Bakgrund: Att vara närstående till en person med afasi innebär ofta stora konsekvenser då livet förändras och det är viktigt att de närstående inte glöms bort. Afasi kan uppkomma till följd av en stroke och påverka förmågan att tala, läsa och skriva. Antalet som drabbas av afasi till följd av en stroke blir fler och fler då alltfler överlever en stroke vilket också gör att fler människor kommer bli närstående till en individ med afasi. Genom att vara närstående till en individ med afasi ökar ofta behovet av stöd för den närstående. För närstående kan det vara viktigt att förstå deras känslor och att de ses som egna individer. För att kunna utöva personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan ha en tydlig bild av vad personen värderar i sitt liv och hur personen förstår och tar till sig information om vad som händer dem.  Syfte: Beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som drabbats av afasi till följd av en stroke. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt från nio kvalitativa studier. Analysprocessen har sin grund i Fribergs beskrivning av de fem stegen i analysprocessen.   Resultat: Resultatet visade på ett övergripande tema som var Att befinna sig i en livsförändring. Temat var återkommande i de följande kategorierna; Att vara den som får ta ansvar, Frustration att inte ha det som innan, Att stå ensam och Att hantera och att acceptera. Till kategorierna framkom det också subkategorier.  Slutsats: I resultatet framkom det att den närstående fick ta på sig en ny roll vad det gäller nya ansvarsområden i hushållet men också relaterat till att vårda individen med afasi. Det framkom även att de närstående inte längre kunde prioritera sig själva vilket kunde leda till en del hälsorelaterade förändringar. Förändringarna bidrog till upplevelser av ökad oro, stress, irritation och frustration. Genom att bistå de närstående med stöd och uppmärksamma deras behov skulle det kunna underlätta för närstående att hantera den förändrade tillvaron.

Bakgrund: Traditionellt sett har överrapportering av patienter skett mellan vårdpersonal på sjuksköterskeexpedition. Detta har medfört att patienten inte haft möjlighet att tillföra frågor eller information om sin vård vid överrapporteringen till annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att studera patienters upplevelser inom bedsiderapportering i slutenvård. Metod: Allmän litteraturstudie med en beskrivande design. Databaser som har använts för att finna information har varit PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet består av tio artiklar och omfattar fyra teman; delaktighet, integritet/sekretess, kommunikation/information och mötet med sjuksköterskan. De flesta patienter upplevde bedsiderapportering som en positiv metod där majoriteten av patienterna från samtliga studier kände sig mer delaktiga och informerade i sin egen vård. En annan genomgående upplevelse var att en majoritet patienter från samtliga studier upplevde sig trygga med att kunna säkerställa att rätt information gavs och att de kunde korrigera eventuella felaktigheter i överrapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering har visat sig öka patienters delaktighet i den egna vården och förbättrat informationsutbytet eftersom vårdpersonal pratar direkt med patienten och inte bakom stängda dörrar. Det visar att bedsiderapportering är ett steg i rätt riktning mot att främja patienters delaktighet, bidra till en personcentrerad vård och uppmuntra till ett öppnare samtalsklimat mellan patient och ansvarig sjuksköterska.

Bakgrund Hot och våld har på senare tid ökat och finns överlag inom alla delar av vården. Det flesta anmälningar kommer från anställda inom vård och omsorg. Sjuksköterskan har nära kontakt med patienter samt anhöriga och därmed ökar risken för att utsättas. Sjuksköterskan har, i om med sin profession, ett ansvar att behålla sitt professionella förhållningssätt gentemot patienten oavsett situation. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av patienter och anhörigas hot och våld på sjukhus. Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL med specifika sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades genom en enkel innehållsanalys. Resultat Tre kategorier framkom under analysen: Konsekvenser av hot och våld, Orsaker till hot och våld och Strategier för att hantera hot och våld. Resultatet visade att negativa emotioner som exempelvis rädsla och upprördhet upplevdes. Uppkomsten av hot och våld berodde på flera faktorer. Faktorer som kom fram var organisatoriska faktorer, vårdmiljön samt sjuksköterskan själv. Personalen upplevde att de inte hade strategier eller tillräcklig kunskap för att hantera hot och våld. Slutsats Hur sjuksköterskan upplevde situationen berodde på hur relationen till patienten var. En mer etablerad relation ledde till en förbättrad upplevelse. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar för arbetsmiljön. Det fanns en kunskapslucka kring hur hot och våld hanteras samt vilka strategier som används. Sjuksköterskan behöver mer kunskap och bättre strategier i att kunna hantera hotfulla eller våldsamma patienter eller anhöriga.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv. Att leva med hjärtsvikt påverkar patienten i fysisk, psykisk och social bemärkelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Alla artiklarna förutom en, som hade en liten kvantitativ del, var av kvalitativ ansats eftersom de djupgående beskriver patienternas subjektiva upplevelser. Sökningarna gjordes i PubMed och CINAHL och resulterade i 15 artiklar som användes i denna studie. Resultat: Resultatet visade att hjärtsvikt påverkar patienterna på många olika sätt. Den extrema tröttheten gjorde att de tappade livsgnistan och orken att delta i sociala aktiviteter. Att tvingas sluta arbeta upplevdes ha negativ inverkan på självförtroendet. En följd av detta utanförskap upplevdes bidra till ensamhet och isolering. Den ständigt återkommande andnöden gav upphov till oro, i synnerhet nattetid, och bidrog tillsammans med tröttheten till ett begränsat liv.Att inte längre kunna utföra de sysslor som de tidigare gjort upplevdes som frustrerande och patienterna fick en viss känsla av att de var värdelösa. Nedstämdhet var ofta nämnt hos denna patientgrupp och yttrade sig i ledsamhet, irritabilitet, gråtmildhet och oro. Även sömnsvårigheter tycktes bero på det nedstämda sinnestillståndet.Socialt stöd sågs ha god inverkan på livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Dock kunde närstående i vissa fall ta för stort ansvar, varpå den sjuke upplevde känslan av att egenbestämmandet inskränktes. Många patienter kände dessutom skuld gentemot sina närstående som betungades med extra arbete då den sjuke själv inte kunde bidra i samma utsträckning längre.Positivt tänkande och tro på högre makter hjälpte somliga patienter att hantera sin hjärtsvikt, medan andra helt gav upp sin tro på framtiden. Slutsats: Hjärtsvikt är ett tillstånd som berör patienten fysiskt, psykiskt och socialt. Förståelse för detta är viktigt hos vårdpersonal för att kunna sätta sig in i den enskilde patientens livssituation.

Att bli förälder till ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd känslor. Det fanns beskrivet att som förälder vara oförberedd på komplikationer och när förlossningen inteblivit som förväntat kunde det ge upphov till känslor av besvikelse och en förlust av föräldrarollen. På en neonatal intensivvårdsavdelning vårdas förtidigt födda och svårt sjuka nyfödda barn. I familjecentrerad neonatalvård är flexibilitet, respekt, samarbete och stöd värdegrunder. Det sågs som en självklarhet ur ett familjecentrerat perspektiv att föräldrarna aktivt deltog i sitt barns vård. Personalens uppgift var att uppmuntra föräldrarna att delta i vården av sitt barn. Att ge föräldrarna information,undervisning och känslomässigt stöd främjade anknytningen och stärkte föräldrarollen. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse när deras svårt sjuka barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning. En litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Via databaser söktes 16 vetenskapliga artiklar fram som granskades. Fynden i artiklarnas resultat delades upp i fyra kategorier med underrubriker, dessaresultatpresenterades integrerat. I resultatet framkom att tidig kontakt och ingen separation mellan föräldrar och barn främjade anknytningen. Informationens betydelse var av stor vikt för föräldrarna där bristen på information bidrog till känslor av ensam-och övergivenhet. Att få ett tryggt mottagande där hela familjen togs om hand och där föräldrarna med hjälp av personalens stöd, kunskap och uppmuntran fick vara delaktiga i sitt barns vård upplevdes som positivt. Miljön på en neonatal intensivvårdsavdelning upplevdes som ett hinder för delaktighet. Många starka känslomässiga upplevelser såsom chock, sorg, ångest, rädsla, skuldkänslor, hjälplöshet och stress uppkom hos föräldrarna när deras svårt sjuka barn behövde vård på en neonatal intensivvårdsavdelning. Det uppskattades av föräldrarna om personalen var omtänksam, gav känslomässigt stöd, visade medkänsla samt var mild, vänlig och artig. Att få ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd upplevelser hos föräldrarna. Som sjuksköterska var det av stor vikt att bistå föräldrarna med åtgärder som främjade anknytningen, att det gavs en tydlig information och att det skapades gynnsamma förutsättningar för att underlätta kommunikationen. Det var också viktigt att hjälpa föräldrarna så att de blev delaktiga i sitt barns vård samt att det gavs ett känslomässigt stöd så att föräldrarna kunde känna sig trygga och säkra i omvårdnaden av sitt barn.På en neonatal intensivvårdsavdelningdär vården hela tiden är under utveckling är det av stor vikt att fortsätta undersöka hur föräldrar upplever vården av sitt barn.

I Sverige betraktas MRSA enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Spridningen av bakterien är ett ökande problem både i och utanför landets gränser och fler individer riskerar att drabbas. Antalet patienter med erfarenhet av att vara eller att ha varit bärare av MRSA har ökat. Bakterien kan ge upphov till svårbehandlade infektioner med påföljande antibiotikabehandling. Ökad användning av antibiotika påverkar resistensutvecklingen och påverkar tillgången till verksamma antibiotika. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av vård hos patienter som drabbats av MRSA. En litteraturöversikt valdes för att ge en överblick och sammanställa aktuellt kunskapsläge. Fjorton artiklar varav merparten var kvalitativ och några kvantitativa artiklar som publicerats de tio senaste åren granskades. Resultaten redovisas under rubrikerna ny situation- att få diagnos MRSA, erfarenhet av isolering och erfarenhet av rehabilitering och återhämtning. Resultaten visar att patientens upplevelse av vårderfarenhet är individuell samt att det kan innebära känslomässig påverkan av att vara bärare av MRSA. Känslor som oro, rädsla, förvirring, att vara smutsig, skuldkänslor, depression och att utgöra ett hot mot omgivningen upplevdes. De negativa känslorna kan förstärkas av att omgivningen agerar mer restriktivt och kan av det skälet förstärka stigmatiseringen. Positiv syn på att få eget rum på grund av MRSA upplevdes, men den sammanvägda upplevelsen av att isoleras var negativ. Det är stora skillnader i kunskap om MRSA hos både patienter och personal. Ett flertal patienter upplevde brist på information och kunskap om sitt bärarskap av MRSA. Slutsatsen är att vårderfarenheter hos patienter med MRSA till stor del upplevdes negativt. Det saknas kunskap om MRSA hos både vårdpersonal och patienter. Fortlöpande utbildningsinsatser behövs för att säkerställa att en god och säker vård bedrivs. Kunskap och ökad information om hur vi ska förhålla oss till MRSA leder till ökad patientsäkerhet och ett optimalt bemötande av patienten.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse. En bra planerad vårdmiljö tar hänsyn till barns utvecklingsmässiga, fysiska, sociala, psykiska och emotionella behov. Syftet var att belysa faktorer som påverkar barns upplevelser av vårdmiljö under en sjukhusvistelse. En litteraturbaserad studie valdes för att besvara föreliggande studies syfte. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt ingår 17 vetenskapliga artiklar i föreliggande studie. I resultatet framkom fyra huvudteman som påverkar barns upplevelse av vårdmiljö; miljö, omvårdnad, separation och begränsningar. Faktorer i miljön som påverkade barns upplevelser utgick från den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön inkluderade maten, sängarna, ljus, ljud, lukter, temperatur, och rummens utformning. Faktorerna hade betydelse för barns känsla av bekvämlighet, välbefinnande, trygghet och säkerhet. Barn visade behov av social kontakt med andra barn och vuxna i en miljö som var anpassad för lek och aktivitet. Möjligheten till aktivitet gjorde att barn fick en känsla av trygghet och säkerhet under sjukhusvistelsen. Barn hade behov av att känna tillförlitlighet i omvårdnadsmötet och viktiga egenskaper hos sjuksköterskan var bland annat professionell kompetens och kommunikativa färdigheter. Tillförlitligheten gjorde att barn blev tryggare under sjukhusvistelsen. Sjukhusvistelsen orsakade separation från familj, vänner och skola och störde vardagliga rutiner. Barn hade behov av att vara nära sin familj under sjukhusvistelse eftersom de hade en viktig roll i att tillhandhålla en känsla av trygghet. Under sjukhusvistelse upplevde barn en förlust av självbestämmande. De beskrev förlorad kontroll över bland annat personliga behov och rutiner. Sammanfattningsvis framkom att betydande faktorer för barns upplevelse av vårdmiljö var miljö, sjuksköterskan, separation och förlust av självbestämmande. Faktorerna förorsakade både negativa och positiva upplevelser under sjukhusvistelsen. Att tillgodose barns behov av aktivitet, information, delaktighet, tillit, närhet och integritet kunde urskiljas som betydande aspekter för upplevelsen av vårdmiljö.

Bakgrund: I sjuksköterskeyrket uppstår det ibland etiskt komplexa situationer och hur sådana situationer upplevs och hanteras är olika. Tidigare forskning visar att även anhöriga upplever etiskt komplexa situationer i vården bland annat när de ska ta beslut om vård för deras nära. Patienterna anser det viktigt att få vara delaktiga i beslut kring deras vård. Det finns även kunskap om olika former av stöd för både anhöriga och sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt komplexa situationer i mötet med patienter. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Från resultatet framkom två teman: Att ta på sig ett ansvar och Motstridigheter mellan professionen och personliga värderingar. Dessa bildade i sin tur fem subteman: osäkerhet kring patientens omvårdnadsbehov, osäkerhet kring prioriteringar, en känsla av ansvar för anhörigas känslor, frustration över egna etiska överväganden samt oenighet och brister i teamet. Slutsats: Etiskt komplexa situationer i mötet med patienter kan upplevas på flera olika sätt och uppstå i olika situationer som påverkar sjuksköterskorna främst negativt. Utökad kunskap behövs rörande etiskt komplexa situationer från ett patientperspektiv men även i frågor som hur förtroende i vårdteamet kan skapas

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk diagnos som påverkar patientens vardag ochförutsättningar att skapa sociala relationer. Patienter med schizofreni utsätts för stigma bådefrån allmänheten och från sjuksköterskor. Detta påverkar den vård som patientgruppenerhåller. Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att sjuksköterskan skakunna ge en god omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna skapa ett terapeutiskt mötemellan sig själva och patienten behöver sjuksköterskor behärska ett antal färdigheter. Attsjuksköterskan har kunskap, ger trygghet och har ett personcentrerat förhållningssätt ärbidragande faktorer till ett framgångsrikt möte och omvårdnad av patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter medschizofreni inom psykiatrin. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på elvavetenskapliga artiklar vars resultat analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom det tre olika kategorier som handlar om sjuksköterskorsupplevelse av att möta patienter med schizofreni: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Huroro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det terapeutiska mötet är grundläggande för en godomvårdnad. Hinder för att skapa en god relation med patienten kan vara rädslor och brist påkunskap och färdigheter. Sjuksköterskor upplevde att utbildningstiden har en påverkan på denindividuella sjuksköterskans syn på patienter med schizofreni.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt.  Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer.  Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.