Bakgrund: Trauma är ett globalt folkhälsoproblem. Av de 55 miljoner människor som avled år 2013, dog 4,8 miljoner av trauma. Världens sjukvårdsresurser vid trauma är inte jämnt fördelade, likaså överlevnadschanserna efter att ha varit med om ett trauma. Vad som är vitt känt i Sverige finns inga nationella riktlinjer rörande uppföljande eftervård för traumapatienter. Tidigare kvantitativa studier inom området visade att 20% av deltagande traumapatienter hade posttraumatiska stressymptom ett halvår efter utskrivning och hälften av dem led av psykiska besvär och en lågt skattad livskvalitet. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt i vården. Kunskap om deras upplevelser är därför viktigt för att bättre kunna möta deras behov. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelser av livet efter ett livshotande trauma. Metod: En litteraturstudie, vars resultat baseras på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultat: Den slutliga sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Livet utan den gamla identiteten, Behovet av stöd och Vägen till den nya vardagen. Slutsats: Resultatet påvisade att patienterna upplevde att de i samband med traumat tappade en del av sin identitet och att detta stundtals var emotionellt svårt. I de svåra emotionella stunderna och övergången till sin nya identitet värdesatte de stödet de fick från nära och kära. Patienterna menade dock att mer professionellt uppföljande stöd från vården hade varit värdefullt och att de efter traumat kände sig utlämnade till det nya livet.

No description available.

Bakgrund: År 2020 drabbades ungefär 8000 personer av hjärtstopp i Sverige. Tiden från hjärtstopp till det att defibrillering utförs är ofta avgörande för överlevnad. Av de 8000 drabbade kunde ungefär 1500 personer räddas. Kunskap om deras hälsa är viktig för att kunna erbjuda god eftervård.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av hälsa hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie med resultat från kvalitativa artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Samtliga artiklar analyserades med utgångspunkt från en integrerad analys. Resultat: Resultat redovisas utifrån de tre kategorierna upplevelser av förändrad hälsa, existentiella tankar och betydelsen av stöd efter hjärtstopp. Slutsats: För att kunna identifiera överlevarnas behov av stöd behöver rutiner för vård efter hjärtstopp förbättras globalt för att främja hälsan.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal anses vara den mest framträdande yrkesgruppen för en långvarig exponering av arbetsrelaterad stress. Detta har visats ge allvarliga konsekvenser för både den individuella hälsan och sjukvårdsorganisationen. Arbetsmiljön anses ha en stark korrelation till den upplevda stressnivån, där akutmottagningen anses som den mest påfrestande arbetsplatsen. Akutmottagningen karaktäriseras av en hektisk miljö, där sjuksköterskan ställs inför dagliga stressrelaterade utmaningar. Stressen påverkar sjuksköterskans hälsa negativt, vilket har påvisat ha en stark förbindelse med vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som inkluderas av nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna Cinahl samt Pubmed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar presenterades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: “Upplevda stressfaktorer i arbetsmiljön”, “Upplevda konsekvenser av stress” samt “Upplevd funktionell stresshantering. Underkategorierna var “Att känna sig begränsad”, ”att känna sig otillräcklig”, “att påverkas av omgivningen”, “fysiska och mentala påfrestningar”, ”en bristande vård”, “en obalans i privatlivet”, “emotionellt stöd” samt “att ta pauser och gå åt sidan”.   Slutsats:  Resultatet påvisade onekligen en stor upplevd arbetsrelaterad stress, där många angav arbetsmiljön som huvudorsak. Bristande stöd från organisationen framkom som en stor stressfaktor, specifikt i samband med traumatiska händelser. Teamarbetets betydelse lyftas fram som i samband med stresshantering, som påverkade hälsan i en positiv riktning. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten är starkt beroende av sjuksköterskans hälsa, då en mer god vård utförs.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid är tydlig. 703 000 personer dör globalt i suicid varje år och suicidförsöken beräknas vara 20 gånger fler. Som grundutbildad sjuksköterska kan suicidala patienter påträffas oavsett arbetsplats och sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdandet av patientgruppen. Därför anses det vara av betydelse att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med suicidrisk så att vården kan utvecklas och anpassas till det bättre.Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med att vara suicidal eller efter ett genomfört suicidförsök.Metod: En litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna hämtades från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL), PubMed och PsycInfo och analyserades sedan enligt en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: positiva upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och negativa upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och till dessa identifierades sex underteman, tre till varje huvudtema.Konklusion: Upplevelserna och erfarenheterna av omvårdnaden var varierande mellan patienterna vilket tyder på ett behov av att individanpassa omvårdnaden. De framträdande delarna som var av betydelse för god omvårdnad beskrevs vara en god relation mellan patient och sjuksköterska samt patientens möjlighet till delaktighet i vården. Bristerna i vården beskrivs bero på både individuella brister hos sjuksköterskan men även på organisatoriska brister i ledningen av sjukvården. / Background: Mental illness is a widespread problem in the society and the link between mental illness and suicide is clear. 703 000 people die globally in suicide every year and the suicide attempts are estimated to be 20 times more. As a registered nurse suicidal patients can be cared for regardless of workplace and the nurse plays a major role in the care of these patients. Therefore, it is considered important to examine these patients’ experiences of nursing care in conjunction with a suicide risk to develop and adapt the care to the better. Aim: The aim of the study was to examine patients’ experiences of nursing care in conjunction with being suicidal or after a suicide attempt.Method: A literature review that was based on 12 scientific articles with a qualitative approach was implemented. The articles were retrieved from the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed and PsycInfo and were analyzed through a content analysis. Result: The analysis resulted in two main themes: positive experiences of nursing care and negative experiences of nursing care and to these, six sub-themes were identified, three to each main theme.Conclusion: The experiences of nursing care varied between the patients which indicates the need for customized nursing care. The prominent parts that were of importance for good nursing care were a good relationship between the nurse and the patient together with the patient’s opportunity to be a part of the care provided. The deficiencies in care are due to both individual deficiencies in the nurse but also organizational deficiencies in the management of healthcare.

Bakgrund: Hjärtstopp är associerat med en hög dödlighet men allt fler överlever hjärtstopp på grund av större kunskaper i samhället och hjärtstartande utrustning. Tiden vid ett återupplivningsförsök är avgörande för vilka skador som kan uppkomma vid hjärtstoppet. Kroppen kommer förändras för patienten och behovet av stöd kommer bli viktigt för den drabbade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Patienterna strävade efter att leva och återgå till ett normalt liv och lära känna sin kropp på nytt. Nya och starka känslor uppkom och synen på livet förändrades med existentiella frågor. Behovet av relationer och att få stöd var betydande för en positiv återhämtning efter hjärtstoppet. Slutsats: Ett plötsligt hjärtstopp är en händelse som förändrar hela livet och påverkar allting i den drabbades vardag, där patienten tvingas anpassa sig till ett nytt normalt liv och omprioritera vad som är viktigt i livet.

Bakgrund: Studier visar att mer än hälften av alla sjuksköterskor har vårdat patienter med substansbrukssyndrom någon gång under sitt yrkesliv. Dessa patienter kan vara i behov av särskild vård och kräva ett särskilt anpassat bemötande relaterat till missbruksproblematiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och integrerad analys. Resultat: Sjuksköterskans attityd och fördomar, svårigheterna som upplevs i att vårda patientgruppen samt en upplevelse av bristande kunskap kan förhindra en fullgod vård. Ett engagerat vårdande är grunden för att nå en god vård, vilket är påfrestande för sjuksköterskor. Slutsats: Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa en tillräcklig kompetensnivå för att bemöta patienten på ett bra sätt samt för att hantera de känslor som kan upplevas i yrket. Komplexiteten i arbetet som sjuksköterska innebär att teoretisk utbildning och kunskap inte är tillräcklig. Praktiska erfarenheter krävs för att komplettera kunskap samt vidareutvecklas som sjuksköterska.

Bakgrund: Ett stort antal människor i världen begår årligen självmord. Detta ses som ett globalt problem där sjuksköterskor ofta agerar nyckelaktörer inom den självmordspreventiva vården. Bemötandet beskrivs vara en viktig del inom vården för självmordsbenägna patienter och är avgörande för huruvida patienten väljer att dela sina tankar och känslor med vårdpersonal. Sjuksköterskor upplever en stor ansvarsbörda som inte matchar den utbildning och det stöd som arbetet kräver. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta självmordsbenägna patienter. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar vars dataanalys följde Fribergs (2017) metod. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom i denna litteraturöversikt. Första kategorin var oro med underkategorier osäkerhet och rädsla. Andra kategorin var otillräcklighet med underkategorier tidsbrist och brist på utbildnings- och kompetensnivå. Tredje kategorin var trygghet med underkategorier riktlinjer och erfarenhet. Fjärde och sista kategorin var öppenhet med underkategorier reflekterande samtal samt tillit och kommunikation. Slutsatser: Sjuksköterskor upplever att bemötandet av självmordsbenägna patienter är en komplex arbetsuppgift som föranleder svårhanterliga känslor. Detta kan underlättas genom utökad utbildning, minskad arbetsbelastning och reflekterande samtal med kollegor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste diagnostiserade cancerformen bland kvinnor i Sverige och världen. Varje år insjuknar drygt 8000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Mastektomi är en vanlig kirurgisk behandlingsform som påverkar kvinnorna både fysiskt och psykiskt, vilket medför förändringar i deras livsvärld. Sjuksköterskan behöver ha ett intresse i att förstå kvinnans verklighet så som hon upplever den, för att kunna ge en personcentrerad vård utifrån varje kvinnas unika upplevda livsvärld.    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår från Polit och Beck’s (2016) analysmodell i nio steg.  Resultat: Efter analysprocessen framkom fyra huvudkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer: Förlust av identitet , Självförakt , Påverkan på relationer och Stöd från omgivningen. Huvudkategorierna bestod av totalt åtta tillhörande underkategorier vilka var: Kvinnlighet, Moderskap, Negativ kroppsbild, Begränsningar i vardagslivet, Partnerförhållandet och sexualitet, En belastning för familjen, Familjärt och professionellt stöd och En känsla av samhörighet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnorna hade individuella upplevelser av fysiska och psykiska påfrestningar efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. En viktig del i omvårdnaden är att sjuksköterskan stöttar och vårdar personcentrerat efter kvinnors individuella behov. Sjuksköterskan ska ha förmåga att se och vårda kvinnor från ett helhetsperspektiv vilket kan hjälpa kvinnor att återfå en känsla av helhet.

Bakgrund: Bensår är ett växande och alltmer vanligt förekommande problem. Upp till 5 procent av den äldre befolkningen kommer få ett bensår. Venösa bensår är den vanligaste bensårsdiagnosen. Bensår kan ha en läkningsprocess från månader till år. Sjuksköterskan är den som har huvudansvar för personer med bensår. Kompressionsbehandling är en vanlig behandlingsform vid bensår.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av bensår i det dagliga livet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån Fribergs analysmetod.Resultat: Ett huvudtema identifierades; En förändrad livssituation, samt två kategorier: Fysiska besvär och Psykosociala påfrestningar med vardera fem respektive fyra subkategorier som beskriver personernas upplevelser av bensår i det dagliga livet.Slutsats: Personer med bensår upplever en förändrad livssituation, som effekt av de symtom som kan uppstå vid bensår. De upplever flera fysiska besvär som begränsande smärta, störd sömn och obehaglig lukt. Även psykosociala påfrestningar så som en påverkad självbild, känslor av skam, psykisk ohälsa samt social isolering. Personerna med bensår upplevde att de inte längre kan upprätthålla sitt normala dagliga liv. Den förändrade livssituationen mynnar ut i ett lidande på flera plan för personerna med bensår. Genom att sjuksköterskan erhåller mer kunskap om personers upplevelser av bensår i det dagliga livet, finns bättre förutsättningar att stötta personerna utefter deras individuella behov.