<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

<p>Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen. </p><p>Forskningen på hur den här typen av företag fungerar har hittills varit begränsad. Föreliggande studie söker därför till viss del råda bot på detta. Studien har undersökt vilken typ av mål den här typen av företag har och hur strategiformuleringsprocessen ser ut i den här typen av företag. En betydande fundering som genomsyrar arbetet är om dessa företag utnyttjar sina anställdas kompetens. </p><p>För att studera fenomenet empiriskt har ett företag av den här typen valts ut och ett antal intervjuer har genomförts. De resultat som framkommit pekar på att de mål det undersökta företaget har är av mer långsiktig karaktär och mer kan liknas vid vision än mätbara nyckeltal. Ett undantag vad gäller långsiktiga mål är överlevnad, vilket man dock snarare betraktar som en förutsättning än som ett konkret mål. </p><p>Med överlevnad som första prioritet blir strategin inga konkreta riktlinjer, utan snarare en rad övergripande idéer gällande den verksamhet man bedriver och bör mer liknas vid improvisation inom vissa ramverk. Dessa ramverk utgörs i det undersökta företaget delvis av de lagar som reglerar verksamheten (journallag, patientlag etc.), men framför allt de gemensamma föreställningar (kognitiva kartor) de anställda delar. Således får även strategin en mer långsiktig prägel, där ständigt lärande och utveckling sätts i fokus för verksamheten. Utifrån detta perspektiv bör strategi i det undersökta företaget ses som en kontinuerlig process snarare än en tydligt formulerad plan.</p>

<p>Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap. </p><p>Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer. </p><p>Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.</p>

<p>Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. </p><p>Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. </p><p>Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.</p>

<p>Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. </p><p>Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. </p><p>Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.</p>

<p>Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning. </p><p>Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet. </p><p>Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.</p>

<p>Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. </p><p>Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial. </p><p>Resultat: De redan existerande dagligvaruhandelskedjorna kommer att dominera marknaden, även om det också kommer att finnas andra aktörer. Företagsspecifika resurser kommer att vara avgörande för olika aktörers överlevnad och således ha en stor inverkan på den avreglerade alkoholmarknadens struktur.</p>

<p>Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag.</p><p>Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d. anställda kan bli potentiella kunder. Vad gäller negativa effekter är det centralt att finna en balans mellan alltför höga kostnader vid en för hög nivå och stagnation vid en för låg nivå. Svårigheten att korrekt värdera effekterna av personalomsättningen leder till att företagen endast uppskattar sin optimala nivå. En orsak är att den optimala nivån starkt påverkas av konjunkturen. Två perspektiv av personalomsättnings- strategi kan uttydas, varav det första fokuserar på att nå en optimal nivå, medan det andra fokuserar på kostnadsminimering och effektivisering av personalomsättningsprocesser.</p>

<p>Bakgrund: Internet erbjuder ett nytt sätt för företag att kommunicera med kunder eftersom det är kunden som söker upp företaget på nätet och kommunikationen sker interaktivt. Att studera hur försäkringsbranschen agerar, vilka strategier och mål de väletablerade bolagen har med sin verksamhet samt lyfta fram tankar kring effektivitet med Internet som medium i denna bransch finner författarna till detta arbete av stort intresse. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att utreda faktorer som ska leda fram till en modell som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Avgränsningar: Vi kommer att behandla reklam på Internet. Detta innefattar främst annonsering på Internet, men även företags hemsida. Undersökningen är begränsad till svenska försäkringsbolag som är representerade på Internet. Vi har valt att enbart behandla sakförsäkringar. </p><p>Genomförande: Vi har intervjuat Internet- och marknadsföringsansvariga på fem försäkringsbolag samt intervjuat fyra Internet- och mediakonsulter för att bredda perspektivet. Resultaten har vi sedan analyserat utifrån de teorier om tjänstemarknadsföring, Internet, relationsmarknadsföring, strategier och effektivitet som presenteras i referensramen. </p><p>Resultat: Vi har identifierat ett antal faktorer som försäkringsbolag bör ta hänsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner på Internet. Dessa faktorer har sammanställts i en implementeringsmodell. Utifrån modellen konstateras att försäkringsbolag bör ha en väl genomtänkt strategi och anpassad organisation innan reklamsatsningen på Internet äger rum. Vidare konstateras att fördelarna med Internet jämfört med övriga medier ska utnyttjas. Sammanfattningsvis anser vi att en reklamsatsning på Internet för försäkringsbolag är lämplig om den görs på rätt sätt och gärna i kombination med övriga medier för att uppnå högre effektivitet.</p>

<p>Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.</p><p>Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ”oktanten”. De områden som ingår i vår oktant är strategi, projekt, process och funktion, standardsystem, organisationsanpassning, systemanpassning, utbildning samt testning och fel¬sökning. Valet av teoretiska aspekter täcker upp de mest väsentliga områden som lämpar sig bäst för vår fokusering av ämnet och bidrar till att besvara vår andra forskningsfråga.</p><p>Vi har i denna studie valt att studera hur två organisationers implementering av SAP R/3 har gått till, vad resultatet har varit och varför det blev som det blev. Resultatet, som gäller i båda de studerade fallen, visar att en implementering karaktäriseras av fyra perspektiv som avser strategi, innovation, kommunikation och samarbete. Utöver de karaktäriserande perspektiven utgörs särskilt viktiga aspekter inom processbearbetning.</p><p>Resultatet utifrån de fyra perspektiven beskrivs mer utförligt men kortfattat nedan.</p><p>Strategi: underskattning av planerad resursförbrukning och överskridande av deadlines samt bristande stöd från ledningen.</p><p>Innovation: motiveringssvårigheter vid förändring hos användarna.</p><p>Kommunikation: särskilt lyckad placering av projektgrupper på samma geografiska plats.</p><p>Samarbete: otillräcklig utbildning och brist på utbildningskompetens, stort supportbehov samt överlåtande av arbetsansvar till konsulter.</p> / <p>Implementing an ERP-system is no longer considered an information technology concern purely but a change affecting the whole organization. An implementation is, by our definition, an initiation process starting with the motives of the organization to execute the implementation, choice of system and choice of vendor. The scope of the implementation, in our study, stretches until the day the system goes live. This thesis attends following research questions: what characterises implementation of the ERP-system SAP R/3 and what is included in the concept of implementation?</p><p>The thesis has been performed through a comparative qualitative case study where data has been collected during semi-standard interviews. Our theoretical foundation is divided into eight sectors forming an octant all together. Areas composing our octant are strategy, project and function, standard system, organizational adoption, system adoption, education and testing and error detection. The choice of theoretical aspects covers the most vital areas suitable for our focus on the subject and contributes to answering our second research question.</p><p>In this study we have chosen to examine the process of two organizations implementations of SAP R/3, the outcome and why it resulted in the way it did.</p><p>The result shows that, for both cases, a implementation is characterised of four perspectives concerning strategy, innovation, communication and cooperation. In addition to the characterised perspectives certain aspects of process re-engineering are particularly important.</p><p>The result out of the four perspectives is more detailed but briefly describes bellow.</p><p>Strategy: underestimation in consumption of resources and exceeding deadlines along with lack of top management support</p><p>Innovation: difficulties motivating users for the change.</p><p>Communication: exceptional success in placing members of the projects at same geographical location.</p><p>Cooperation: insufficient level of education, lack of educational competence, great need of support and responsibility of work delegated to consultants</p>