<p>Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.</p>

<p>Johan Afzelius held the chair in chemistry at Uppsala University 1784-1820. His predecessor was the reputable Torbern Bergman, one of Afzelius’ students the famous Jacob Berzelius. The published scientific production of Afzelius is very limited. Afzelius has been described as with no interest of chemistry, reluctant to scientific innovations and as an opponent to the new "antiflogistic" chemistry. Also, he is believed to have given Jacob Berzelius hard times when Berzelius studied in Uppsala.</p><p>The study suggests that the judgement of Johan Afzelius should be revised. It appears that the above description of Afzelius is to be regarded as an artefact. So, Afzelius, besides being devoted to mineralogy, was keen at chemistry, interested in scientific innovations, and from 1799 on no opponent to the new chemistry.</p>

<p>Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.</p><p>Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.</p>

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande. Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.   Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.

Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.

Johan Afzelius held the chair in chemistry at Uppsala University 1784-1820. His predecessor was the reputable Torbern Bergman, one of Afzelius’ students the famous Jacob Berzelius. The published scientific production of Afzelius is very limited. Afzelius has been described as with no interest of chemistry, reluctant to scientific innovations and as an opponent to the new "antiflogistic" chemistry. Also, he is believed to have given Jacob Berzelius hard times when Berzelius studied in Uppsala. The study suggests that the judgement of Johan Afzelius should be revised. It appears that the above description of Afzelius is to be regarded as an artefact. So, Afzelius, besides being devoted to mineralogy, was keen at chemistry, interested in scientific innovations, and from 1799 on no opponent to the new chemistry.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år. Resultatet påvisade att där läraren följde TIL- programmet framkom ett tydligare positivt resultat. Slutsatsen är att man följer metoden olika mycket i skolorna och ju mer programmet följdes, desto tydligare och snabbare positiva resultat.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv. Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade. Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag. Partiernas och blockens ställningstagande i betygsfrågan vilar således på en ideologisk grund. Detta arbete studerar det nya betygssystemet, partiernas och blockens syn på betyg samt vilka ideologier som ligger till grund för de politiska ställningstagandena i betygsfrågan. Vidare studeras i vilken grad partierna och blocken har påverkats av ideologierna. Den styrande Alliansregeringens har den liberala ideologin som grund för sitt politiska arbete och de Rödgröna har socialismens som grund för två av partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har ingen av ovanstående ideologier som grund utan kan ses som grundade på ekologismen. Genom att studera i huvudsak parti- eller handlingsprogram samt i viss mån partiets hemsidor har jag kommit fram till att den borgerliga Alliansen har en samsyn ifråga om betygen. De vill ha betyg från årskurs sex och ett betygssystem med flera betygssteg än det vi har idag.  Med sina uttalanden tydligt visar att de har liberalismen som grund för sin förda politik. De Rödgröna har ännu ingen genensam syn på betygsfrågan. Socialdemokraterna kan tänka sig betyg tidigare än idag och har i och med detta en syn som stämmer mera överens med Alliansens syn. Vänsterpartiet vill avskaffa betygen och det vill även Miljöpartiet, men Miljöpartiet kan tänka sig betyg i årskurs nio. Detta visar att för de Rödgröna har den ideologiska grund som de har inte påverkat deras syn på  betygen till samma grad som den har gjort för Alliansens partier.

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar. Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.