La géométrie algorithmique est une discipline en pleine expansion dont l'objet est la conception d'algorithmes résolvant des problèmes géométriques. De tels algorithmes sont très utiles notamment dans l'ingénierie, l'industrie et le multimédia. Pour être performant, il est fréquent qu'un algorithme géométrique utilise des structures de données spécialisées.Nous nous sommes intéressés à une telle structure : le diagramme de Voronoï et avons proposé une généralisation de celui-ci. Ladite généralisation résulte d'une extension du prédicat du disque vide (prédicat propre à toute région de Voronoï) à une union de disques. Nous avons analysé les régions basées sur le prédicat étendu et avons proposé des méthodes pour les calculer par ordinateur.Par ailleurs, nous nous sommes intéressés aux « problèmes de placement de formes », thème récurrent en géométrie algorithmique. Nous avons introduit un formalisme universel pour de tels problèmes et avons, pour la première fois, proposé une méthode de résolution générique, en ce sens qu'elle est apte à résoudre divers problèmes de placement suivant un même algorithme.Nos travaux présentent, d'une part, l'avantage d'élargir le champ d'application de structures de données basées sur Voronoï. D'autre part, ils facilitent de manière générale l'utilisation de la géométrie algorithmique, en unifiant définitions et algorithmes associés aux problèmes de placement de formes. / Computational geometry is an active branch of computer science whose goal is the design of efficient algorithms solving geometric problems. Such algorithms are useful in domains like engineering, industry and multimedia. In order to be efficient, algorithms often use special data structures.In this thesis we focused on such a structure: the Voronoi diagram. We proposed a new generalized diagram. We have proceeded by extending the empty disk predicate (satisfied by every Voronoi region) to an arbitrary union of disks. We have analyzed the new plane regions based on the extended predicate, and we designed algorithms for computing them.Then, we have considered another topic, which is related to the first one: shape placement problems. Such problems have been studied repeatedly by researchers in computational geometry. We introduced new notations along with a global framework for such problems. We proposed, for the first time a generic method, which is able to solve various placement problems using a single algorithm.Thus, our work extend the scope of Voronoi based data structures. It also simplifies the practical usage of placement techniques by unifying the associated definitions and algorithms.

Low-income affordable housing remains an issue for the town on Martha's Vineyard where this study was conducted, in which an estimated 54% of low-/moderate-income households spend more than 50% of monthly income on housing. Using Schneider and Ingram's work regarding the social construction of target populations as the foundation, the purpose of this qualitative research was to assess how the perceived social standing and political power contributed to determining the benefits and burdens allocated to the town's low-income households. Data for this study consisted of 14 individual semistructured interviews with members of low-income households who were seeking or in affordable housing. The research concentrated on the obstacles and reactions the low-income households experienced in the quest for affordable housing. Data were coded and analyzed using a value coding procedure followed by thematic analysis. Three themes emerged from the research: a perception by the participants of not being valued in the community and a lack of attention by town leadership to their affordable housing struggles; a self-reliance to find affordable housing; and coping strategies by renting bedrooms with shared kitchen and living areas or resorting to a 9-month lease and being displaced during the summer tourist season. The research illuminated the low-income community's housing experiences and perceptions, thereby helping town leaders to form housing policy and make fiscal decisions. The implications for positive social change include recommendations to town leadership to examine incentivizing homeowners to offer affordable rentals, investigating congregate housing solutions, and developing multifamily affordable housing for the town's low-income households.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler universitet infört fler digitala verktyg inom undervisningssammanhang och administration. Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad det kan betyda för lärandet och hur det kan förbättra organisationen. Denna uppsats ämnar istället att bidra med förståelse för vilka hinder som kan göra digitaliseringen i ett universitet långsammare och mer svåruppnåelig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för organisatoriska hinder vid digitalisering av universitet. Genomförande: Uppsatsförfattarna har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt genomfört sju intervjuer med personal på Linköpings universitet. Dessa personer har valts selektivt i kombination med lämplighetsurval. Under intervjuerna har organisatoriska hinder identifierats på tre olika nivåer: strategisk, taktisk och operativ nivå. Slutsats: De huvudsakliga organisatoriska hinder som identifierats har exempelvis varit användarmotstånd, parallella styrdimensioner, lagen om offentlig upphandling och brist på “sense of urgency”. Uppsatsförfattarna kan också konstatera att användarmotståndet troligtvis kommer minskas i framtiden och att ett hinder som lagen om offentlig upphandling är svår att undvika för ett universitet. / Background: Like most organizations, universities have become more and more digitized in recent years. Prior research has mostly focused on what improvements digitization can lead to in educational and organizational contexts. The intent of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles which lead to slower and more complicated processes when digitizing universities. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles when digitizing universities. Completion: The authors have through a qualitative approach conducted seven interviews with employees at Linköping University. The interviewees have been selectively and suitably chosen for the study. During the interviews, several obstacles have been identified on three different organizational levels: strategic, tactical and operational Conclusion: The main organizational obstacles that have been identified are for instance user resistance, parallel control dimensions, law of public procurement and lack of sense of urgency. The authors can also conclude that user resistance will most likely decrease in the future and that an obstacle like the law of public procurement is difficult for a university to avoid.

.

L'étude comparative, didactique et historique, de problèmes paléontologiques conduit à une convergence à trois niveaux des relations entre problèmes et obstacles : le problème de l'origine des fossiles lié à l'obstacle artificialiste, le problème de la nature des fossiles lié à l'obstacle animiste par végétation spontanée, le problème d'identité des faunes fossiles par rapport aux faunes actuelles lié à l'obstacle « analogiste » proposé. La construction collective du savoir paléontologique est analysée dans le cadre théorique et méthodologique de la problématisation à partir de trois situations de débats scolaires et de quatre controverses historiques –dont deux inédites. Les fonctions heuristiques, argumentatives et théoriques de ces discussions sont comparées. Nous aboutissons à plusieurs niveaux de problématisations en didactique et en histoire des sciences ; et nous constatons une divergence des processus de construction de la connaissance paléontologique, marquée par les possibilités et les nécessités mobilisées par les deux communautés discursives. L'interaction entre problématisation et obstacle est discutée comme frein ou moteur des concepts paléontologiques –pétrification, espèces fossiles disparues ou analogues, transformation par descendance des espèces, temps géologiques. Les notions de savoir problématisé et controversé ainsi que d'obstacle polymorphe et récurrent sont revisitées ; la notion de nécessité conditionnelle est proposée. Elles constituent trois points de référence épistémologique qui peuvent favoriser un enseignement et un apprentissage scientifiques de qualité dans le primaire et le secondaire.

La présente recherche s'intéresse à l'apprentissage et à l'enseignement des sciences de la vie et de la terre auprès des élèves et de futurs enseignants. L'utilisation du temps géologique dans l'explication de quelques phénomènes naturels par les apprenants semble être difficile. Nous engageons donc une réflexion épistémologique et didactique pour l'étude de ce concept dans une approche interdisciplinaire en se basant sur des éléments d'histoire et de philosophie des sciences. Un diagnostic précis des difficultés d'apprentissages des apprenants, par le biais de maintes méthodes de recherche, pourrait permettre de comprendre leurs problèmes et de proposer des stratégies afin de faciliter l'acquisition, non seulement du concept de temps, mais aussi d'autres concepts en sciences. Cette recherche a donc comme objectif l'identification des obstacles épistémologiques à la problématisation du temps. Pour atteindre notre objectif, la démarche méthodologique suivie est pluriel. En premier temps, nous menons une exploration du terrain par une analyse de manuels et analyse des explications des élèves et des étudiants à propos des séismes, orogenèse et crise biologique. Ces deux phases ont été jumelées par une observation de classe et un entretien avec des étudiants. En deuxième temps, nous menons une étude interdisciplinaire par des ateliers-débats avec les échantillons concernés afin de suivre la construction du temps dans une démarche de problématisation et l'interprétation de l'origine possible des obstacles à cette finalité. La recherche a permis de dépasser le travail sur les conceptions à celui de la problématisation en identifiant un certain nombre de difficultés reliées à l'acquisition du temps géologique comme outil de mesure et de couplage de biologie-géologie. Les registres explicatifs dans lesquels travaillent les étudiants sont variés. Des registres favorisant la problématisation du temps tels que le mobilisme, l'évolutionnisme. D'autres registres dépendent des obstacles identifiés et ne favorisent pas la problématisation du concept en question. Les origines de ces obstacles sont plurielles. Un travail interdisciplinaire en se basant sur la construction de problème comme outil méthodologique didactique par le biais d'un débat mettant en jeu le rôle des questions de l'enseignant, l'histoire des sciences...etc. permettrait, non seulement de dépasser les difficultés à la problématisation d'un concept, mais aussi d'améliorer les méthodes d'enseignement. Ainsi des axes de recherches devraient être entrepris pour des approfondissements théoriques et pratiques.

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

The title of this essay is “Collaboration between social services and schools”. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it. This study applies a qualitative research perspective. We gathered our data through interviews with two social welfare secretaries, one teacher and one school counselor. The data is analyzed with the theories and concepts which are found in our background and previous research. The result of this study shows that there are different forms of collaboration which occur on different levels. Collaboration between social services and schools mostly takes place on the first level, for example in the exchange of information. There are a number of different possibilities and obstacles that appear in our data as well as in the research. This study has shown that there is a need in both social services and schools to use each others competence and resources. We can also see that factors such as confidentiality, communication and resources make collaboration possible, but that they also can hinder it. / Forskning visar att många barn och ungdomar som far illa inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Detta beror bland annat på att olika myndigheter och tjänstemän inte lyckas samverka. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera hur socialtjänst och skola samverkar kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa samt att identifiera faktorer som möjliggör och hindrar denna samverkan. Vi utgår från den kvalitativa forskningsmetoden och har samlat in vår empiri genom intervjuer med två socialsekreterare, en lärare samt en skolkurator. I analysen kopplar vi samman empirin med empirinära teoribildningar och begrepp som framträder i vår bakgrund och den tidigare forskningen. Resultatet visar att det finns olika former av samverkan som sker på olika nivåer. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker i huvudsak på den första nivån, som bland annat handlar om informationsutbyte. Det finns ett flertal möjligheter och hinder för samverkan som framträder i vår empiri såväl som i den tidigare forskningen. Vår studie visar att det inom socialtjänst och skola finns ett behov av att använda varandras kompetens och resurser. Vi ser även att faktorer som exempelvis sekretess, kommunikation och resurser möjliggör samverkan men kan samtidigt uppfattas och vara ett hinder för densamma.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun.   Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen.   Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete. / The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12.   The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role.   The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.

No description available.