I dagens samhälle kretsar en individs möjlighet att få och behålla ett arbete i många hänseenden kring begreppet anställningsbarhet. Hur anställningsbar och attraktiv en person är på arbetsmarknaden påverkas av såväl inre som yttre omständigheter. En frågeställning som anger riktningen i yrkeskarriären är vem man är och vem man vill bli. Svaret på första frågan formar individens karriärsidentitet och blir en kompass som guidar en vidare i karriären i syfte att svara på den andra frågan. Individer använder sig av olika strategier för att nå sina personliga mål, som till exempel vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. I denna kvalitativa intervjustudie har jag undersökt karriärsidentitet och anställningsbarhet hos fem studenter som tidigare läst en beteendevetenskaplig utbildning. Den teori jag använt mig av för att tolka och analysera det empiriska materialet från intervjuerna är en anställningsbarhetsmodell som inrymmer delarna karriärsidentitet, personlig anpassningsförmåga samt socialt och mänskligt kapital. Dessa delar fungerar i ett parallellt samspel med varandra kring individers anställningsbarhet. Resultatet av studien visade att karriärsidentiteten med uppsatta mål förändrades och på ett eller annat sätt reviderades longitudinellt. Likväl handlade det i stor utsträckning om individens eget ansvar om de personliga målen ska vara möjliga att nå. Att vara reflekterande och insiktsfull kring sin karriärsidentitet har visat sig vara en bra utgångspunkt. Liksom att flexibilitet och handlingskraft är komponenter som pekar på positiva effekter kring individers anställningsbarhet. Dessa delar kring karriärsidentitet och anställningsbarhet kan i slutändan även visa sig gynna livstillfredsställelsen i stort. / <p>2020-06-08</p>

Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

Ett vattenvårdsprojekt samlar ofta många intressenter som drivs av åtskilda intressen som kan behöva samverka för att nå gemensamma målbilder och acceptans i samhället. Ekonomiska, miljömässiga, sociala och politiska dimensioner har identifierats av Stockholm Water Institute för att nå en hållbar vattenförvaltning och ett ökat fokus på samverkan kring vattenvårdsprojekt riktas idag av myndigheter och aktörer. Rapporten visar att en strategisk samordning genom kartläggning av intressenter och systematisk tillämpning av analysverktyg på ett tidigt stadium kan identifiera och utveckla prioriterade åtgärder och samverkanspotential för att nå effektiva åtgärder för ett vattenvårdsprojekt. / A watercare project often brings several stakeholders who are driven by separate interests an need to collaborate to achieve common goals and assure acceptance in society. Economic, environmental, social and political dimensions have been identified by Stockholm Water Institute as dimentions to achieve a sustainable water management. An increased focus on collaboration for watercare projects is today asked by authorities and actors. The report shows that a strategic coordination through mapping stakeholders and systematic use of analysis tools in an early stage can identify and develop priority measures and identify the potential of collaboration to achieve effective measures for a watercare project. / <p>Redovisningen genomfördes på zoom</p>

Syftet med denna undersökning är att studera utlärning av vissa strategier för multiplikation med hjälp av modellen Learning Study. Syftet är även att undersöka vilken strategi som är mest effektiv för elever att använda då flersiffriga tal ska multipliceras. Det gjordes en Learning Study i fyra klasser på en mellanstadieskola i Dalarna, två klasser från årskurs fem var med samt två klasser från årskurs sex. Resultatet visar att uppställning är den strategi elever föredrar att använda för att lösa uppgifter med två- eller tresiffriga multiplikationstal. Resultatet visar också att många elever får fler rätt när de väljer att inte använda någon strategi. Majoriteten av eleverna förstår själva algoritmen uppställning, men misslyckas att få rätt svar med den på grund av bristande kunskaper i multiplikationstabellerna 1-10.

SAMMANFATTNING  Datum:                    9 juni 2020   Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp    Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola   Författare:              Alice Jonsson          Elin Rombing                                                       (97/04/17)               (98/04/18)         Titel:                        ”Ingen spaning, ingen aning” – En kvalitativ studie av organisationers                                   omvärldsanalys och hur det används i det strategiska arbetet.    Handledare:           Kerstin Nilsson   Nyckelord:              Omvärldsanalys, omvärldsanalysprocess, strategi                                  omvärldsbevakning   Frågeställning:       Hur arbetar organisationer med omvärldsanalys?                                  Hur använder organisationer omvärldsanalyser för att utveckla strategier?     Syfte:                       Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera hur företagen arbetar med omvärldsanalyser kopplat till strategier.    Metod:                     Metoden som författarna har valt är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor.    Slutsats:                   Även fast omvärldsanalysen anses ha en betydande roll vid strategiutformning, så har det visat sig att omvärldsanalyserna inte är direkt sammanlänkade med organisationens strategier. Detta kan förklaras av att företagen har andra syften med sin omvärldsanalys. / ABSTRACT  Date:                        June 9 2020   Level:                      Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                  Alice Jonsson                                Elin Rombing                                  (97/04/17)                                    (98/04/18)   Title:                      “No scouting, no clue” – A qualitative study of organizations competitive                                  intelligence and how it is used in the strategic work.    Tutor:                     Kerstin Nilsson   Keywords:             Competitive intelligence, competitive intelligence process, strategy,                                  environmental scanning.   Research  questions:                How do organizations work with competitive intelligence? How do organizations use competitive intelligence to develop strategies?    Purpose:                  The purpose of the thesis is to compare and analyze how companies work with competitive intelligence linked to strategies.    Method:                  The method the authors have chosen is a qualitative method with semi-structed interview questions.    Conclusion:             Although competitive intelligence is considered to play a significant role in developing strategies, it has been found that the competitive intelligence is not formulated to be adapted to the organizations’ strategy. This can be explained by the fact that the companies have other purposes with their competitive intelligence.

Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

Surprise as a method for achieving success in combat has been a key factor since the dawn of warfare. This study has analyzed what key factors are needed to achieve strategic surprise by examining existing theories on the subject by applying them on two strategic surprise operations during the second World War. The study has combined several of the best known military theorists understanding of surprise to an analytical framework that was applied to the two cases. The results show that existing theories on surprise has the ability to explain how strategic surprise is achieved but not all given indicators were met. Deception, secrecy, originality and speed was shown to be the four key factors needed. Planning and implementing these factors during the operation will increase the chance of achieving strategic surprise and prevent the enemy from detecting and successfully deploying its troops to intercept the incoming offensive.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vidare vill vi att studien ska vara ett underlag för andra företag som vill implementera fysisk aktivitet på arbetsplatsen. Metod: Genomförande har skett via en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med olika organisationer har gjorts, där intervju skett med en personen i företaget som de själva ansett lämpade att besvara forskningsfrågan. Slutsats: Stuiden har visat att det finns flera olika sätt att använda fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vi har vi identifierat att företag som använder sig av fysisk aktivitet blir en attraktivare arbetsplats och samtliga respondenter påstår att det är den främsta konkurrensfördelen med strategin. Utifrån vårt resultat finner vi det ”optimala sättet” att använda fysisk aktivitet på. Det är obligatorisk form på arbetstid med en tydlig kravbild för att erhålla önskvärda effekter.

Forskningen inom cyberområdet är ett relativt nytt område och det finns en brist på cyberteorier som prövats på olika fall. Genom att jämföra de teorier som Bebber och Matania et al. har publicerat, hur en stats strategi avseende cybersäkerhet kan analyseras, kan bristen som identifierats kompletteras. Resultatet visar att både Bebber och Matania et al. kan användas i detta syfte och ger en god överblick över den svenska strategin avseende cybersäkerhet men med lite olika resultat. Resultatet är likväl samstämmigt avseende att den svenska strategin för cybersäkerhet utgår från ett passivt och robust cyberförsvar med en hög resiliens. Ett antal åtgärder har genomförts under 2019 och pågår fortfarande för att stärka den nationella cybersäkerheten. Inom Försvarsmakten finns det emellertid ett arbete att genomföra gällande att doktriner, planeringsmetoder och organisationsutveckling möter de framtida uppgifterna som ställs på cyberförsvaret.

Kännedom om egen och grannländers benägenhet till anpassning av avskräckning aktualiseras vid höjd hotbild i närområdet. Norge och Sverige uttrycker samtida snarlik uppfattning avseende sina försvarsmakters avskräckande roll. Samtidigt har de båda nordiska småstaterna en grundläggande säkerhetsstrategisk olikhet kopplat till Nato-medlemskap. Borde inte en sådan skillnad påverka hur nordiska småstater anpassar sin avskräckning när hotbilden i deras närområde förvärras? Genom att jämföra Norges och Sveriges avskräckning före respektive efter Rysslands agerande i Georgien och Ukraina 2008–2014 syftar undersökningen till att bidra till förståelse kring nordiska småstaters avskräckningsanpassning.  Arbetets analysresultat indikerar att de båda länderna anpassar sin avskräckningstrovärdighet vid höjd militär hotbild på ett likartat sätt. Däremot konstateras att Norge synes mer stabilt i sitt val av avskräckningsstrategi samtidigt som Sverige antar en mer flexibel ansats utifrån gällande läge. Arbetets resultat diskuteras utifrån logik i funna likheter i trovärdighetsanpassning samt för och nackdelar med olika grader av anpassning av avskräckningsstrategi.