Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början. De flesta deltagare var överrens om att motiverande samtal kan användas på de flesta patienter och att det fungerar bra vid förändringsarbete. Motiverande samtal hjälpte sjuksköterskan att sätta patienten i centrum och att lyssna på patienten. Deltagarna jämförde även motiverande samtal med rådgivning och kom fram till att motiverande samtal är en bättre kommunikationsmetod. Slutsatsen som drogs utifrån studien var att deltagarna upplevde motiverande samtal som ett positivt verktyg, både för dem själva och för patienterna. Deltagarna använde inte motiverande samtal i sin helhet utan använde delar av motiverande samtal i sitt arbete. De upplevde att en fördjupning inom motiverande samtal behövs för att bli mer säker på metoden.

I dagens samhälle blir människans kommunikationsförmåga allt viktigare, så även i skolan. Därför är syftet med denna undersökning att ta reda på hur gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning ser ut. Jag avser även undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas upplevelser och hur undervisningen kan organiseras så att elevernas upplevelser blir mer positiva. För att ta reda på detta har enkäter med öppna frågor använts. Efter en analys av enkätsvaren framkom att eleverna går att dela in i fyra kategorier. I den första är elevernas upplevelser positiva, i den andra känner de en stark nervositet som de dock kan kontrollera, i den tredje återfinns talängsliga elever och i den fjärde kategorin har eleverna varken positiva eller negativa upplevelser. Vidare visar elevernas svar att flickorna upplever mer ångest och oro i samband med muntlig framställning än pojkar och att framför allt eleverna på estet- och samhällsvetenskapsprogrammet är de som har de mest positiva upplevelserna. Andra saker som eleverna menar påverkar upplevelserna är publiken, klassrumsklimatet, hur väl förberedda de är, hur vana de är och vad de talar om. Läraren bör ta hänsyn till elevernas upplevelser och de faktorer som påverkar den när han eller hon organiserar undervisningen kring muntlig framställning. Dessutom förespråkar tidigare forskning en systematisk talträning och att eleverna får grunder i retorik och i den retoriska arbetsprocessen.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna ta över patienternas kontroll och på grund av det kände sjuksköterskorna att patienterna var manipulerande. Upplevelser av att patienterna hade sig själv att skylla och att det var deras eget fel att de hade ätstörningar uppfattades också av vissa sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor upplevde även att de fick vidta en mammaroll kring omvårdnaden bland dessa patienter. Sjuksköterskor upplevde att behandlingen kring patienter med ätstörningar var en utmaning och känslor som frustration uppkom. Sjuksköterskorna kände också att de inte kunde hjälpa patienterna tillräckligt på grund av utbildning- och kompetensbrist samt resursbrist. Den terapeutiska relationen var en grund för att förstå patientens psykiska ohälsa. Viktiga egenskaper för sjuksköterskan att ha var acceptans, hopp, empati och förståelse. Erfarenheter att föräldrarna skulle vara delaktiga i vården kom fram i föreliggande litteraturstudie.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar. Vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska poängterades eftersom det underlättade individens tillfrisknande. Sjuksköterskor bör se till hela patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt, eftersom ätstörningar påverkar individernas livskvalitet. Den största utmaningen sjuksköterskor upplevde var kunskaps- och resursbrist.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligtvissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassentamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskildasamtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid varnågot som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap ochtrygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghetvar ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanternamenade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna tilloch att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det varviktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.

ABSTRACT Aim. To describe intensive care nurses´ experiences of caring for patients with postoperative delirium after heart surgery. Background. Delirium is a common condition after heart surgery. Previous research has focused more on pathophysiology, incidence, etiology, prevention, detection and management, and less on how nurses caring for patients with delirium experience it. Design. A qualitative interview study. Method. Six intensive care nurses in a cardiothoracic intensive care unit were interviewed using a semi structured interview guide. Interviews where analyzed using qualitative content analysis. Results. The analyzed data resulted in a theme: desire to give good caring to patients with delirium, and three main categories: detecting delirium, caring for patients with delirium, willingness to improve care of patients with delirium. These main categories consisted of nine subcategories. Conclusion. Intensive care nurses´ goal is to provide good care even though the patient category is demanding. Despite increased awareness and transparency in the field of delirium care, it is important to highlight and address the emotions that arise as well as continuing with educational support to improve caring. Relevance to clinical practice. The intensive care nurse plays a key role in detecting, attending to and preventing postoperative delirium during patient care. The study highlights and confirms delirium as a challenge for nurses. The result can be used to raise awareness of the difficulties involved in nursing and highlight the need for improved knowledge and education in this area in order to improve nursing work environments. / ABSTRAKT Syfte. Beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med postoperativt delirium efter hjärtkirurgi. Bakgrund. Delirium är ett vanligt förekommande tillstånd efter hjärtkirurgi. Tidigare forskning har fokuserat mer på patofysiologi, incidens, etiologi, sätt att förebygga, upptäcka och behandla, men mindre på sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med delirium. Design. En kvalitativ intervjustudie. Metod. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en thoraxkirurgisk intensivvårdsavdelning intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Det analyserade materialet resulterade i ett tema: strävan efter en god omvårdnad för patienter med delirium, och tre huvudkategorier: att upptäcka delirium, att vårda patienter med delirium, att vilja förbättra för patienter med delirium. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av nio underkategorier. Konklusion. Intensivvårdssjuksköterskor strävar efter att ge en god omvårdnad även om det är en svår patientkategori att vårda. Det är viktigt att synliggöra de känslor som omvårdanden väcker och trots att medvetenheten ökat och problemen synliggjorts så finns fortfarande ett behov och en önskan om mer utbildning för att förbättra omvårdnaden. Klinisk betydelse. Intensivvårdssjuksköterskor spelar en viktig roll i att upptäcka, vårda och förebygga postoperativt delirium och är den som arbetar närmast patienten. Studien belyser och bekräftar att patienter med delirium är en utmaning för sjuksköterskor. Resultatet kan användas för att medvetandegöra de svårigheter som finns i omvårdnaden och synliggör behovet av mer utbildning och kunskap med syfte att förbättra sjuksköterskornas arbetssituation.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.

Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning påverkar hela människan och gör att individen hamnar i en utsatt position. Samhället har ett ansvar och en skyldighet att skydda människor när de på grund av psykisk sjukdom är farliga för sig själva eller för andra. Ibland måste därför vård kunna ges, även om det är mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Resultat: Beskrivs utifrån fyra teman. Negativa upplevelser av tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, där det som framför allt var påfrestande var det fysiska tvånget. Positiva erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder: En avskildhet som kunde ge ro, stöd och en trygghet. Vikten av information och möjlighet att kunna behålla sin autonomi. Hur patienter inom psykiatrisk tvångsvård upplever personalen: Patienterna upplevde att de var underställda personalen som var inkompetenta och sällan hade tid för patienten. Andra beskrev personalen som ett stöd och en resurs. God omvårdnad, empati och närhet kunde kompensera för negativa upplevelser. Diskussion och slutsats: Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur tvångsvård och tvångsåtgärder upplevs. Ytterligare forskning är nödvändig.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, “självsvält” som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade på sex olika kategorier; föräldrars betydelse i vården kring sitt sjuka barn, föräldrars upplevelse av sjukvårdens betydelse, föräldrars upplevelser av känslor under sitt barns sjukdomstid, sjukdomens påverkan på föräldrarnas liv och föräldrarnas upplevelse av stöd Slutsatser: Föräldrarna saknade information och stöd från vården vilket resulterade i att stor börda lades på föräldrarna som sitt barns primära vårdare. Detta sågs öka den stress som föräldrarna kände och i kombination med de känslor som föräldrarna upplevde resulterade det i psykisk ohälsa hos dem

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013. Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand. Tretton av 15 ansåg sig ha fått god information gällande vad deltagaren själv kunde göra för att förebygga postoperativa komplikationer. Trots den goda upplevelsen av erhållen information var det fyra av de femton svarande som fick en postoperativ komplikation. Det fanns inget samband mellan erhållen information och utfall av postoperativ komplikation. Slutsats: Fjorton av 15 deltagare ansåg att de fått tillräcklig information om postoperativa komplikationer men trots det drabbades fyra deltagare av en postoperativ komplikation. Sju av femton deltagare sökte information på egen hand. Inget signifikant resultat uppmättes i någon av analyserna. Troligen skulle studien gynnas av ett större antal deltagare.