Made available in DSpace on 2016-04-28T20:57:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ana Cristina Guidi.pdf: 1139839 bytes, checksum: d4363134354c7b9d3d84f1985a0a7b11 (MD5) Previous issue date: 2009-05-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This study has been motivated in trying to understand why it is not clear for the nurse the work to carry on and how to develop this process. It is realized in several works that the nurse´s daily routine is followed by no definitions in his/her role, conflicts, disputes and feelings of devalue and invisibility because of the same. This way our objective is to identify, understand, describe and analyze the social representation of the teaching staff and students from Nursing about the work of the nurse. This survey is about a case study in which a methodological theoretical reference has been adopted to the Social Representation Theory proposed by Serge Moscovici. Nursing professors and 8th period students of the Nursing graduation course from an interior Minas Gerais University have been selected. The source used for collecting data was a form that had the technique of free word Association starting from the subjects: Nursing and Being a Nurse; open questions related to the objects of survey and finally a questionnaire aiming to set out people´s profiles. Data has proved that the Nursing profession and the nurse´s work are related to affectionate and attitudinal elements; there is a confusion of the work in Nursing with the nurse´s working process. The pillars that are present in the university and in the representation of professors and students in relation to the nurse´s work is the taking care and managing. Being nuclear care and peripheral managing. We establish that the survey is not explored and valued by the professor and consequently the student leaves university not recognizing him/herself as a knowledge producer and Nursing as a science. In this survey directions, a curricular second thought happens. A study of how this affective abilities are taught, shared, articulated with the scientific knowledge and with the nurse´s work pillars deserve attention, as well as, a look to the subjects and curricular activities from the Nursing course graduation trying to identify how the love that has been nuclear in our study is understood, or be it, what it means, how it is developed, how it is learnt, how it is applied to the daily routine and how it is articulated into the four pillars of the nurse´s work / Este estudo foi motivado em buscar a entender o porquê para o enfermeiro parece não estar claro o trabalho a exercer e como desenvolve este processo. Percebe-se em inúmeros trabalhos que o cotidiano do trabalho do enfermeiro está marcado por indefinições do seu papel, conflitos, disputas e sentimentos de desvalorização e invisibilidade por parte dos mesmos. Por isso nosso objetivo é identificar, compreender, descrever e analisar as representações sociais de docentes e discentes do curso de Enfermagem sobre o trabalho do enfermeiro. Esta pesquisa trata-se de um estudo de caso em que se adotou como referencial teórico metodológico a Teoria das Representações Sociais proposta por Serge Moscovici. Foram eleitos docentes enfermeiros e alunos do 8º período do curso de graduação em Enfermagem de uma universidade particular do interior de Minas Gerais. O instrumento utilizado para a coleta de dados, foi um formulário que continha a técnica de Associação livre de palavras, a partir dos termos indutores: Enfermagem e Ser Enfermeiro; questões abertas relativas aos objetivos da pesquisa e por fim um questionário buscando traçar o perfil dos sujeitos. Os dados evidenciaram que a profissão Enfermagem e o trabalho do enfermeiro estão atrelados a elementos afetivos e atitudinais; há uma confusão do processo de trabalho em Enfermagem com o processo de trabalho do enfermeiro. Os pilares que estão presentes na faculdade e na representação dos professores e alunos em relação ao trabalho do enfermeiro é o cuidar e o gerenciar. Sendo o cuidar nuclear e o gerenciar periférico. Constatamos que a pesquisa não é explorada e valorizada pelo professor e consequentemente o aluno deixa a universidade não se reconhecendo como produtor do conhecimento e a Enfermagem como ciência. Sendo assim pesquisas, um repensar curricular se manifesta. Estudos de como estas habilidades afetivas são ensinadas, compartilhadas com o conhecimento científico e com os pilares do trabalho do enfermeiro merecem atenção, bem como, um olhar para as disciplinas e atividades curriculares do curso de graduação em Enfermagem buscando identificar como o amor que foi nuclear em nosso estudo, é entendido, ou seja, qual o seu significado, como desenvolve, como aprende e como aplica no relacionamento cotidiano e como articulá-lo aos quatro pilares do trabalho do enfermeiro

This theoretical thesis focuses on monitoring of nervous system of patients with craniocerebral injury and the nurse´s role in the problem. Its aim was to provide a general and comprehensive overview of craniocerebral injury and also the monitoring options of nervous system of patients with this particular injury, and to map out the nurse´s role in monitoring of nervous system of patients with craniocerebral injury. In order to achieve the objectives, the method of review and data synthesis was employed. The sources for the thesis were sought out through professional foreign databases, internet browsers and with the help of catalogues and databases of libraries. It was drawn from professional literature, both domestic and foreign, in electronic and printed form. Owing to the development of technologies, new monitoring techniques of nervous system appear in clinical practice. Such techniques are somewhere considered standard, elsewhere they are only being introduced or there has been no experience with such techniques at all. The nurses working with patients with craniocerebral injury should have sufficient information on this problem. Unfortunately, literature dealing with this issue and intended for nurses is scarce in domestic sources. Thus the theses might at least partially serve as a study material both for nurses and students. In the thesis, patophysiology of craniocerebral disease is clarified as well as current most often applied methods of monitoring of nervous system of patients with craniocerebral injury, both abroad and in our country. In the next part of the thesis, the individual monitoring methods are supplemented by information used especially by the nurses working with patients with craniocerebral injury in Intensive Care Units.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role. / Palliativ  vård  är  en  vårdform  som  inriktar  sig  på  att  ge  lindrande  vård  som  varken  ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ  vård  är  ett  ämne  som  är  lågprioriterat  i  grundutbildningarna  för  sjuksköterskor. Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  sjuksköterskans  roll  i  omvårdnad  vid  palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om     Sjuksköterskans     professionella     utveckling     och     kunskap,     Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande & kommunikativa  förmåga.  Sjuksköterskan  behöver  ha  en  god  självinsikt  i vårdfrågor,  etik och  bemötande.  Stödprogram  och  bättre  fokus  på  ämnet  i  grundutbildningarna  för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter  inom  den  palliativa  vården.  Sjuksköterskan  måste  vara  införstådd  i  vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.

Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och en intervjumall användes för att beröra studiens frågeområden. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem olika kategorier framträdde ur materialet vilka återspeglade de intervjuade sjuksköterskornas förklaringar till varför en patient uppfattas som svår inom den psykiatriska slutenvården: Patientens negativa beteenden, omständigheter kring patienten, personalens känslor, personalens beteenden, dåligt anpassad vårdorganisation samt lätta patienter. Diskussion: Det finns många paralleller mellan patienter som uppfattas som svåra och en icke fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. En modell presenteras som beskriver hur patienter i den slutna psykiatriska vården uppfattas som svåra utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

L'école constitue l'un des principaux lieux de prévention et d'éducation à la santé. Le service de la promotion de la santé en faveur des élèves à la mission d'apporter son soutien à la communauté éducative. L'éducation à la santé et la prévention en milieu scolaire induisent une démarche transdisciplinaire fondée sur un ensemble de valeurs et une approche globale de la personne dans un projet éducatif à l'échelle de la classe et de l'établissement. Au sein de la communauté éducative, les infirmières de l'éducation nationale sont un corps particulier à qui est confiée la mission d'éducation et de promotion de la santé qui nécessite une évolution de leur rôle, de leur posture et de leurs pratiques professionnelles. La littérature souligne le lien entre les connaissances, les systèmes de représentations sociales et de pratiques de références qui s'articulent autour de conceptions individuelles. A partir d'une méthodologie mixte, l'étude porte sur l'analyse des résultats d'une approche qualitative par entretiens auprès d'un échantillon de la population suivie par une enquête nationale par questionnaire. Les infirmières disposent de connaissances largement partagées sur l'éducation à la santé et la promotion de la santé en milieu scolaire mais qui ne se traduisent dans des systèmes de conceptions individuelles et dans les pratiques déclarées très hétérogènes. En effet, les résultats mettent en évidence une diversité des conceptions en éducation à la santé (ES) se structurant entre un pôle orienté vers une déclinaison biomédicale de l'exercice professionnel et un pôle davantage centré sur des pratiques éducatives. Ces conceptions sont fortement influencées par l exercice professionnel au sein de l'éducation nationale. Le rôle des infirmières scolaires dans l'éducation pour la santé évolue en fonction de la durée de l'exercice professionnel, allant de conceptions sanitaires devant être enseignées à une approche globale de l'éducation à la santé en passant par le conseil et le soutien aux écoles, ainsi que la mise en place de ressources pour les enseignants. Cette recherche avance des pistes de réflexion en ingénierie de la formation initiale ou continue avec comme objectif de favoriser la construction de nouvelles compétences permettant aux infirmières de l'éducation nationale de mieux promouvoir la santé à l'école et ainsi d'être plus à même de contribuer à la réduction des inégalités sociales de santé et de favoriser la réussite de tous les élèves. La question de la formation recouvre résolument celle d'une didactique de l'ES en milieu scolaire dans une perspective curriculaire / The school is one of the main settings to undertake prevention and health education. The department of health promotion in favor of pupils’ health aims to support the educating community. Health education and prevention in school settings requires to draw from interdisciplinary approaches rooted in a set of values, a holistic approach to the individual, which set the grounds for educational projects on the level of a class and the level of the whole school. Among the people involved in the educating community, school nurses relate to a particular body of professionals. The inclusion of health promotion and health education as part of their missions, has determined a shift in their role, their attitude, and their professional practice. Findings from the literature underline the link between knowledge, systems of social representations, and reference practices which revolve around individual conceptions. This research is based on a mixed methodology to analyze the qualitative data collected via interviews which were carried out with a sample of individuals. A national survey was undertaken at a second stage. The nurses share knowledge on health education and promotion in school settings, but this shared knowledge does not translate into systems of individual conceptions, nor into professional practices, which are heterogeneous, as declared by school staff. Our results show the diversity in conceptions relating to health education, which range from a biomedical approach to professional practice to educational practices. Nurses’ conceptions are strongly influenced by their professional practice within national Education. The role of school nurses in health education depends on their seniority, and ranges from a biomedical conception which involves teaching about health, to a holistic approach of health education, and includes the provision of advice and support to schools, as well as resources to school staff.This research puts forward leads to design pre-service and in-service training, with the underlying objective to promote the development of competences which could support school nurses in promoting health in schools. This would contribute to the reduction of health inequalities as well as to the promotion of academic achievement for all. The central question relating to training design is that of the didactics of health education in a curricular perspective

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning. / Background: Transfers between intensive care units can cause negative consequences for the patient, such as decreased patient safety and deterioration during the transport, which leads to a longer time of treatment. When the resources at an intensive care unit are exceeded it may be necessary to transfer patients between the units although the risks are known. Aim: The aim of this study was to examine the approach of critical care nurses towards patient transfers due to lack of resources. Method: Focus group interview at a special intensive care unit was conducted in Central Sweden. Six critical care nurses with at least two years’ experience were included in the study. An inductive qualitative contents analysis was used during material editing. Result: The critical care nurses approach was identified in three domains: profession, emotions and rational attitude. These three domains formed a theme: A professional and emotional approach. Conclusion: Critical care nurses have found with their professional experience a professional and emotional approach that helps them to manage ethical dilemmas and moral distress of patient transfers due to lack of resources. Critical care nurses’ ´professional and emotional approach of patient transfers due to lack of resources are led by their profession, emotions and rational attitude.

AbstraktBakgrund: Den specialiserade palliativa hemsjukvården har ökat senaste åren. För engod och trygg vård är det viktigt att mötet med patienten i palliativ vård blirtillgodosedd och att närstående känner en delaktighet. Empati är kärnan försjuksköterskan i palliativ vård och att ha en förmåga att sätta sig in i patientens situationoch med det uppnå professionellt förhållningsätt. Sjuksköterskans uppgift är atttillgodose patientens och dennes närstående fysiska, psykiska, sociala och existentiellabehov.Syfte: Syfte är att belysa de upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor ihemsjukvården har av att vårda unga vuxna och medelålders patienter i palliativ vård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor ochdistriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård. Datamaterialet analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys .Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; egna känslor, närstående, det svårasamtalet och mötet, yrkesrollens förutsättningar och arbetstillfredsställelse.Otillräcklighet, orättvisa, osäkerhet, sorg och rädsla var känslor som sjuksköterskor ochdistriktssköterskor upplevde i mötet med den yngre patienten och dennes närstående ipalliativ vård. Sjuksköterskan upplevde det viktigt att ha självinsikt vid samtal somberör existentiella frågor och för att kunna initiera till samtalet krävs erfarenhet. För attkunna ge en god och trygg vård till familjen krävs det professionellt förhållningsättgenom att visa trygghet, visa medkännande, vara lyhörda och orka stötta. För att orkamed detta och kunna visa kraft och styrka är reflektion och ett gott samarbete medkollegorna av stor vikt.Slutsats: Reflektion, handledning och utbildning var viktigt för sjuksköterskan i arbetetmed den yngre patienten i palliativ vård. Sjuksköterskorna beskrev arbetet med denyngre patienten i palliativ vård och dennes närstående som meningsfullt och att detväcker engagemang och är utvecklande.Nyckelord: Hemsjukvård, kvalitativ innehållsanalys, palliativ vård, sjuksköterskansupplevelse / AbstractBackground: The advanced palliative home-care has been increasing the last few years. For a good and safe care it´s important that the encounter with the patient is satisfying and the relatives feel participation. Empathy is the core to the nurse in palliative care and having an ability to familiarize themselves with the patient´s situation and with it achieve a professional approach. The nurse´s role is to cater to the physical, psychological, social and existential needs of the patient and relatives.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the registered nurses´ experiences of care of young adults and middle-aged patients in palliative care.Method: Semi-structured interviews where completed with eight nurses and district nurses. The nurses worked in palliative home-care. The analysis was conducted using a qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in five categories; own feelings, relatives, the difficult conversation and encounter, prerequisites for the professional role and work satisfaction. Inadequacy, injustice, uncertainty, sorrow and fear turned out to be feelings registered nurses and district nurses experienced in the meeting with the younger patient in palliative care and the relatives. The nurse experienced it to be important to have self-awareness whilst conducting conversations with existential questions and to be able to initiate conversations was experience required. To be able to give a good and safe care to the family is a professional approach necessary by giving security, be compassionate, responsive and cope to give support. To be able to cope this and show force and strength is reflection and good teamwork with the colleagues of great importance.Conclusion: Reflection, guidance and education were factors of importance for the nurses´ care of the younger palliative patient. The nurses described their work with the patient and relatives as meaningful, engaging and developing.Key words: Content analysis, home-care, palliative care, qualitative content analysis the nurse´s experience.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med varierande symtom och är därför svårt att upptäcka. Tillståndet innebär lidande för patienten och mortaliteten bland drabbade är hög. Snabb identifiering och behandling är av betydelse för patientens hälsa och överlevnad. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden, såväl för beroende som oberoende omvårdnadsåtgärder. För att möjliggöra god och säker vård ska sjuksköterskan arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer i sjuksköterskans arbete som är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla patienter med sepsis. Metod: Artiklar med kvantitativ design har sammanställts till en litteraturöversikt och analyserats med deduktiv ansats. I urval och datainsamling har Polit och Becks niostegsmodell används och totalt gick 11 artiklar vidare från kvalitetsgranskning till resultat. Resultat: Tre faktorer hittades; Utbildning, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling vid sepsis. Utbildning ledde till ökad kunskap och ökade sjuksköterskans förmåga att identifiera sepsis. Vid användning av riktlinjer ökade följsamheten till behandlingsåtgärder och tiden till behandling minskade. Screeningverktyg och riktlinjer för behandling minskade mortaliteten. Slutsats: Sjuksköterskans är central i arbetet för tidig upptäckt och behandling, då sjuksköterskan screenade patienter för sepsis, initierade till och utförde behandlingsåtgärder. För att säker vård ska möjliggöras vid sepsis krävs såväl kunskap, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling. / Background: Sepsis is a critical condition with varying symptoms that makes it difficult to detect. The mortality is high and the condition causes the patient suffering. Early identification and rapid treatment is important for the patient's health and survival. The nurse is responsible for nursing care, both independent interventions and ordered by physicians.  The nurse needs to work preventing regards patients and providers safety to provide good care. Aim: To survey factors for early detection and treatment in the nurse's work with patients having sepsis. Method:  A literature overview with quantitative articles and a deductive approach. For selection and collection of data Polit and Becks nine-way model was used. A total of 11 articles was quality reviewed and included to the result.  Results: Three factors were found; Education, screening tools and guidelines for treatment of sepsis. Education led to increased knowledge and increased the nurse's ability to identify sepsis. When using guidelines, adherence to treatment measures increased and time to treatment decreased. Furthermore, screening tools and treatment guidelines were found to reduce mortality. Conclusion: The nurse is central in the work of early detection and treatment. The nurse screened patients for sepsis, initiated and fulfilled treatment measures. Knowledge, screening tools and guidelines for treatment are required to enable safe care in the case of sepsis.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten negativt inom hälso- och sjukvården. Personlig skyddsutrustning som till exempel skyddsmask 90, används av intensivvårdssjuksköterskor under covid-19 pandemin. Personlig skyddsutrustning såsom skyddsmask 90 har visat sig dämpa ljudnivån på verbal kommunikation, samtidigt som kommunikation genom ansiktsuttryck försvinner helt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, där rekrytering av deltagare genomförts med ett ändamålsenligt urval. Analysen utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna: Att kommunikationen försvåras, att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation, att upprätthålla patientsäkerheten, att anpassa sig till arbete i skyddsmask 90. Faktorer som försvårar kommunikationen är att ljudnivån vid samtal blir lägre än normalt. För intensivvårdssjuksköterskorna blir det svårare att lugna och trösta patienterna, då de har svårare att höra och förstå vad som sägs när personalen använder skyddsmask 90. Det som främjar kommunikationen är närhet till patienten, samt en tydlig och strukturerad kommunikation. Patientsäkerheten kan upprätthållas genom att använda vedertagna kommunikationsmodeller vid samtal såsom closed-loop och SBAR, men även genom att fråga för att vara säker på att rätt saker uppfattades. Efter en tillvänjningstid i skyddsmask 90 är det möjligt att upprätthålla en adekvat kommunikation. Slutsatser: För att säkerställa en god kommunikation kan användare av skyddsmask 90 använda sig av kommunikationsverktyg, prata nära, tydligt och endast om relevanta saker. Genom att säkerställa en god kommunikation upprätthålls även en god patientsäkerhet.