<p>There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.</p><p>Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.</p><p>The thesis is formulated:</p><p>How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?</p><p>The goal of this study is:</p><p>Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found.</p><p>For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate.</p><p>The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities.</p> / <p>Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur.</p><p>Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p>Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring?</p><p>Syftet med undersökningen är följande:</p><p>Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun.</p><p>I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet.</p><p>Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. </p><p>Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.</p>

<p>Syftet med den här studien är att visa på musikförlagsbranschens förmåga att anpassasina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, utifrån deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen påverkar värdet av relationerna inom nätverket. Vi har i vår studie utgått från en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats.</p><p>Att synkroniseringsarbetet har fått en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgås. Omvärldsfaktorer har påverkat musikförlagens traditionella affärsmodell och tillsammans med en ökad efterfrågan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete är värdeskapande genom relationer och nätverkande både internt såväl som externt.</p>

<p>Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.</p><p>Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?</p><p>Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1. </p><p>De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strävan att förena arbetsliv och familjeliv. Två tidskrävande delar av männens liv, som båda ställer krav, och påverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt är kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i Stockholmsområdet. De fick under intervjun berätta om sitt liv som pappa och chef. Vi såg att samhällets normer, och företagens policys, påverkade männen i deras handlande. För att bemöta de krav som dessa yttre faktorer ställde på dem skapade de strategier. Vi såg att de hade olika många strategier att ta till, beroende på vilka krav de ställdes inför. Hur många strategier de kunde välja mellan påverkades av deras handlingsutrymme. Vi såg också att i vissa situationer agerade männen lika när de ställdes inför liknande problem, oberoende av varandra. Vi fann även stöd för att männen, i större utsträckning än sina fruar, fick betalt för det arbete de utfört. / The purpose of this study was to investigate how male middle managers acted, in their efforts to balance work and family life. These two, time-consuming, parts of men's lives, both demand and influence them, in their ability to act. The method we have chosen is qualitative and we conducted interviews with five middle managers, in the Stockholm area. During the interview they got to talk about their roles as fathers and managers. We saw that social norms and business policies affected the men in their actions. To meet the requirements that these external factors put on them, they created strategies. We saw that they had a different number of approaches to choose from, depending on the demands they faced. How many strategies they could choose from were affected by their room for maneuver. We also saw that in some situations, when they were faced with similar problems, the men acted similarly, independently. We also found support for the fact that the men, to a greater extent than their wives, got paid for the work they did.

This study examines the Swedish defense bill from 2015 to work out if the content can be considered as an official national security strategy of Sweden and if it can be considered a balanced strategy.  The main conclusion of the study is that the defense bill contains information about the basic strategic components of ends, means, ways and context at the security strategy level. What is lacking is an analysis of the means available to Sweden. The study find that the strategy of the bill contains the elements of a security strategy. There is need of descriptions and analysis of the Swedish interior strategic context as well as the political, diplomatic, economic and strategic communications means available, and how they are to be deployed by the Swedish government to produce desired ends. The balance between end, ways, means and context in the Swedish security strategy is varying from reasonably good to non-existing, depending on the measured area.

The Arctic area is in a state of rapid change. New fairways open up as the ice melts, which – in turn – presents both opportunities and threats to the neighboring states. As the Arctic is of both economical and strategic interest, these states include both great powers like the U.S. and Russia but also small powers like Norway and Denmark. The purpose of this thesis is to investigate how these states use their armed forces in claim of the Arctic and – more specifically – how Maritime Diplomacy is used in this situation. The thesis furthers attempts to address the question whether there are differences between the large states on the one hand, and the smaller ones on the other when using Maritime Diplomacy. The theoretical framework used in the thesis comes from several well known scholars and military theorists including Cable and Corbett which focus on maritime strategy. The analyses suggest that there are indeed significant differences between the studied states in terms of their use of Maritime Diplomacy. The thesis concludes that the four nations uses it’s maritime diplomacy tools in a coherent way. But there is a difference between great powers and smaller states since the smaller tend to use influence as a tool in greater extent. The thesis also shows that Russia as the only state that uses a coercive tool.

Denna uppsats behandlar IT-arbete med fokus på IT-styrning, med offentlig sektor som utgångspunkt. Arbetet baseras på en två månaders praktik som utförts vid ett av Sveriges landsting, där arbetet vid huvudkontorets IT-avdelning har observerats och intervjuer utförts. Arbetet presenterar den struktur för IT-styrande som landstinget använde då praktiken utfördes. Det presenterar dessutom svårigheter som upplevs av de som styr landstingets IT i brist på dels detaljerade styrdokument för IT, och dels ett bristande stöd ifrån ledningen. Detta leder vidare till en teoretisk diskussion kring IT-governance, Shared services samt Strategizing. Det hela fångas upp i en diskussion som redogör för de olika styrande aspekternas påverkan på IT-strategi och IT-arbete. Arbetet bidrar därmed till kunskapsbasen kring IT-styrning genom analys av IT-arbete offentlig sektor.

No description available.

Elever på svenska för invandrare består av en heterogen grupp människor vilka står inför många utmaningar för att kunna ta sig in i det svenska samhället och arbetsmarknaden och i detta avseende spelar behärskning av det svenska språket en nyckelroll. Studien handlar om att utifrån SFI-lärares perspektiv, genom kvalitativa intervjuer undersöka de centrala hindren för SFI-elevers språkinlärning samt undersöka vilka strategier SFI-lärararna använder sig av för att stödja eleverna att övervinna dessa hinder. Resultatet pekar på en rad olika samverkande faktorer så som psykisk och fysisk ohälsa, elevers tidigare bakgrund samt organisatoriska omständigheter som påverkar elevers förutsättningar och även lärarnas möjligheter att främja en god språkinlärning. Den relationella aspekten anses spela en fundamental roll i all inlärning och studien analyseras utifrån teorin om relationell pedagogik. Lärarna är engagerade och anstränger sig men kan inte utöva relationell pedagogik i någon större utsträckning.

Denna studie innefattar en läromedelsanalys där strategier som förespråkas i läromedel för elever i skolår 1-3 i subtraktion med tiotalsövergång undersökts. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades elevernas svårigheter för subtraktion vilket därmed väckte en nyfikenhet. Fyra frågeställningar tas till hjälp för att undersöka ämnet; När i skolår 1-3 introducerar de olika läromedlen tiotalsövergång i subtraktion? Vilka olika strategier för tiotalsövergång i subtraktion förespråkas i de olika läromedlen för matematik? Hur representeras subtraktion med tiotalsövergång i de olika läromedlen? Hur motiveras de strategier och representationer som förespråkas i de olika läromedlen? Resultatet visar att subtraktion med tiotalsövergång oftast inleds i skolår 2 samt att flera av strategierna är desamma i de olika läromedlen. Däribland subtrahera till 10 och uppställning som strategi. I samtliga läromedel framhålls även vikten av relationen mellan addition och subtraktion. I lärarhandledningarna framhålls användandet av konkret material samt att lära tillsammans som viktigt.