No description available.

The Russian operation on the Crimean peninsula has been referred to as a victory enabled by the operationalization of the concept of New Generation Warfare. According to some military theorists, this concept and its operationalization cannot be characterized in terms of the traditional wars waged up to this point. It is, however, also argued that this new generation of warfare is primarily a new approach to strategy, a new way of applying traditional methods to achieve political goals. The purpose of this study is to discern whether Russia employed strategic deception in its operation in Crimea and if this is the case; what methods and principles were used and if these can be explained using a traditional view of deception. The application of theories on deception by Michael Dewar and Barton S. Whaley respectively on the Russian operation in Crimea finds that the foundation for conducting deception operations has not changed fundamentally and that the methods and principles originally formulated within the concept of ‘maskirovka’ in the Soviet Union still applies to this day, even within the context of New Generation Warfare.

I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.

Kvinnoforskare är eniga att det under historiens gång existerat en kvinnlig underordning. I hemlivet hade de två könen olika uppgifter; kvinnans plats var i hemmet, där hon tog hand om hushållet och familjen, medan mannen skulle arbeta utomhus. Feminismens frammarsch innebar att fler kvinnor började arbeta, trots att idealet fortfarande var att kvinnan utövade sina moderliga egenskaper, vilket hon skulle göra även på arbetsplatsen. Därmed blev olika yrken snabbt könskodade. Denna uppsats syftar till att undersöka platsannonser i lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningen och hur de speglar maktrelationen mellan kvinnor och män i arbetslivet åren 1885-1905. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys vilken fokuserar på adjektiv som använts för att beskriva den manliga respektive kvinnliga arbetaren samt en kvantitativ studie av antalet platsannonser som riktade sig till eller publicerades av män respektive kvinnor. Resultaten visar hur de adjektiv som beskriver den kvinnliga arbetaren fokuserar mer på hennes personlighetsdrag jämfört med de som används för att beskriva män, vilka istället fokuserar mer på yrkeskompetens. Fler kvinnor än män efterfrågades av arbetsgivare samt sökte arbete genom platsannonser, vilket speglar hur fler kvinnor var benägna att arbeta. Arbetssökande kvinnor kom att under de senare åren mer frekvent använda sig av adjektiv som oftare använts för att beskriva män, såväl som att söka sig till mansdominerade yrken, och utmanade således de manliga privilegierna. / Throughout history women have been seen to have a subordinate role in comparison to men. In the domestic life, the two genders were assigned different tasks. Women were meant to stay indoors, taking care of the household and their family, while men were meant to work outside. As the feminist movement became more widespread throughout Sweden, more women started working, though the standard of women staying indoors, practicing her motherly instincts, remained at her place of work. Thus, different professions were labeled with being either feminine or masculine. The purpose of this essay is to investigate job advertisements in the Swedish local newspaper Nya Wermlands-Tidningen and how they reflect contemporary power structures between men and women in working life in Sweden during the years 1885-1905. This has been carried out through a critical discourse analysis which focuses upon adjectives describing the workers as well as a quantitative study of how many advertisements were addressed to or published by women and men respectively. Results show how working women were described with adjectives that focused more upon their personality than those which were used to describe men, which instead focused more upon their experience in the work field. More women than men were requested by employers as well as sought employment through advertisements, which reflects how more women were prone to work. Job-seeking women were more likely, in the later years, to use adjectives that were previously more common to use when describing men, as well as to seek professions that were dominated by men, challenging the traditional manliness and male privileges.

Denna studie bygger på intervjuer med sex gymnasielärare där syftet är att undersöka lärarnas erfarenheter när det kommer till att undervisa om nya religiösa rörelser på gymnasiet. Studien baseras på lärarnas erfarenheter och hur de beskriver hur det är att arbeta på gymnasiet med ämnet nya religiösa rörelser men också hur de själva definierar begreppet nya religiösa rörelser. Genomförandet av studien har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare. En analys har sedan genomförts utifrån tre frågor som grundar sig från ett fenomenologiskt synsätt. De tre tematiseringarna som delade in analysen utgick från spontana erfarenheter, lärarnas självbild och självförståelse och lärarnas uppfattningar. Det som framkommer i lärarnas svar är att de definierar begreppet nya religiösa rörelser på olika sätt vilket gör att deras olikheter framträder. En av lärarna beskriver exempelvis nya religiösa rörelser som religioner från öst medan den andre läraren definierar dem som en förgrening från ursprungsreligionerna. En av utmaningarna som lärarna lyfter fram är fördomarna mot de olika rörelserna och om det skulle finnas någon elev som är tillhörande någon rörelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna har olika uppfattningar om dessa rörelser, de har skaffat sina kunskaper om rörelserna på olika sätt och från olika källor. Detta är något som också återspeglas i lärarnas erfarenheter av undervisningen och deras beskrivningar av vad de anser är viktiga kunskaper och perspektiv att förmedla i undervisningen om dessa rörelser.

Då människors syn på arbete kommit att förändras i takt med ”det nya arbetet” har det kommit att bli en mer utmanande process för organisationer att på den traditionella aspekten Behålla personal. Att arbetstagare byter jobb allt oftare är positivt för samhällets utveckling, då det kan skapa värdefulla effekter i form av kunskapsspridning och konkurrenskraft. Trots detta tycks många organisationer ha svårt att se det positiva i att deras personalomsättning ökar och mycket resurser läggs på att Behålla arbetstagare. Detta stämmer väl överens med den organisation som kommit att identifieras, vilken både arbetar för att Behålla sin personal, samt innehar hög personalomsättning. Därav syftar denna studie till att förklara i vilken utsträckning en organisation behöver förhålla sig till den traditionella aspekten Behålla, utifrån ett arbetsgivarperspektiv i en kontext av “det nya arbetet”. Studien grundar sig i en kvalitativ studie, där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in vårt material. Studien har identifierat och utgått från tre centrala områden inom aspekten Behålla, vilka är människan i organisationen, lärande och utveckling, samt prestationer och belöningar. Dessa tre centrala områden har hjälpt oss att skapa förståelse för aspekten Behålla, då den utformat den teoretiska referensramen samt bidragit till studiens datainsamling. Studien visar att “det nya arbetet” handlar om att människan idag värderar sin egen framgång och lycka högre än vad människan gjort tidigare. Vi har i studien kommit fram till att den identifierade organisationen arbetar med den traditionella aspekten Behålla. Däremot sker detta arbete på gruppnivå och behöver i större utsträckning individanpassas, när det kommer till att Behålla personal. / As people's view on work have come to change as the "new work" changes, it has become a more challenging process for organizations to retain their staff in the traditional way. The fact that employees change jobs more and more often is positive for the development of the society, as it can create valuable effects in the form of knowledge dissemination and competitiveness. Despite this, many organizations seem to have a hard time seeing the positive in their increasing turnover while a lot of resources is being spent on retaining employees. This is in an agreement with the organization that has been identified, which both works to retain its staff and has a high turnover. Hence, this study aims to explain the extent to which an organization needs to relate to the traditional way of retaining, from an employer perspective in the context of "new work". The study is based on a qualitative study in which the researchers have collected their material by means of semi-structured interviews. The study has identified and started from three key areas of theory retention, which are the person in the organization, learning and development, as well as achievements and rewards. These three central areas have helped us to gain an understanding of the theory as well as they form a large part of the study, as it designed the theoretical frame of reference and contributed to the study's data collection. The study shows that "new work" is about the fact that people today values their own success and happiness more than they did before. We have found in the study that the identified organization works with the traditional way of retaining. However, this work takes place at a group level and needs to be more individually adapted when it comes to retain.

Arbetsmarknaden genomgår en ständig förändring vilket medfört att arbetsgivare inom flera branscher har svårt att hitta potentiella medarbetare med rätt kompetens. Detta har gjort att arbetsgivare i större mån investerat i employer branding, ett arbete som avser att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla rätt medarbetare. För att säkra organisationens framtida utveckling har många arbetsgivare valt att inrikta sig på en särskild målgrupp. Målgruppen är den nya generationens medarbetare som består av unga och kvalificerade individer som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att ge en inblick i ett specifikt företags arbete med employer branding samt att undersöka hur det uppfattas av medarbetarna inom organisationen. Företaget som uppsatsens undersökning baserats på har specialiserat sig på den nya generationens medarbetare. Tidigare forskning har visat att employer branding kan användas för att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla medarbetare, framförallt bland den nya generationens medarbetare. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av sociologen Parsons teori om sociala handlingssystem, human resource management litteratur som behandlar employer branding samt Scheins teori om organisationskulturens dimensioner.  Åtta semistrukturerade intervjuer tillämpades för att ge ett chefs och medarbetarperspektiv av företagets arbete med employer branding och den rådande organisationskulturen. Resultatet visade att företagets arbete med extern employer branding uppnådde en viss önskad effekt och upplevdes som positivs av medarbetarna. Resultatet visade även att organisationskulturen hade en avgörande betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets interna arbete med employer branding och organisationskulturen upplevdes som både negativ och positiv av medarbetarna. Denna uppsats avser kunna bidra med insyn och förståelse på de fördelar och problem som employer branding kan medföra.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

No description available.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.