Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem.</p><p>För att gränsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera på genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn på ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemål för vad man ville uppnå med ett Back Office-system.</p><p>Arbetet resulterade i en arkitektur som kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet självt. Arkitekturen har utvärderats genom att man först ställde en mängd krav på den och sedan studerade hur den klarade av en mängd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven.</p><p>Alla tester som gjorts visar på att arkitekturen är väl designad och lätt att underhålla samt att den kommer underlätta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system.</p> / <p>The purpose of this thesis has been to evaluate if an architecture could ease the development of a back office system for a present and complex business management system.</p><p>To find the most valuable parts of the system three interviews was conducted. Three different people with different interests in the system were interviewed. The result was a couple of requirements for the back office system.</p><p>The work resulted in an architecture that can ease the development of the back office system and for the business management system itself. The architecture was developed with a first set of requirements that originated from the interviews. Then the architecture was presented with a new set of requirements, also originated from the interviews, and the process of adapting the architecture to the new set of requirements was studied to see if the architecture will be easy to maintain.</p><p>All conducted test shows that the architecture is well designed and easy to maintain. They also show that the architecture will ease further development of the business management system and its back office system.</p>

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Uppsatsen behandlar programmeringsspråket F# med mål att undersöka hur användbart det är för företag idag jämfört med andra språk. Arbetet är uppdelat i två delar. En teoretisk del redogör for språkets upplägg som hybridspråk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hämtats från det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen består av en enkätundersökning som utförts där vi frågat systemutvecklare i Sverige om användandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring språkets upplägg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jämförs vår teoretiska slutsats med resultatet från vår undersökning för att kunna avgöra om F# är något som är värt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillräckligt för att vara värt besväret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin då man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, så innebär detta i praktiken bara att slå ihop två komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan. Inget revolutionerande presenteras i F# och därför finns det heller ingen anledning för företag att bygga om sina existerande system - även om många respondenter i undersökningen fann konceptet intressant. / This essay processes the programming language F# in an attempt to discover its usefulness within companies today compared to other languages. The work is split into two parts. A theoretical part examines the structure of F# as a hybrid language and assesses the benefits of the functionalities that has been implemented from both the object oriented as well as the functional paradigm respectively. The second part presents the results of a performed survey where we have asked system developers in Sweden regarding the use of F# in their company, along with their thoughts regarding the structure and future of the language. Lastly, our theoretical analysis is compared with the results from our survey to determine whether F# is worth company’s investments, or contributes too little to be worth the hassle.2The results showed that despite combining object oriented and functional programming in theory opens up a number of new possibilities, it practically just means making a new language from two components which could already be connected. No revolutionary aspects are presented along with F# and therefore there is no reason for companies to rebuild their existing systems for this - even though many respondents of the survey found it an interesting concept.

<p>Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt.</p><p>Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit:</p><p>Har synen på de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet?</p><p>Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet.</p><p>Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet</p>

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex. bilder. I våra tester framgår det att vid användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar. Fyra av sju tester visar att Versant skulle kunna vara bättre alternativ pga. att relationsdatabasens nackdelar minskar. De nackdelar som Versant inte löste var begränsade operationer, integritet och användardefinierade regler och rekursiva frågor. I slutsatsen analyserar vi vår hypotes, ”Om man använder den objektorienterade databasen Versant minskas antalet nackdelar som en relationsdatabas har” och ser om den stämmer. Vi kan inte utifrån testerna och slutsatsen utgå ifrån att hypotesen gäller alla objektorienterade databaser eller datamodeller* i ”verkliga” livet. Testerna gjordes utifrån ett tänkt fall på en högskola med studenter, kurser, institutioner och personal. Vi kom i våra tester fram till att fyra av sju av relationsdatabasens nackdelar avlägsnades vid användandet av Versant. Detta gäller vår datamodell över ett uppdiktat fall på en högskola och med reservation för att vi inte har utnyttjat Versant på ett optimalt sätt.