Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding. The results show that the middle managers experience that the communication occurs through the transmission model. They also show an increased information overload, mainly due to e-mail. The middle managers strive for a sense making approach to communicationand they believe that this is best achievedthrough meetings. Only half of them have communicated or will communicate the research strategy with their co-workers,using different strategies; 1) handing over the responsibility to a researcher, 2) handing over the responsibility to aresearch manager, 3) interpreting the information and dialoguing about it and 4) interpreting and dialoguing about theinformation and then working with it in various teams and thus reflecting on what it means for their own unit. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons wbo are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi – version 1.0, adopted by the city council in 1998. The chosen city district committees are Centrum, Högsbo, Härlanda, Backa, Askim and Bergsjön. The result indicates that cultural planning in these districts only partly states the goals set by the city council. The city district committee of Bergsjön is an exception. This shows a lack of co-operation between the city district committees and the city council concerning cultural policy. The study shows that the major motive of cultural policy in the city district committees is, following the labels provided by Skot-Hansen, the social motive. In addition to the emphasis the social motive puts on democracy, integration and participation, the study points to the health issue as an essential motive in the cultural policies. / Uppsatsnivå: C

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen. Resultatet visar att det bl. a finns en problematik när det gäller tidsperspektivet, dvs. den hastighet i vilken organisationsförändringen ägt rum. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat. Vi vill genom beskrivningar och analyser av dessa erfarenheter försöka skapa förståelse för orsakerna till varför ledningarna i de två företagen valde att frångå styrning med Balanced Scorecard. Vi kommer även att behandla problematiken som konceptet innebär. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån ett abduktivt angreppssätt och är i form av en kvalitativ studie.Litteraturgenomgången i denna studie kan delas in i två delar, den första delen är baserad på praktisk litteratur och forskning kring Balanced Scorecard och den andra delen har sin grund i sociologiska teorier. I denna studie kommer vi betrakta Balanced Scorecard som ett system och litteraturgenomgången behandlar därför även relationen mellan individen och systemet. Då individer ställs inför osäkerhet och hot handlar de efter sina egna intressen, vilket kan resultera i att organisationen blir lidande. Det empiriska resultatet i studien avslöjade att KappAhl och PTC inte använde Balanced Scorecard som ett kontrollsystem och resultaten av undersökningen visar på ett par nyckelfaktorer som anger varför de två företagen misslyckades med implementeringen och användningen av styrkortet.Genom analyser av litteraturgenomgången och de sociologiska teorierna har vi kommit fram till att Balanced Scorecard innehåller strukturella och funktionella problem. Vidare har vi också identifierat tre huvudsakliga och gemensamma problem hos de båda företagen i deras arbete med Balanced Scorecard. Det första problemet är att styrkorten innehöll ett för stort antal mått vilket i sin tur ledde till det andra problemet, nämligen att mätdata saknades för vissa av måtten. Det tredje problemet är att det finansiella konceptet favoriserades som ett resultat av att de finansiella måtten var enklast att formulera och mäta. / Program: Civilekonomprogrammet

Att bygga framgångsrika varumärken är ingen enkel uppgift. Förutom tålamod och uthållighet kräver det ett enormt engagemang och erfarenhet, breda kunskaper och en stor portion mod och kreativitet. Precis som Aaker (2010) förutser, så är de klassiska kommunikationskanalerna idag inte ensamma om konsumenternas uppmärksamhet. Den tekniska utvecklingen innebär att nya, digitala marknadskanaler växer fram och skapar nya sätt för företagen att kommunicera med konsumenterna. Hur ett företag väljer att bygga sitt varumärke, vilka värden man adderar och vilka sätt man kommunicerar blir därför allt viktigare.Syftet med denna studie är att klarlägga i kombination med teori, vilka dimensioner och arbetssätt som skapat framgångsrika varumärken. Studien syftar också till att sammanfatta hur specifika tillvägagångssätt kan tillämpas på andra företag, för att effektivt kunna arbeta med varumärkesbyggande. Det empiriska materialet har hämtats ifrån fem olika kvalitativa intervjuer som genomförts med företag av varierande storlek, mätt i omsättning och antal anställda. Materialet har sedan jämförts med framstående teorier inom marknadskommunikation för att på så sätt ge läsaren möjlighet att också själv på ett enkelt sätt jämföra teori med empiri.Resultaten ifrån studiens analys tyder på att det finns dimensioner som varit särskilt viktiga i ett företags framgång, däribland ledarskap, långsiktighet och företagskultur. Samtidigt ger resultatet av studien en tydlig antydan om vilka områden som i framtiden kommer att betyda mycket för en marknadskommunikatörs arbete med att bygga starka varumärken. / Program: Civilekonomprogrammet

Russia and the US are two great powers who have strategic interest in the Arctic. Research indicates increased military activities in the Arctic and a security dilemma is up to topic in the region. To understand whether military or territorial disputes can become future threats in the Arctic, states' strategic interest in the Arctic needs to be investigated from a war science perspective. To gain an understanding of the states' strategic use of military means in a marine environment, naval diplomacy will be used in the investigation to offer an understanding on how naval forces can utilize different Defence, Coercive, Symbolic or Supportive strategic value. By examining current Russian and US Arctic policy documents, and how the strategic values of naval diplomacy are described, can give an indication of how Russia’s and the US increased military in the Arctic can be understood. The conclusions of the examination involve Russia's marine strategy as for infrastructure for readiness, possibility for all year around presence of naval forces regardless of season and delimiting of other powers ability of interaction in specific areas. The US marine strategy can be understood from aspects of a periodic presence and surveillance purposes, both with collaborative partners and to coerce other powers.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.</p><p>Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt.</p><p>Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren.</p><p>Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.</p>

<p>This is a graduation project in Innovation Management, which seeks to enlighten new theories within the major subject – the multi‐faceted innovation process.</p><p>The reader is hereby invited to an insight in the more complex perspectives of these types of theories than what has previously been explained in simplified ways.</p><p>We have conducted research on a company within the cleantech market; Cellkraft AB. The company develops and produces fuel cells amongst other products, which have emerged during their research and development in the fuel cell technology. Cellkraft works in a high‐tech frontline market where innovation is key. We wanted to see if we could find relations between Jan Buijs’s theories about the multifaceted innovation process as a factor of success and Cellkraft AB as a real company.</p><p>Through our research we have found support for our thesis that the innovation process is more complex than traditionally explained, which must be taken into consideration from a leadership perspective and with this essay we want to make a push for new theories within our major research area and we know that our work will bring the reader interest and knowledge.</p>