Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

Diss. Frankfurt am Main : Univ., 2007.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade lärare från den kompletterande pedagogiska utbildningen upplever inträdet i arbetslivet, detta utifrån deras syn på den egna lärarrollen, förväntningar på dem som lärare och deras uppfattning av sin läraridentitet. Detta har undersökts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sju lärare om deras upplevelser av det första året som yrkesverksam lärare. Studien utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv på roller och identiteter, som innebär att dessa ses som formade av och ständigt utvecklade genom social interaktion. De förväntningar som lärarna upplever finns på dem har kartlagts och utgör grunden för diskussionen kring lärarnas förhållningssätt till lärarrollen. Resultaten visar att lärarna i vissa avseenden upplever att deras läraridentitet och lärarroll inte går ihop. I vissa situationer upplever de att de saknar verktyg för att kunna handla i enlighet med sin identitet, och istället tvingas ta anta en lärarroll som de inte känner sig bekväma i. Detta glapp förväntas med tiden överbryggas genom att lärarna samlar på sig mer erfarenhet av yrket. Svårast hade lärarna att förhålla sig till de förväntningar de har på sig själva men inte lyckas leva upp till, medan andras förväntningar som bedömdes som orimliga lättare kunde avfärdas. Lärarna tycktes således ha en relativt välutvecklad bild av den egna läraridentiteten, och använder sig i viss mån av den för att bemöta andras förväntningar.

<p>The purpose of this essay is to illustrate how and why teachers in New Zealand use portfolios</p><p>as a part of their teaching. The purpose is also to investigate if, and in that case how, a socio</p><p>cultural perspective on learning can be shown through the work with portfolios. To</p><p>investigate this we have made a case study in New Zealand where we interviewed six</p><p>teachers. The result of the investigation shows that our teachers use portfolios in both a</p><p>summative and a formative way. In a summative way to gather what the children have done in</p><p>school, and in a formative way to help the students to assess what they have done, how they</p><p>have done it and what they are going to do next. The formative part of the portfolio is also</p><p>used to help the students with their metacognition or to think about their thinking. The</p><p>portfolio is also used as a tool for a better communication between the school and the</p><p>students’ parents. The investigation also shows that the principals on these schools play a big</p><p>part in the development of the work with portfolios. For us, this investigation has resulted in a</p><p>good understanding in how and why New Zealand teachers can work with portfolios.</p>

The purpose of this essay is to illustrate how and why teachers in New Zealand use portfolios as a part of their teaching. The purpose is also to investigate if, and in that case how, a socio cultural perspective on learning can be shown through the work with portfolios. To investigate this we have made a case study in New Zealand where we interviewed six teachers. The result of the investigation shows that our teachers use portfolios in both a summative and a formative way. In a summative way to gather what the children have done in school, and in a formative way to help the students to assess what they have done, how they have done it and what they are going to do next. The formative part of the portfolio is also used to help the students with their metacognition or to think about their thinking. The portfolio is also used as a tool for a better communication between the school and the students’ parents. The investigation also shows that the principals on these schools play a big part in the development of the work with portfolios. For us, this investigation has resulted in a good understanding in how and why New Zealand teachers can work with portfolios.

No description available.

The study of medicinal plants is a popular subject that, at least in the archaeological sciences, has met a lot of criticism due to the lack of physical data. It is problematic to distinguish the medicinal plants from local flora since many herbs that were used often could be found in the nearby vegetation.  The purpose of this essay is to archaebotanically analyze samples from the medieval town Nya Lödöse and compare the data with a previous analysis from the site and a literature study. The herbs meadowsweet (Filipendula ulmaria), lady’s mantle (Alchemilla sp.), sweet gale (Myrica gale), hop (Humulus lupulus), common tormentil (Potentilla erecta), St. John’s wort (Hypericum perforatum), henbane (Hyoscyamus niger), catnip (Nepeta cataria) and motherwort (Leonurus cardiaca) have been selected for closer analysis since they occur with frequency in the historical medicinal texts and in previous analysis made on the site. The aim is to investigate the similarity between the samples and what is written about the plants in the different medieval medicinal documentations. The paper will also discuss the different contemporary views on medicine and the people who practiced it, and thus extend the subject for future studies. The Nya Lödöse locale is interesting since it was active in a period of increased trade, turbulent times of political power games, witch trials and ecclesiastical power. The harbor town of Nya Lödöse has had an intense history with numerous fires and invasions. In a time of reformation, when the plague had hit Gothenburg, the witch pyres were burning and the Dane was at hand, the need for medicine must have been great. Keywords: Archeobotany, middle ages, medicinal plants, Nya Lödöse, monastery medicine, indigenous medicine and witch craft.

<p>Aim: My aim with this study is to investigate whether the co-workers in the company Arla Foods is satisfied with the communication between the company and the employees. If there are any changes to be made or if it works well as it is now.</p><p>Method: I have sent out invistigationforms to 85 co-workers within Arla Foods. This forms included questions about Arla Foods internal communication and how the co-workers apprehend this. I have also made 7 interviews over the phone with co-workers on the dairys around Sweden. Including in these 7 interviews have I also talked and posed questions to representatives for the trades-union within Arla Foods. I have treated all the answers that have come back to me and from them have I made conclusions how the co-workes apprehend the companys communication.</p><p>Main Results: The main results I have been able to see is that the way the co-workers prefer to have their communication is trough the intranet, the staffpaper and the information verbally from the nearest chief. The co-workers are not so interested in the market and what’s hapening within Arla Foods in Denmark.</p><p>They think that on the Intranet should it be easier to find news and other things you would like to read about.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett modeföretag skapar en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation i det nya medielandskapet. Uppsatsen bygger på en fallstudie av modeföretaget Eytys visuella bildkommunikation på den digitala kommunikationskanalen Instagram. Studiens frågeställning är: ​Hur använder ett modeföretag visuell bildkommunikation för skapa en varumärkesidentitet i det nya medielandskapet? Studiens teoretiska ramverk baseras på två teorier; ​Aaker Model av David Aaker och ​Images and Information in Cultures of Consumption av Martin Hand. Studien baseras på en kvalitativ intervju, en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Uppsatsens empiriska data baseras på en kvalitativ intervju med Eytys PR- och marknadschef Lisa Nordlund, Eytys publicerade bilder på Instagram samt en kompletterande intervju med Philip Warkander, doktor i modevetenskap. Studiens resultat påvisar att Eytys publicerar flera olika typer av bilder för att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation på Instagram. Den största kategorin bilder som publiceras är retroreferensbilder på bland annat konst, ikoner och arkitektur. Dessa blandas med bilder på produkter samt bilder från deras egna kampanjer. Vidare påvisar studien att Eytys har ett varumärkesfokus snarare än ett produktfokus, vilket främst bygger på symboliska och abstrakta värden. Studien konstaterar att ett sätt för modeföretag att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation är att kombinera olika bilder, som främst fokuserar på symboler. Genom att kommunicera detta via digitala kommunikationskanaler kan företag nå ut i det nya medielandskapet.

I en bransch med tuff konkurrens måste företag finna nya vägar genom att differentiera sitt varumärke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsättningar att kommunicera sin identitet till kunderna på samma sätt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall är det inte bara ett ekonomiskt ställningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan också en strategi för särskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, så kan dessa små modeföretag ha väldigt hängivna kunder som identifierar sig med varumärket. I denna studie valde vi därför att undersöka vad som verkade vara just ett sådant företag. Syftet var att undersöka om företagets och dess kunders uppfattning om varumärket stämde överens genom sättet de kommunicerar det på. Således grundade sig fallstudien i två intervjuer med representanter från det valda företaget vilka vägdes mot resultatet av en kundenkät. Det visade sig att det undersökta företaget har en otraditionell syn på marknadsföring men trots det har kunder som i stor utsträckning identifierar sig med varumärket. Företaget och kunderna hade till stor del samspelande uppfattningar om vad varumärket innebär. / Program: Butikschef, textil och mode