Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten. Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen

What is it that makes us feel at home in a place? How do we perceive the experience of moving to an unfamiliar country with the knowledge that we might just stay one or two years? In this thesis, made in collaboration with Sektionen för byggnadsplanering at Stockholm University, these questions are examined by investigating the behavior and thought patterns of guest scientists that have recently started working in Stockholm. During the thesis you get to know the tactics and thought patterns of five guest scientists currently living in Stockholm in relation to three major themes. The themes are “getting to know the city”, “visiting” and “the position in the city”. Under these general themes we get to understand how the guest scientists use different tactics to navigate moving to Stockholm. We also get to understand how they by moving to a place where they have no plans to be joined into a Gemeinschaft can get a bigger drive to work harder on their careers.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten. Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna. Studiens resultat visar också på att skolor som har någon form av mål eller IT-strategi visar sig vara mer motiverade till att driva arbetet med IKT framåt. En slutsats som vi kom fram till efter att ha intervjuat rektorer är att en nationell IT-strategi behövs, som sätter en standard för hur variationen samt antal av digitala verktyg som ska finnas på skolor i Sverige. Vår åsikt är att om skolor ges samma förutsättningar till att bedriva arbetet med IKT, så kan detta leda till att skolledningen blir mer motiverade till att aktivt föra arbetet framåt.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan. Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten. I studien söks ramar som påverkar detta resultat. Studiens resultat visar på att det finns flera ramar som påverkar resultatet  dels den traditionella ramen ekonomi men också brist på kunskap och att omgivnings bemötande har stor påverkan på ADHD-elevernas skolgång. Detta bemötande grundar sig till stor del i skolans värdegrund, vem man ser som ägare av ett problem. Det  visar sig också i studien att det i stort sett saknas beredskap på alla nivåer i skolvärlden för att ta emot elever med ADHD.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat. Det framgår även att de både har goda och mindre goda förutsättningar för detta arbete.  I slutsatser och avslutade diskussion förs ett resonemang kring förutsättningarna samt vad som bör fokuseras på för att möjliggöra en lyckad förändring, där bankens starka kultur utgör en viktig del. Skapandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett steg mot att se möjligheter och i skapandet av detta kan väl utformade styrdokument användas. En medvetenhet om avgörande faktorer så som ett anpassat ledarskap, kontinuerligt uppföljningsarbete och en viss syn på kundnytta, är viktiga delar att implementera i kulturen. I de egna reflektioner som avslutningsvis presenteras föreslås att andra banker kan söka inspiration i denna studie, här poängteras dock vikten av att först skapa en medvetenhet kring vilken typ av organisation man är och sin egen position. Reflektion görs även kring de organisationer som profilerar sig som riskobenägna och stabila aktörer, då det kan tänkas att dessa har en större utmaning i arbetet med förändring och nytänkande. Detta på grund av att riskobenägenhet och förändring tycks uppfattas stå i kontrast till varandra. Att intern affärsförnyelse medför en paradoxal utmaning är i vårt tycke väldigt intressant. Utifrån detta ges förslag på vidare forskning då det kan tänkas intressant att undersöka hur idéer väljs ut och implementeras.

Bakgrund: Strategiarbetet i en organisation handlar om hur man ska nå uppsatta mål och för att lyckas med detta finns det flera olika styrmedel. Ett av de viktigaste styrmedlen är belöningssystem och dess främsta syfte är verksamhetsstyrning, motivera till önskvärda prestationer samt rekrytera och behålla medarbetare. Då ett tjänsteföretags främsta tillgång är personalen fann vi ett intresse i att studera sambandet mellan företags mål, strategi och belöningssystem i två försäkringbolag inom tjänstebranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur utformningen av belöningssystemet matchar företagets mål och strategi samt vilka svårigheter det finns i detta arbete. I de fall vi anser matchningen vara svag kommer vi även bidra med rekommendationer och förbättringsförslag till hur systemen kan kopplas bättre. Metod: Denna uppsats är en flerfallsstudie på företagen Länsförsäkring Kronoberg och Folksam AB vilka är verksamma inom försäkringsbranschen. Vi har genomfört två semi-strukturerade intervjuer med två olika personer på respektive företag. Examensarbetets forskningsansats bygger på abduktion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är främst uppbyggd kring ämnena strategi och belöningssystem. Vidare har vi även redogjort för teorier kring målkongruens och motivation eftersom de är viktiga när man behandlar ämnet belöningssystem. Slutsats: I våra fallföretag har vi funnit en relation mellan strategi, mål och belöningssystem. Övergripande strategi och mål bryts ner och ligger sedan till grund för utformningen av deras belöningssystem. Dock kan vi se att det inte är alla delar av strategin som ligger till grund för utformningen. Vi har dragit slutsatsen att det finns andra viktiga faktorer som har betydelse för belöningssystemet så som tradition och företagskultur.

<p>Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process.</p><p>I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande.</p><p>Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.</p>

<p>IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.</p>