The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news in the comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative. To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpret the data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebook pages. Jürgen Habermas theory about deliberative democracy together with theories about public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determine that a comment was deliberative it had to contain an argument and be written with tolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or both of these criteria’s and therefore weren’t deliberative. This study helps to show in which extent the comments about news on Facebook are deliberative.

<p>When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers.</p> / <p>När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.</p>

When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers. / När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.