Problem: How has Nordea been adapted and influenced by the change of Basel II and how have the employees reacted on the new change? Purpose: This essay has a purpose to study how Basel II has influenced the credit rating at Nordea. We also want to study how the employees have reacted to the new change. Method: To receive the information that was necessary for this study interviews were performed with the employees at Nordea. The interviews were an effective way to start a discussion and by that we received important information. Basel II is new capital cover rules that the Swedish banks have introduced. These new rules mean that it will become more important with safety when it comes to risk management and credit giving. Nordea is one of the largest banks in Sweden and they introduced Basel II in the beginning of 2007. This change means hard work for the management when they produce statistics and mathematics models. These models have a purpose to help the customer relation managers at Nordea with their daily work. The change can be seen as an imposed strategy because Basel II is an EU-directive which all banks have to comply to. The change can also be seen as a planned strategy. Nordea has been aware of the coming change and from this Nordea has been able to plan their strategy. An important factor with strategic change is the competence in the organization. It is important that the employees get the right education and information that is necessary to commit to the changes. The changes in Nordea are difficult to get an overview of because they are in the beginning of the implementation of Basel II.

There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things. Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this. The thesis is formulated: How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts? The goal of this study is: Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found. For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate. The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities. / Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur. Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta. Problemformuleringen lyder: Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring? Syftet med undersökningen är följande: Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun. I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet. Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.

Att vilja lagra sina geografiska data i tre dimensioner har börjat bli allt vanligare bland de svenska kommunerna. Man vill utifrån dessa data skapa en 3D-modell över sina tätorter med realistiska byggnader och andra objekt. Detta ger ökade möjligheter inom planprocesser, bygglov, skuggstudier och andra kommunala ändamål för invånarna.Detta examensarbete hade till syfte att ta fram ett förslag till 3D-strategi för Skövde kommun. De har idag sina data lagrade i två dimensioner i en Oracle-databas och man har en del andra material som till exempel punktmoln från laserskanning som skulle kunna användas för att skapa en geografisk databas i tre dimensioner.Examensarbetet tar upp olika mjukvaror man kan använda för skapandet och användandet av 3D-modeller. Den tar även upp vilka standarder man kan använda för att lagra geografiska data i tre dimensioner och vilka databaser man kan använda för detta ändamål. Dessutom berörs hur man skulle kunna ajourföra data och hur långt några andra kommuner har kommit i deras arbete med en 3D-strategi.Som slutsats så ser man att det det är svårt att hitta information inom området. Men att det finns mycket information att hämta från andra kommuner som redan gjort en hel del arbete. Ett bra exempel är Göteborg som tagit fram en riktigt fin modell som man kan se som en förebild. Man kan också se att Oracle och CityGML är en bra lösning för lagring av data i 3D. Det finns också företag som tagit fram lösningar för skapandet av kompletta 3D-lösningar efter en automatisk process men att de kan behöva utvecklas mer för att användas i dessa ändamål. / Swedish municipalities increasingly want to store their spatial data in three dimensions. On the basis of these data they want to create a 3D model of their cities with realistic buildings and other items. This provides increased opportunities in planning, building applications, studies of shadows and other municipal purposes for the residents.The purpose of this degree project was to develop a proposal for a 3D strategy for Skövde municipality. For the moment they have their data stored in two dimensions in an Oracle database and they have a number of other materials such as point clouds from laser scanning that could be used to create a spatial database in three dimensions.The degree project points to various software that can be used for the creation and use of 3D models. It also shows standards that can be used for storing of spatial data in three dimensions and which databases can be used for this purpose. Furthermore the study deals with how the model can be updated and how far other municipalities have advanced in their work with 3D strategies.As a conclusion, we can notice that it is difficult to find information in this area. But there are a lot of information to require from other municipalities that already has done a lot of work. A great example is Göteborg who have created a really nice model that can be seen as a paragon. You can also see that Oracle and CityGML is a good solution for storage of data in 3D. There are also companies that have developed solutions for the creation of complete 3D solutions trough an automatic process but that they need to develop it more for making it able to use for this purposes.

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.   Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.   Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.   De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.   Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.   Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.   [1] S.k. "first mover advantage" / This paper focuses on the concept of Timing and its importance in a marketing and organisational context. My purpose has been to present an overall picture about timing by illuminating valuations in earlier research, in more everyday situations and in a linguistic sense. The issue has been to match this with today's marketing and organizational literature. As a result of this study I have created a model which summarizes the concept of Timing. I hope this model and my study can be useful in future research and in practical use.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort. Avgränsningar: Studien avgränsas till att främst beröra bankmarknader i Nordamerika och Europa. Metod Rapporten är baserad på en ren litteratursstudie. Resultat: Genom den litteraturstudie som genomförts har författarna till denna rapport fått fram att det sannolikt finns åtminstone tre motiv till fusioner förutom de som normalt anges. Dessa är; Privata motiv för företagsledarna, så som ökad makt, prestige och inkomst. Nationella motiv i form av rädsla för att bli beroende av utländska banker. Monopolsynsättet, nämligen strävan efter att genom sin storlek kunna utnyttja marknadsimperfektioner. Följden av detta kan bli en bankmarknad som domineras av ett fåtal storbanker som dock bevakas av s.k. nischbanker. Det begränsade antalet aktörer leder till ökat risktagande för konsumenter och för samhället i stort. Det leder också till ett sämre förhandlingsförhållande för den enskilde kunden gentemot banken.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut. Motiv för att upprätthålla en kundrelation är bland annat lönsamhet och kundens potential att bidra till företagets värde och rykte. Studien visar också att strategi för upplösning av en kundrelation kan vara viktig och att det är av stor vikt för företaget att veta vilka relationer som bör upplösas och vilka de bör försöka upprätthålla efter projektets slut.

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie på Lindabs svenska filialer Kurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E) Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö Författare: Martin Andersson och Stefan Kesak Handledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Datum: 2012-05-26 Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, Prestationsmätning, Strategi, Försäljning, Filialverksamhet   Bakgrund: Lindab är en internationell ventilations- och byggkoncern som är uppdelad i de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems. Försäljning och distribution av Lindabs produkter sker främst via egna filialer. Studien fokuserar på de svenska filialerna och utgår från Lindabs önskemål om att få hjälp med att förbättra sin prestationsmätning samt öka jämförbarheten mellan filialerna. Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försäljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsättningar för en bättre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jämförbarheten mellan filialerna. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material. Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bättre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mått i de olika perspektiven. Vårt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och långsiktiga målsättningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mått samt mellan utfallsmått och drivande mått. Genom att måtten som ingår i styrkortet är jämförbara skapas ytterligare en styrka. Jämförbarheten möjliggör för Lindab att finna de bästa processerna bland filialerna och applicera dem på alla filialer. / Title: Designing a Balanced Scorecard - A Case Study on Lindab’s Swedish Subsidiaries Course: Master Thesis, Business Administration, Controller, 30 ECTS (4FE03E) Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö Authors: Martin Andersson and Stefan Kesak Supervisor: Elin Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Date: 2012-05-26 Keywords: Balanced Scorecard, Benchmarking, Performance Measurement, Strategy, Sales, Subsidiaries Background: Lindab is an international ventilation and construction corporation that is divided into the three business areas Ventilation, Building Components and Building Systems. Sales and distribution of Lindab’s products is primarily handled by their own subsidiaries. This study focuses on the Swedish subsidiaries and is based on Lindab’s desire for help to improve the performance measurement and increase the possibility of internal benchmarking of the subsidiaries. Purpose: The purpose of this thesis is to design a Balanced Scorecard for Lindab’s Swedish subsidiaries to enable better control and management of their performances as well as internal benchmarking. Method: We have conducted an abductive case study on Lindab’s Swedish subsidiaries. The empirical material is based on interviews, visits at subsidiaries, internal and external written material. Conclusion: We have designed a Balanced Scorecard that enables better control and management of Lindab’s subsidiaries since their vision and strategies have been translated into the strategic measures in the different perspectives. Our scorecard also provides a balance between short term and long term objectives, external and internal performance perspectives, financial and nonfinancial measures, and between outcome measures and driving measures. Another strength is created as the measures in the scorecard are comparable. By using internal benchmarking Lindab can find the best processes among the subsidiaries and apply them on all subsidiaries.

Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest avgörande faktorerna. Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa. Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser, omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100 mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats i studien. Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden 2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat: * 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka dipp vid ett tillfälle. * 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period. * 24 företag har haft en negativ tillväxt. * 28 företag har en nedlagd verksamhet. Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en verksamhet. Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.

Abstract The Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company). The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used. It was easier to track energy use in municipal administration and residential buildings, since both the municipality administration and Laholmshem use the same statistical monitoring program for energy use. The 2009 inventory showed that the energy use is around the country average, so it is not extremely high or low. The current heating solutions are based on a patchwork of various heat supplies, where natural gas and biogas dominate. This situation appears, since Laholm has no district heating system. The local gas dependence can be both an economic and environmental problem, when gas prices increase and the availability of biogas for heating is reduced in favour of biogas for transportation. The Action Plan describes finally 36 measures that should be elaborated and the implementation process that should involve the municipal politicians, officials and staff. The ambition is that these proposed measures will reduce the energy use with 16% until 2020 and slightly increase the current renewable energy share.

Sammanfattning Titel: Strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning. Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns mängder av företag som bygger fibernätverk. Ett utav dessa är Bjäre Kraft Bredband AB. Fibernätverk är den snabbaste och senaste tekniken för dataöverföring. För att fibernätverket skall växa och fastigheter skall ansluta sig krävs en investering från fastighetsägaren för utrustning och grävarbete. Bjäre Kraft Bredband AB måste därför kommunicera fördelarna med fiberanslutning och alla budskap som företaget sänder ut måste peka mot den strategiskt valda inriktningen att bygga ut fibernätverket. Problemfråga: Hur ska strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning utformas? Syfte: Syftet är att konstruera en strategi för marknadskommunikation för Bjäre Kraft Bredband AB. Metod: Kvalitativ fallstudie som baseras på öppna ostrukturerade intervjuer med snöbollsurval. Teori: Studiens teoretiska referensram behandlar fenomenet strategi och modeller för hur strategier skapas. Empiri: Utifrån de teoretiska modellerna om hur strategi skapas har empiri insamlats om Bjäre Kraft Bredbands interna och externa förutsättningar för att konstruera en strategi för kommunikation . Slutsats: Bjäre Kraft Bredband bör kommunicera sina styrkor som det kundnära företaget. Alla kommunikation som företaget sänder ut, både medvetna kampanjer och omedvetet i det dagliga arbetet bör peka mot det som företaget satsar på i framtiden, sitt fibernätverk. För att öka sin attraktionskraft på den lokala marknaden bör Bjäre Kraft Bredband AB söka efter strategiska partners. Att använda en specifik slogan eller logotype för fibernätverk istället för att enbart använda koncernens gemensamma logotype skulle göra kommunikationen för fibernätverket tydligare för presumtiva kunder som annars kan associera andra saker med koncernens logotyp. Förslag till fortsatt arbete: Genomföra forskningen ur ett kundperspektiv, eller en jämförande studie mellan företag i branschen med olika ägarformer.