During the twentieth century, mergers&aquisitions have occured in waves where times of low activityfrequently has turned into periods of high activity. M&A:s have been of increasing numbers and growing size, which was extra evident during the last wave during the 1990:s. What are the motives that has made M&A such a widely used strategy? Are there similarities within and across industries regarding merger motives? The empirical material consists of primary and secundary data collected from two mergers in three industries respectively; manufacturing, banking and IT. The analysis make use of three different perspectives, the reason for this being to create understanding and furthermore illuminate the complexity of the problem. The results clearly demonstrate similarities in merger motives within the industries, but also give some support for similarities across the industries. Furthermore, using a multi perspective approach has proved to be a good way of illuminating the problem. / Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vågformade mönster där tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med något som närmast kan beskrivas som fusionsyra. Fusionsvågornas antal och storlek har efterhand ökat och vågtopparna har vuxit sig allt högre, något som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 åren Vilka är de motiv som har gjort fusioner till ett så vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet består av primär- och sekundärdata insamlat från sex fusioner fördelat på tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen används tre skilda perspektiv, och syftet med detta är att skapa bred förståelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar på tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det även finns vissa motiv som är branschöverskridande. Vidare innebär de tre perspektiven ett medningsfullt sätt att skapa förståelse och belysa komplexiteten kring motiv till fusioner.

Syftet med den här studien är att visa på musikförlagsbranschens förmåga att anpassasina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, utifrån deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen påverkar värdet av relationerna inom nätverket. Vi har i vår studie utgått från en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats. Att synkroniseringsarbetet har fått en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgås. Omvärldsfaktorer har påverkat musikförlagens traditionella affärsmodell och tillsammans med en ökad efterfrågan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete är värdeskapande genom relationer och nätverkande både internt såväl som externt.

Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns. Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess? Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1.  De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.

No description available.

Öppen källkod i kommersiellt syfte blir allt vanligare. Öppen och sluten källkod medför olika förutsättningar då ett företag som utvecklar öppen källkod inte kan ta betalt för användandet av en produkt på samma sätt som ett företag som utvecklar sluten källkod. Vad finns det för samband mellan dessa olika strategiska förutsättningar och valet av källkodslicens hos ett företag som utvecklar öppen källkod jämfört med ett som utvecklar sluten källkod? Ett företag som utvecklar öppen källkod måste leverera ett mervärde till sina kunder i form av goda kundrelationer eller överlägsen produkt på grund av att de inte kan binda sina kunder i samma utsträckning som ett företag som utvecklar sluten källkod. Ett företag som utvecklar sluten källkod har även valet att erbjuda sina kunder en standardiserad produkt som medför en låg totalkostnad för kunden.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet – talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d. elever och samtal med elever som går i hörselskolor gav mig en bild på frågorna: Vilka strategier har elever med hörselnedsättning för att klara skolan? Hur är användandet av talad svenska och teckenspråk hos elever med hörselnedsättning? Vad tänker unga elever med hörselnedsättning att positiv kunskapsutveckling är? Materialet beskriver hur eleverna själva värderar begreppen och deras reflektioner kring frågeställningen och visioner för framtida förändringar. Huvudresultaten visade att eleverna önskat mer av: Större flexibla (hörsel)klasser med möjlighet till blandning av hörande och döva. Mer diskussioner i klass och mer teckenspråksundervisning och naturliga teckenspråkliga situationer. Lärare som förstår hörselproblematiken och vågar ge frihet till eget ansvar för det egna lärandet. Informanterna var i stort sett nöjda med sin skoltid men hade önskat mer individanpassad undervisning. Bara faktakunskap räcker inte. Det behövs mer i ett helhetsperspektiv för att en individ som har hörselnedsättning eller CI att tillgodogöra sig kunskap på bästa möjliga sätt med hjälp av faktorer som identitet, socialt samspel och tvåspråkighet. Slutsatsen från detta är att möjligheterna för att förändring ska ske för att gynna elever med hörselnedsättning är att ge tid, delaktighet, samtal och öppenhet för att individerna ska få möjlighet till stabil hörselskadeidentitet och trygg kommunikation där de själva kan välja talad svenska och teckenspråk för sitt framtida kunskapande.

No description available.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse då allt fler intressenter ser till hur företag hanterar sina skattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik, moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sina intressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt som de följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagets skattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för att hantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrategin ska beröra.

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder. Denna typ av fonder fick snabbt fotfäste i USA, men den första svenska hedgefonden i sitt slag introducerades inte förrän 1996 vilket blev startskottet på en blomstrande hedgefondmarknad. Statistik från fondspararnas förening visar att hedgefonder idag är det investeringsalternativ som ökar snabbast och intresset har tilltagit lavinartat de senaste åren. Då syftet med en hedgefond är att generera en god avkastning oavsett konjunktur eller börsklimat är det rimligt att förvänta sig att denna typ av fonder kommer fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på den senaste tidens börsutveckling. Begreppet hedgefonder är något komplicerat. Det finns idag inga regleringar för vad en hedgefond skall innehålla utan begreppet inkluderar en rad olika investeringsstrategier. Det var just detta som vi ansåg vara intressant, vilket lade grund för vår problemformulering som lyder: ”Skiljer sig avkastningen mellan hedgefonder beroende på vilken investeringsstrategi som används och hur presterar hedgefonderna inom de olika strategierna i förhållande till marknadsindex?” Vårt syfte med studien är således att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och dess avkastningsmönster. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt; då vi kommer att ta ansats i inom teorin för att göra observationer, för att sedan analysera och relevanspröva dessa observationer. Vi har en positivistisk syn på kunskap där vi empiriskt vill bekräfta och verifiera. Den teoretiska referensramen består främst av en förklaring av de olika investeringsstrategierna, samt ett antal olika statistiska modeller som behövs för att undersöka trovärdigheten i urvalet. Databearbetningen av rådata har uteslutande skett i Excel samt SPSS, där rådatamaterialet tillhandahållits av MoneyMate. De slutsatser vi kommit fram till är att de marknadsberoende och opportunistiska hedgefonderna har samma typ av avkastningsmönster, dvs. det går ej att skilja dessa åt när det gäller avkastningsmönstret. Vi kan ej dra några egentliga slutsatser kring de marknadsoberoende hedgefonderna då urvalet var för litet.