIG-team runt om i världen har visats minska hjärtstopplarm och dödligheten på sjukhus, vilket skulle kunna motivera till ytterligare utbildning för sjuksköterskor i NEWS och MIG-team. / Background: In the west world it is a high life expectancy, which not only means thatpeople are healthy but that they also are many who are living with serious illnesses andgreat suffering. The Mobile Intensive Care Group (MIG team) started in Australia toreduce mortality from acute fragile patients, who then introduced around the world. Aim: To describe the nurse´s experiences of Rapid Response Team (MIG-team), andthe National Early Warning Score (NEWS), and to describe the data collection of theincluded articles. Methods: A literature study with descriptive design. The included scientific articleswere sought out in the PubMed database. Eleven articles were included who answeredthe aim. The articles included both qualitative and quantitative approach. Results: Many of the nurse´s concider that the communication was important. NEWSseen as an important tool to streamline patient care when communication was fast andaccurately between the nurse and the MIG- team. This also increased patient safety,which showed that both cardiac arrest alarm and deaths have declined. Nurses wishgenerally more education to enhance their skills. It has been demonstrated that some ofthe nurses feel insecure dealing with NEWS and that they feel uncertain when theyshould contact MIG -Team. The uncertainty would most likely decrease if they hadaccess to more education while it also would strengthen the teamwork around thepatient. Data collection methods in the included studies were several interviews, oneobservational study and data collection from various data programs. Conclusion: Communication has proved to be very important both to the collateralpatient work and promote teamwork in the personnel group. Introduction of NEWS andMIG teams around the world have been shown to reduce cardiac alarms and mortality inhospitals, which could warrant additional training in the MEWS and MIG team for thenurse´s.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

A comunicação escrita na enfermagem constitui-se de uma importância crucial para a continuidade dos cuidados prestados ao paciente, objetivando melhor qualidade na assistência enfermagem. Trata-se de uma pesquisa, descritiva, retrospectiva com abordagem quantitativa que tem por objetivo, classificar o conteúdo das anotações segundo as necessidades psicobiológica, psicossocial e psicoespiritual; identificar a categoria profissional responsável pelo registro e o número de anotações por turno de trabalho. A amostra foi composta por anotações efetuadas pela equipe de enfermagem no prontuário dos pacientes do sexo masculino internados na unidade de gastroenterologia e urologia de um hospital escola no período de 01 de setembro a 31 de outubro de 2003. De acordo com os critérios de inclusão, foram selecionados, 62 prontuários contendo 1.448 anotações executadas pela equipe de enfermagem. Verificou-se nos dados que 35,0% das anotações foram realizadas no período da manhã, 33,4% no período da tarde e 31,6% o que no período noturno. A categoria profissional auxiliar de enfermagem obteve maior freqüência na produção de anotações, perfazendo um total de 97,7%, seguida do enfermeiro com 2,9% das anotações. Os registros relacionados às necessidades de nível psicobiológico compõe 68,2% das anotações, seguidos daqueles do nível psicossocial com 31,8% das anotações, o nível psicoespiritual não foi contemplado em nenhuma anotação. Concluiu-se neste estudo que as anotações realizadas pela equipe de enfermagem necessitam ser aprimoradas e compostas de forma integral garantido qualidade na assistência prestada ao paciente. / Written communication in Nursing has displayed crucial importance in care continuity administered to the patient in order to improve the quality of the assistance given by the nursing professionals. It is a descriptive and retrospective research with a quantitative approach that attempts to classify the notes content according to the psychobiological, psychosocial and psychospiritual needs and to identify the professional category responsible for the notes and the number of notes at each work shift. The sample consisted on notes made by the nursing team on records of male patients registered into the gastric and the urinary wards in a school hospital from September 1st to October 31st, 2003. According to the inclusion criteria, 62 records were selected including 1,448 notes made by the nursing team. Results showed that 35.0% were made during the morning, 33.4% during the afternoon and 31.6% at night. Auxiliary nurse was the professional category with higher rates of notes production accounting for 97.7%, followed by the registered nurses with 2.9%. The psychobiological need accounts for 68.2% of the notes and the psychosocial need sums up 31.8%. The psychospiritual need wasn’t mentioned in any of the analyzed notes. As a conclusion, the nurse’s notes must be improved and entirely composed to guarantee the quality in the assistance given to the patient.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden. Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor. Resultat: I materialet framkom fyra teman. Dessa var erfarenhet, mandat, kommunikation samt relation. Slutsats: Att inneha ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden som nyutexaminerad som sjuksköterska är inte lätt och kan vara ett osäkerhetsmoment. Därför är det av betydelsefullt att nyutexaminerade sjuksköterskor får stöd av erfarna sjuksköterskor och får ett tydligt mandat för arbetsledning av chefssjuksköterskorna. Det är också viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna blir välförberedda av sjuksköterskeutbildningarna för ledarskapet för omvårdnaden genom att ledarskap får en stor plats i grundutbildningen för sjuksköterskorna. För att vara väl förberedd inför ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden är det viktigt att den nyutbildade sjuksköterskan har goda kunskaper i psykiatrisk omvårdnad.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård. / Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.

This study aimed to identify, in view of the professional nurse, the frequency and factors associated with membership of the carrier of its hypertension treatment in the Basic Health Units of the Family (UBSF) the city of Maceio. But also establish the profile of the professional nurse who meets hypertensive patients in UBSF in relation to their academic training, experience and professional practice, their knowledge about hypertension and the factors of adherence to anti-hypertensive treatment and its role in this process. After signing the FICT, the nurses responded to a semistructured questionnaire. The results identified that 100% of respondents were female, 75% of them work from 5 to 10 years in the FHP, 68.3% work exclusively in the program, 78.3% underwent training to work in the program for hypertension. So 95% said they held a consultation of nursing, 70% identified hypertension as the value greater or equal 140x90mmHg, 86.3% stated that adherence to the program by patients is satisfactory, although they do not have actual data of accession, 95% reported that it guiding role of the nurse as the effects of diet and medicines while 83.3% reported that the decrease in pressure prevents the AVC. Also indicated that factors such as: financial commitment (66.7%), lack of medicinal plants in (61.75) and lack of knowledge of patients about the severity of the disease (50%) and the nonuse of medication by the patients do not like (60%) adherence to ease up treatment. Conclusion: that 24% of nurses have knowledge of the V Brazilian Guidelines on Hypertension, 30% know the exact value for diagnostic classification of hypertension, 90% of nurses as it should apply the methodology in the measurement of blood pressure. And that 95% of respondents said that the actions of patients on the orientation of the SH and conducting lectures involving patients and relatives (92%) and professional training (90%) are the best strategies to bring the treatment of hypertension. / O presente estudo teve como objetivos identificar, na visão do profissional Enfermeiro, a freqüência e os fatores associados à adesão do portador de Hipertensão Arterial Sistêmica (HAS) ao seu tratamento, nas Unidades Básicas de Saúde da Família (UBSF) da cidade de Maceió e estabelecer o perfil do profissional enfermeiro que atende pacientes hipertensos, nas UBSF, em relação à sua formação acadêmica, experiência e exercício profissional; seu conhecimento sobre HAS e sobre os fatores de adesão ao tratamento anti-hipertensivo e do seu papel nesse processo. Após a assinatura do TCLE, foi aplicado um questionário semiestruturado. Os resultados identificaram que 100% das entrevistadas são do sexo feminino, 75% delas atuam entre 5 a 10 anos no PSF, 68,3% trabalham exclusivamente no programa, 78,3% realizaram treinamento para trabalhar no Programa de HAS. Além disso, 95% afirmaram que realizam a consulta de enfermagem, 70% definiram HAS como a pressão arterial no valor maior ou igual a 140x90 mmhg, 86,3% afirmaram que a adesão ao programa pelos pacientes é satisfatória, apesar de não possuírem dados reais dessa adesão, 95% referiram que é papel da enfermeira orientar quanto à dieta e efeitos dos medicamentos enquanto que 83,3% informaram que o controle da pressão arterial previne o AVC. Também informaram que fatores tais como: comprometimento financeiro (66,7%) falta de medicamentos nas unidades (61,75) e falta de conhecimento dos pacientes sobre a gravidade da doença (50%), bem como o não uso da medicação pelo pacientes por não gostarem (60%) dificultam a adesão ao tratamento. Conclui-se que: 24% dos enfermeiros têm conhecimento sobre as V Diretrizes Brasileiras de Hipertensão Arterial, 30% desconhecem o valor exato para classificação diagnóstica de HAS, 90% das enfermeiras aplicam de forma correta a metodologia na medida da pressão arterial e que 95% das entrevistadas referiram que as ações de orientação do pacientes sobre a HAS e a realização de palestras envolvendo pacientes e familiares (92%) bem como a capacitação profissional (90%) são as melhores estratégias para adequar o tratamento da HAS.

The work is divided into a theoretical and practical part. The theoretical part of the work is focused on explaining the basic concepts in allergology, types of allergies are presented, their symptoms and treatment. Furthermore, the work describes the types of prevention and the task of a nursing in allergology. In the practical part of the work three goals were set up. The first goal was to determine the role of a nurse in secondary prevention in patients / clients with an allergic disease. The second objective of the research was to determine whether differences exist by nurses in the provision of secondary prevention in patients / clients with an allergic disease at selected sites. The third objective was to determine how nurses prepare patients / clients for the adherence to a treatment regimen associated with their allergic disease. To achieve these objectives a qualitative research method of semi-structured interviews has been selected. The research group consisted of ten nurses, two nurses working in the allergology ambulance at the hospital and four nurses from private ambulances in České Budějovice, two nurses from private ambulances and one from the allergology ambulance at the hospital in Písek, and one nurse from the private allergology ambulance in Strakonice.