The purpose of our qualitative study is to investigate how the caretakers, in the elderly care, interpret and manage the issue of alcohol problems in elderly people. We have been performing semi-structured interviews on 9 people, on different levels in the elderly care. There were 3 elderly care managers, 1 nurse, 1 assistance administrator and 4 auxiliary nurses, who all, at some level, work with alcohol problems in elderly people. Those interviews were performed singularly, with one exception: we interviewed an elderly care manager and her 2 auxiliary nurses at the same time. To analyse our empirics, we have used the theories of Power and Ageism. Our study shows that the auxiliary nurses, who are the ones who must deal with these problems, have great difficulties to perform their work because they have no qualified knowledge about alcohol problems. In addition, they almost never get the proper information, they don’t have access to guidelines about handling people with alcohol problems and they don’t receive support from their superiors. They have to make the most difficult decisions for themselves without any resources or other guidance.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

This essay is written in the context of a master exam project at Konstfack university of arts, crafts and design. I have explored what I, in the capacity of a designer, can do to raise awareness about ageism. The proposal, called “the generations choir”, is an interactive installation that will see the light of day during the spring exhibition at Konstfack in May 2018. It aims to give space to reflect upon our own actions and standpoint in relation to the topic of ageism. The structures of the choir system, often with age divided groups, stands as a metaphor for our age-segregated society. The human voice is the material I have used to work with in my quest to promote change, the idea of new ways of living: enabling interaction with different generations in a meaningful way. Apart from the recording of singing voices of all ages, I have worked with sensors and programming to create a functioning interactive sound installation. I have focused on making an installation that invites visitors independent of age or disabilities (except the hearing impaired) to move freely and explore harmonies. My aim is to show that together with our differences, whether it’s a new voice, a broken voice or a frail voice, we can create something strong, lasting and beautiful. I want to remind us not to fall into the trap of age segregation and forget about all the good things that come with sharing references, experiences, stories and knowledge. Let us harmonies more! With whom do you sing?

The purpose of the study was to investigate how social workers looked at the possibility that their ethical view of elderly with alcohol abuse affects their assessments. We used semi structured interview, where we interviewed six social workers that works with addiction. The result showed that the social workers felt that the biggest difference between people over and under the age of 65 was the needs, which meant that the assessments of contribution differed. The result showed that the social workers resonated very much about LVM, since coercion in relation to older people created many ethical dilemmas. The personal values of the social workers did not affect the assessment themselves, but they were always there, both in private and working life. In order to avoid their own values affecting their assessments, this was frequently discussed between colleagues. The result showed that ageism is both in structure and jargon, but that there was no opportunity for ageism to influence the social security assessments. / Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare såg på möjligheten att deras etiska syn kring äldre med alkoholmissbruk påverkade deras bedömningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där vi enskilt intervjuade sex stycken socialsekreterare inom missbruksenheten. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att den största skillnaden mellan personer över och under 65 år, var behoven, vilket gjorde att bedömningarna kring insatser skiljde sig åt. Resultatet visade även att socialsekreterarna resonerade väldigt mycket kring LVM då tvångsåtgärder i relation till äldre skapade många etiska dilemman. De egna värderingarna hos socialsekreterarna påverkade inte bedömningen i sig men de fanns alltid där, både privat och i arbetslivet. För att undvika att de egna värderingarna skulle påverka deras bedömningar diskuterades detta ofta mellan kollegorna. Resultatet visade även på att ålderism både fanns i struktur och jargong men att det enligt socialsekreterarna, inte gavs möjlighet för ålderism att påverka deras bedömningar.

I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.

I Sverige sker en demografisk förändring vilket innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. Förklaringar till detta är minskade födelsetal och att människor lever allt längre. Detta innebär då att andelen i arbetsför ålder minskar. Då detta skapar problem för finansieringen av framtidens välfärdsstat så har lösningar i form av minskade möjligheter till förtidspensionering samt höjd lagstadgad pensionsålder varit aktuellt i politiska diskussioner. I januari 2020 kom lägsta åldern för uttag av allmän pension att ändras från 61 år till 62 år och lagen om anställningsskydd gick från att gälla till 67 års ålder till 68 års ålder. Dessa förändringar i pensionssystemet är bara början på en rad planerade förändringar och det blir då relevant att reflektera kring hur individer ska kunna men också vilja arbeta längre. Därav väcktes vårt intresse kring att studera äldres upplevelser i arbetslivet. För att avgränsa studiens område har studien begränsats till en specifik bransch, närmare bestämt IT-branschen. Det övergripande syftet med studien var att få en djupare förståelse för äldres upplevelse av att arbeta inom IT-branschen med fokus på attityder kring äldre, drivkraft i arbetet och eventuellt behov av arbetsanpassning. I studien användes en kvalitativ metod varav sex intervjuer genomfördes. Resultatet speglade upplevelser av ålderism i arbetslivet som skapade hinder på arbetsmarknaden. Respondenterna framhöll att deras arbete inte krävt anpassningar och de äldre i 60-årsåldern uttryckte att drivkraften minskat. Respondenterna redogjorde även för omständigheter i och utanför IT-arbetet som kunde skapa en ovilja till att arbeta längre än vad de ansåg behövdes.

Samhällets äldre invånare lever längre idag och kommer i framtiden således utgöra en större andel av världens totala befolkning. Att bli äldre innebär att konstant anpassa sig efter en utvecklande omgivning och när fler och fler servicefunktioner i samhället digitaliseras krävs det att dessa också anpassas för våra äldre invånare. Denna studie har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer undersökt hur aktörerna Region Uppsala (mer specifikt myndigheten Trafik och Samhälle och den samhällsfinansierade kollektivtrafiken under varumärket UL) och Uppsala kommun upplever, och arbetar för, inkluderingen av äldre resenärer i Uppsala läns kollektivtrafik. Specifikt fokus har legat på hur väl inkluderande UL:s egen applikation, UL-appen, har varit och hur utvecklingsarbetet av denna relaterat till anpassning för äldre resenärer – 65 år gamla och uppåt – ser ut. Resultaten visade att aktörerna upplever att äldre är väl inkluderade i kollektivtrafiken men att ett arbete riktat specifikt mot äldre som målgrupp inte finns i dagsläget. Studien visar dock att det finns en poäng med att arbeta mot äldre som egen målgrupp eftersom dessa uppvisar andra synsätt, attityder och tendenser än deras yngre motparter och därmed blir en viktig variabel att ha i beaktande vid utvecklingen av kollektivtrafiken i Uppsala län.

Team composition in the workplace is a popular topic where there are no clear answers to how the most productive and efficient team should be composed. There are many variables combined determines which candidate and which factors are best considered to predict job performance. The purpose of this study was through an experiment investigate whether age, education and the team's age composition have an impact when assessing suitability assessment in a recruitment context. The experiment was answered by 55 respondents with experience of recruitment in their capacity as manager, recruitment consultant or HR employee. The results show that the age composition of the existing team has no effect on how the respondents assessed the suitability of the candidates as the same candidate was most attractive regardless of team composition. The candidates' academic level of education had a negative impact as candidates without academic education were considered more suitable. The results also showed an interaction effect of age*education, which states that higher education is considered appropriate for the older candidates, while education has the opposite effect for younger candidates, which was concluded through a t-test. / Teamsammansättning är ett ämne där entydiga svar saknas kring hur det mest produktiva och effektiva teamet bör vara sammansatt. Många variabler påverkar valet av kandidat och vilka faktorer som bäst anses predicera arbetsprestation. Syftet med denna studie var att genom ett experiment undersöka om ålder, utbildning och teamets åldersmässiga sammansättning har en påverkan vid bedömning av lämplighetsbedömning i rekryteringssammanhang. Experimentet besvarades av 55 respondenter med erfarenhet av rekrytering i egenskap av chef, rekryteringskonsult eller HR-medarbetare. Resultatet visade att det befintliga teamets ålderssammansättning inte hade någon inverkan på hur respondenterna bedömde lämpligheten på kandidaterna då samma kandidat varit mest attraktiv oaktat teamsammansättning. Kandidaternas akademiska utbildningsnivå hade en negativ inverkan då kandidater utan akademisk utbildning ansågs mer lämpliga, även om det fanns en, genom t-test bekräftad statiskt signifikant interaktionseffekt av ålder*teoretisk kompetens som säger att hög utbildning ansågs lämplig hos de äldre kandidaterna.

Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att få en djupare förståelse om varför människor väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, vilken inställning äldre arbetstagare har till att avsluta sitt arbetsliv samt hur samhälleliga normer och fördomar påverkar äldre i arbetslivet. Med ambitionen att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar, har vi genomfört tio intervjuer. Intervjupersoner är mellan 62–71 år och samtliga befinner sig i varierande mån fortfarande i arbetslivet. Då vi inte har ambitionen att studien ska kunna generaliseras, använde vi oss av bekvämlighetsurval där vi kontaktade människor i vår omgivning. Den teoretiska referensramen består av ålderism, pension, arbetets betydelse för fortsatt arbete, attityder till arbete, motivation samt Jahodas manifesta och latenta funktioner. Teorin kommer att ligga till grund för tolkandet och analysen av undersökningens datainsamling. Studieresultatet pekar på att de faktorer som värderas i arbetet och som vidare påverkar beslutet att stanna kvar i arbetslivet är social kontakt, autonomi, struktur och rutiner samt ekonomi. Inställningen som äldre har till att avveckla sitt arbetsliv påverkas främst av vilka incitament som värderas högst och individens attityd till arbete. Ytterligare indikerar resultatet på att samhälleliga normer och fördomar inte har signifikant inverkan på studiens respondenter.