Sverige riskerar att under de närmaste åren förlora cirka 90 000 företag på grund av dåliga förberedelser inför ägarnas pensionsavgångar. För att säkerställa företagets fortlevnad efter ägarens frånträde bör ett planerat ägarskifte genomföras. Finns ingen lämplig efterträdare inom familjen kan en extern försäljning komma att bli aktuell. För att genomföra ägarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgå. Den här uppsatsen behandlar ägarskifte genom en intern aktieöverlåtelse. Det skall undersökas huruvida det föreligger några skillnader i beskattningen beroende på om familjeföretaget överlåts inom familjen eller till en extern oberoende köpare och hur dessa eventuella skillnader förhåller sig till ett antal skatterättsliga principer, syftet med de så kallade fåmansföretagsreglerna och Kommissionens Rekommendation om överföring av små och medelstora företag. Säljs aktierna i familjeföretaget direkt beskattas vinsten enligt fåmansföretagsreglerna, vilket kan innebära en beskattning på upp emot 57 procent. Fåmansföretagsreglerna syftar bland annat till att förhindra att ägare i ett familjeföretag omvandlar vad som egentligen utgör ersättning för utfört arbete till lägre beskattade kapitalinkomster. Genom att först överlåta aktierna i familjeföretaget till ett nybildat bolag, som i sin tur överlåter aktierna i familjeföretaget till den verkliga köparen och genom att vänta med att ta ut vinsten i fem år kan emellertid beskattning enligt fåmansföretagsreglerna undvikas och vinsten blir istället beskattad som kapitalvinst på onoterade aktier vilket innebär en beskattning om 25 procent. Ett antal förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden i februari 2009 antyder att familjeföretagets verksamhet i och med den interna aktieöverlåtelsen anses vara uppdelad på två företag, ett som bedriver kapitalförvaltning och ett som bedriver själva rörelsen och att dessa två företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Utgången i förhandsbeskeden leder till att den förut nämnda inkomstomvandlingen endast kan göras då aktierna efter den interna aktieöverlåtelsen överlåts till en extern oberoende köpare och inte då överlåtelsen sker till en familjemedlem. Detta innebär att en fåmansföretagare kan komma att beskattas olika beroende på vem denne överlåter aktierna i familjeföretaget till. Att sälja aktier till marknadspris till någon inom familjen och till en extern köpare är ekonomiskt likvärdiga alternativ före skatt och det kan enligt min mening inte uteslutas att företagarens val av förvärvare påverkas av den olika beskattningen varför en sådan rättstillämpning kan anses strida mot den svenska neutralitetsprincipen. Kommissionens rekommendation antyder enligt ordalydelsen att ägarskiften till utomstående och ägarskiften till familjemedlemmar är två olika situationer som inte nödvändigtvis måste bli lika beskattade. En utvärdering av rekommendationens genomslag antyder dock att så inte är fallet varför en olik skattemässig behandling beroende på vem som förvärvar aktierna inte heller står i överrensstämmelse med rekommendationen. Ett klargörande om vad som egentligen har avsetts i rekommendationen anser jag vara önskvärt. En ägare som överlåter sina aktier i familjeföretaget till en familjemedlem, för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, kan enligt min åsikt anses befinna sig i en likvärdig situation som en ägare som säljer aktierna till en utomstående mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på aktierna. Då säljarna befinner sig i likartade situationer strider det mot likformighetsprincipen att beskatta dem olika. En säljares förmåga att betala skatt påverkas enligt min mening inte av vem aktierna säljs till, utan endast av hur mycket ersättning som erhålls, varför en olik beskattning också strider mot skatteförmågeprincipen. Att anse att det kapitalförvaltande företaget och det rörelsedrivande företaget bedriver likartad verksamhet leder till att risken för inkomstomvandling minskas, i vart fall då aktierna i familjeföretaget överlåts till någon inom familjen. Trots att det leder till en olik beskattning beroende på vem aktierna överlåts till måste det ändå enligt min mening stämma bäst överens med syftet med bestämmelsen om likartad verksamhet, att förhindra inkomstomvandling. Trots att fåmansföretagare åsättes en tyngre skattebelastning då de säljer aktier i familjeföretaget till någon inom familjen måste lagstiftaren genom bestämmelser om att vad som kan betraktas som normal kapitalavkastning skall tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital ha använt sig av den minst ingripande åtgärden för att motverka inkomstomvandling. Av denna anledning måste lagstiftningen anses stå i överrensstämmelse med den så kallade proportionalitetsprincipen.

<p>Sverige riskerar att under de närmaste åren förlora cirka 90 000 företag på grund av dåliga förberedelser inför ägarnas pensionsavgångar. För att säkerställa företagets fortlevnad efter ägarens frånträde bör ett planerat ägarskifte genomföras. Finns ingen lämplig efterträdare inom familjen kan en extern försäljning komma att bli aktuell. För att genomföra ägarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgå. Den här uppsatsen behandlar ägarskifte genom en intern aktieöverlåtelse. Det skall undersökas huruvida det föreligger några skillnader i beskattningen beroende på om familjeföretaget överlåts inom familjen eller till en extern oberoende köpare och hur dessa eventuella skillnader förhåller sig till ett antal skatterättsliga principer, syftet med de så kallade fåmansföretagsreglerna och Kommissionens Rekommendation om överföring av små och medelstora företag.</p><p>Säljs aktierna i familjeföretaget direkt beskattas vinsten enligt fåmansföretagsreglerna, vilket kan innebära en beskattning på upp emot 57 procent. Fåmansföretagsreglerna syftar bland annat till att förhindra att ägare i ett familjeföretag omvandlar vad som egentligen utgör ersättning för utfört arbete till lägre beskattade kapitalinkomster. Genom att först överlåta aktierna i familjeföretaget till ett nybildat bolag, som i sin tur överlåter aktierna i familjeföretaget till den verkliga köparen och genom att vänta med att ta ut vinsten i fem år kan emellertid beskattning enligt fåmansföretagsreglerna undvikas och vinsten blir istället beskattad som kapitalvinst på onoterade aktier vilket innebär en beskattning om 25 procent. Ett antal förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden i februari 2009 antyder att familjeföretagets verksamhet i och med den interna aktieöverlåtelsen anses vara uppdelad på två företag, ett som bedriver kapitalförvaltning och ett som bedriver själva rörelsen och att dessa två företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Utgången i förhandsbeskeden leder till att den förut nämnda inkomstomvandlingen endast kan göras då aktierna efter den interna aktieöverlåtelsen överlåts till en extern oberoende köpare och inte då överlåtelsen sker till en familjemedlem. Detta innebär att en fåmansföretagare kan komma att beskattas olika beroende på vem denne överlåter aktierna i familjeföretaget till.</p><p>Att sälja aktier till marknadspris till någon inom familjen och till en extern köpare är ekonomiskt likvärdiga alternativ före skatt och det kan enligt min mening inte uteslutas att företagarens val av förvärvare påverkas av den olika beskattningen varför en sådan rättstillämpning kan anses strida mot den svenska neutralitetsprincipen. Kommissionens rekommendation antyder enligt ordalydelsen att ägarskiften till utomstående och ägarskiften till familjemedlemmar är två olika situationer som inte nödvändigtvis måste bli lika beskattade. En utvärdering av rekommendationens genomslag antyder dock att så inte är fallet varför en olik skattemässig behandling beroende på vem som förvärvar aktierna inte heller står i överrensstämmelse med rekommendationen. Ett klargörande om vad som egentligen har avsetts i rekommendationen anser jag vara önskvärt.</p><p>En ägare som överlåter sina aktier i familjeföretaget till en familjemedlem, för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, kan enligt min åsikt anses befinna sig i en likvärdig situation som en ägare som säljer aktierna till en utomstående mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på aktierna. Då säljarna befinner sig i likartade situationer strider det mot likformighetsprincipen att beskatta dem olika. En säljares förmåga att betala skatt påverkas enligt min mening inte av vem aktierna säljs till, utan endast av hur mycket ersättning som erhålls, varför en olik beskattning också strider mot skatteförmågeprincipen.</p><p>Att anse att det kapitalförvaltande företaget och det rörelsedrivande företaget bedriver likartad verksamhet leder till att risken för inkomstomvandling minskas, i vart fall då aktierna i familjeföretaget överlåts till någon inom familjen. Trots att det leder till en olik beskattning beroende på vem aktierna överlåts till måste det ändå enligt min mening stämma bäst överens med syftet med bestämmelsen om likartad verksamhet, att förhindra inkomstomvandling. Trots att fåmansföretagare åsättes en tyngre skattebelastning då de säljer aktier i familjeföretaget till någon inom familjen måste lagstiftaren genom bestämmelser om att vad som kan betraktas som normal kapitalavkastning skall tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital ha använt sig av den minst ingripande åtgärden för att motverka inkomstomvandling. Av denna anledning måste lagstiftningen anses stå i överrensstämmelse med den så kallade proportionalitetsprincipen.</p>

Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing. The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties. Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.

The purpose of this thesis is to describe and analyze how five Swedish business-to-business (B2B) small- and medium sized enterprises (SME) perceive risk when internationalizing to East African countries. By distinguishing these risks the aim has been to increase the understanding and awareness of the affect that these risks can have on a firm’s internationalization process. To be able to gain a deeper insight of the reality the study has been conducted with a qualitative method and an inductive research approach. The primary data has been collected by conducting interviews with the firms that has been a part of this multiple case study. In order to increase the understanding and thereby fulfill the purpose of this study, the main research question is formulated as follows: how do Swedish B2B SMEs perceive the various risks that they face when internationalizing to East African countries? The theoretical framework has its foundation within the risk theory which is connected to the Uppsala internationalization model, the network theory, motives and triggers for internationalization and the choice of entry mode. The empirical data describes how the case companies entered the East African market, which risks they have encountered and how knowledge has affected their risk perception. In the analysis the empirical data and the theoretical framework is discussed in order to see whether the theories corresponds with the reality of these firms. Furthermore the analysis describes how the firms’ knowledge and relations affect their perception of risk, which risks the firms have encountered within the general environment, industry environment and the firm specific environment as well as how their previous knowledge has affected their perception of risk. The conclusion indicates that Swedish B2B SMEs internationalizing to East African countries encounter several risks, however the perception of these risks differentiates based on the firms previous knowledge of the market. The significance lie within being aware of the risks and thereby being able to see these risks as strategically manageable.

The spread of information technology and the dissolution of international borders have had a significant impact on the challenges and opportunities faced by today's small and medium-sized enterprises (SMEs). Innovative behaviour on the part of SMEs is a prerequisite for a successful transformation of the opportunities offered by these structural changes into growth and profitability. Thus, the overall aim of this thesis is to advance the understanding of small firms' innovative behaviour as manifested in the adoption of online channels and internationalisation. This doctoral thesis consists of an introductory chapter and six self-contained essays. The introductory section develops a general analytical framework for the thesis by reviewing the literature on innovation and organisational innovativeness and identifying key determinants and processes. The first four essays seek to explain a firm's propensity to adopt online channels and suggest that firm size and a firm's willingness to cannibalise, i.e. a firm's readiness to reduce the actual or potential value of its earlier investments, differentiate between adopters and non-adopters of online channels. Expectations of alienating resellers through online channel adoption may prevent a firm from adopting. Customers' pull, competitors' push and previous use of the Internet turned out to be strong drivers of online channel use. The fourth essay employs a two-wave research design and highlights that changes that occur in the technological and economic environment in which firms operate can, over time, change a firm's pattern of decision-making from innovation adoption to conventional cost-benefit approach. Essays five and six focus on the internationalisation of SMEs. In particular, essay five focuses on the process aspects of internationalisation and suggests that early importing has a modest direct influence on exporting, and that early importing activity indirectly enhances a firm's international experience and capabilities. Essay six investigates how competitive interactions affect internationalisation and suggests that cooperation with competitors, or coopetition, is a noteworthy internationalisation motive. This thesis contributes to the literature on innovation, internationalisation, electronic marketing and small business management and demonstrates that the dynamic forces associated with innovative behaviour affect SMEs adoption of online channels and how they work with customers and suppliers abroad. / Spridningen av informationsteknik och en kraftig ökning av handel och samarbete över ländergränser har haft en betydande effekt på de utmaningar och möjligheter som dagens små och medelstora företag (SMF) står inför. De små och medelstora företagens innovationsbeteende är dock en förutsättning för att de framgångsrikt skall kunna ta tillvara de möjligheter som dessa strukturella förändringar skapar för att åstadkomma tillväxt och lönsamhet. Således är det övergripande syftet med denna avhandling att utveckla kunskap om innovationsbeteende i små företag, så som detta manifesteras i användande av onlinekanaler och deltagande i internationaliseringsprocesser. Denna avhandling består av ett inledande kapitel och sex fristående essäer. I det inledande kapitlet utvecklas ett övergripande analytiskt ramverk för avhandlingen, utifrån en litteraturöversikt av begreppen innovation och organisatorisk innovativitet där de viktigaste determinanterna och processerna identifieras. De första fyra essäerna försöker förklara ett företags benägenhet till adoption av onlinekanaler och föreslår att företagets storlek och vilja att kannibalisera, dvs ett företags beredskap att minska det faktiska eller potentiella värdet av dess tidigare investeringar, skiljer sig mellan de som använder respektive de som inte använder kanaler på nätet. Förväntningar att återförsäljare skulle bli negativt inställda om företag börjar använda onlinekanaler kan hindra företag från att investera i dem. Karaktäristika hos kunderna, utmaningar från konkurrenterna och tidigare användning av Internet visade sig vara starka drivkrafter bakom användningen av onlinekanaler. I den fjärde essäen, som baseras på data insamlad under två olika tidsperioder, visas att de förändringar som sker i den tekniska och ekonomiska miljö i vilken företagen är verksamma, kan med tiden innebära att beslutsfattandet skiftar från innovationstänkande till traditionellt kostnads​​-nyttotänkande. Essä fem och sex fokuserar på internationaliseringsprocesser i små och medelstora företag. Den femte essäen studerar i första hand internationaliseringsprocessen och visar på att tidig erfarenhet från importverksamhet enbart har en mindre inverkan på omfattningen av företagets framtida export. Tidig importerfarenhet har emellertid även en indirekt positiv effekt på företagets proaktiva attityd till internationalisering. Essä sex undersöker hur interaktion med konkurrenter påverkar internationaliseringen och visar att samarbete med konkurrenter, eller ”coopetition”, kan ha en betydande effekt på motiv till internationalisering. Denna avhandling bidrar till litteraturen inom områdena innovation, internationalisering, digital marknadsföring och ledning av små och medelstora företag. Den visar att de dynamiska krafter som ligger bakom innovationsbeteende påverkar små och medelstora företags användning av onlinekanaler samt hur denna företagsgrupp arbetar med kunder och leverantörer utomlands.

While sustainability is a common trend in business, the practical challenges companies face when striving towards becoming more sustainable are not thoroughly researched. By applying Porter and Kramer's (2011) theory on Creating Shared Value (CSV) to Swedish SMEs in the fashion industry, the challenges of adopting sustainable practices were identified in the study. Semi-structured interviews were conducted with eight case companies with an ambition to be sustainable. This paper argues that even sustainably-aware companies face complex challenges with activities meant to benefit both society and the company itself. Despite many positive characteristics of SMEs, including more flexibility to adapt to new circumstances and innovative approaches to CSR development (Jenkins, 2009), our research display difficulties with leveraging these characteristics. The study shows that the seven challenges of shared value creation are: investment costs, functionality issues, supplier complexities, supplier control, supplier abilities, managing certifications and cluster control. Moreover, the study has also confirmed Crane et al., (2014) regarding the positioning of CSV as an umbrella construct for loosely related concepts within conscious capitalism.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning kring CSR-implementering har i större utsträckning fokuserat på stora företag. Dock tyder tidigare forskning på att CSR är ett koncept som även förekommer inom små och medelstora företag. Det finns emellertid bristande forskning om hur små och medelstora företags tillämpning av strategi påverkar graden av CSR-implementering. Vidare är informell kontroll en aspekt som, enligt tidigare forskning, är väsentlig inom små och medelstora företag. Syfte: Studien syftar till att undersöka till vilken grad små och medelstora företag implementerar CSR och hur implementeringen påverkas av vilken strategi företaget tillämpar. Varför ett företag implementerar CSR kan förklaras med hjälp av intressentteorin samt legitimitetsteorin. Vidare är syftet att testa och förklara hur relationen mellan graden av CSR-implementering och den strategi som tillämpas, påverkas av graden av användning av informell kontroll. I enlighet med contingency teorin påverkas variablers samband av andra faktorer. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats utifrån vedertagna teorier och data har samlats in genom en tvärsnittsstudie. 108 svenska små och medelstora företag utgör studiens urval. Resultat och slutsats: Resultaten visar på att strategin prospector för SME har ett positivt samband med graden av CSR-implementering. Vidare visar studien på informell kontroll har en stark positiv relation till graden av CSR-implementering oberoende av vilken strategi små och medelstora företag tillämpar. Studien tyder även på att företag som tillämpar strategierna prospector för SME och reactor för SME i hög grad implementerar CSR. Det finns däremot inget samband mellan att tillämpa strategierna defender för SME samt analyzer för SME och graden av CSR-implementering i förhållande till användning av informell kontroll. Slutligen visar studien på att små och medelstora företag i hög grad implementerar CSR i sina verksamheter. / Background and problem: Previous studies on CSR to a large extend have so far focused on its implementation on large firms. However, other research also states that CSR is a concept that is provided in small and medium-sized enterprises (SMEs) as well. There is, however, lack of research among SME companies and how their strategy affects the degree of the CSR-implementation. Furthermore, informal control is an aspect that according to earlier studies is essential within small and midsized companies. Purpose: The purpose of the study is to investigate in what extent SMEs implements CSR and how this implementation is affected by the strategy these companies applies. The reason why a company implements CSR can be explained by using the stakeholder and legitimacy theories. Furthermore, the purpose is also to try to test and explain the correlation between the strategy applied and if this is affected when using informal control. In accordance to the contingency theory, variables in this equation are affected by other factors. Method: The study is conducted with a quantitative research strategy with a deductive approach. Hypotheses are based on established theories, and data has been added from a cross-sectional study. 108 Swedish SMEs constitutes the study´s collection. Results and conclusions: The result of the study shows that the strategy prospector for SMEs has a positive connection with the extent of CSR-implementation. Furthermore, the study shows that informal control has a strong positive correlation to the degree of CSR-implementation independently of what strategy the SMEs are applying. The study also shows that companies who apply the strategies prospector for SMEs and reactor for SMEs is very prone to implement CSR. However, there is no correlation between the defender for SMEs and analyzer for SMEs strategies, and the extent of CSRimplementation for the use of informal control. As final, the study also shows that SMEs implement CSR to a large degree in their businesses.

Titel: Miljömässigt- och socialt ansvarstagande i SME - En studie om motiv vid implementeringen av CSR i svenska SME  Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi  Författare: Elin Ahlgren och Frida Ahlstedt Handledare: Tomas Källquist och Pär Villhelmson  Datum: Juni - 2018 Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning presenterar flertalet motiv vid implementering av CSR. Motiven ökar medvetenheten kring varför företag genomför implementering av CSR. Kunskapen kring motiven vid implementering av CSR i SME är bristfällig, detta då tidigare studier främst har riktats mot stora företag. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka motiv som ligger till grund för implementering av CSR i SME, med fokus på värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet.                   Metod: Studien utgår från hermeneutiken och socialkonstruktivismen med en abduktiv forskningsansats. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning och det empiriska materialet är grupperat efter teman och kategorier som uppkommit vid intervjuerna. Utifrån den abduktiva forskningsansatsen har den teoretiska referensramen och det empiriska datamaterialet analyserats i samspel med varandra för att besvara studiens syfte.                       Slutsats:Studien tyder på att värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet ligger till grund för implementeringen av CSR i SME. Studien visar även att värdemotivet är det motiv som anses ha den mest centrala och betydande rollen vid implementering av CSR i SME.                      Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning bör fokusera på motivens betydelse vid implementering av CSR i specifika branscher. Dessutom kan intressenternas perspektiv gällande frågan studeras genom att titta på om motiven vid implementeringen av CSR uppfattas av intressenterna.   Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med en förståelse för att värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet kan tillämpas vid en studie gällande implementering av CSR i SME. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med råd gällande hur företag och dess ledare kan öka kunskapen kring CSR och därmed tillämpa CSR-aktiviteter som är anpassade efter företagets förutsättningar. / Title: Environmental and social responsibility in SMEs - A study of underlying motivation when implementing CSR in Swedish SMEs.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration    Author: Elin Ahlgren and Frida Ahlstedt   Supervisor: Tomas Källquist and Pär Villhelmson   Date: June - 2018                      Aim: Previous research presents the majority of motives when implementing CSR. Motivations raise awareness of why companies implement CSR. Knowledge about the motivation for implementing CSR in SMEs is inadequate, as previous studies have primarily focused on large companies. The aim of the study is to increase understanding of the motives underlying the implementation of CSR in SMEs, focusing on the value-motive, the economy-motive and the stakeholder-motive.                      Method: The study is based on a hermeneutical and social constructivist perspective with an abductive research effort. The study applies a qualitative survey method in which empirical data collection was conducted using semi-structured interviews. The theoretical frame of reference is based on previous research and the empirical material is grouped according to the themes and categories that arose during the interviews. Based on the abductive research effort, the theoretical reference frame and empirical data have been analyzed in interaction with each other to answer the purpose of the study.                  Conclusions: The study suggests that the value-driven, the performance-drivenand the stakeholder-driven motive form the basis for implementing CSR in SMEs. The study also shows that the value-driven motive is the motive considered to be the most central and significant role in implementing CSR in SMEs.   Suggestions for future research: Further research should focus on the importance of the motives when implementing CSR in specific industries. Also, the stakeholders' perspective on the issue can be studied by looking at whether the motives for implementing CSR are perceived by stakeholders.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes with an understanding that the value-driven, the performance-drivenand the stakeholder-driven motive can be applied in a study on implementation of CSR in SMEs. From a practical perspective, this study contributes with advice about how companies and their leaders can increase knowledge about CSR and apply CSR-activities tailored to the company's conditions.

Bakgrund: Att flytta hem tidigare outsourcad produktion har blivit allt mer förekommande bland svenska företag. Insourcing har även anammats av små och medelstora företag vilket ter sig särskilt förvånande då de bland annat besitter begränsade resurser, både finansiella och kunskapsmässiga. Varför denna form av strategiska förändring har skett i denna typ av företag är fortfarande relativt outforskat. I denna studie kommer därför de motiv som finns till insourcingbeslut men även vilka beslutsunderlag som ligger till grund för beslutet i SMEs att identifieras. Genom detta skapas en ökad förståelse för vilka grunder ett insourcingbeslut tas i SMEs. Syfte: Studien syftar till att identifiera vilka motiv som ligger till grund för insourcingbeslut i SMEs samt att förklara varför motiven har uppkommit. Vidare syftar studien till att beskriva vilka beslutsunderlag som används vid ett insourcingbeslut i SMEs samt huruvida de identifierade motiven påverkar beslutsunderlagens innehåll. Metod: Metodvalet för studien är en kvalitativ intervjustudie på fem svenska företag inom SME-definitionen som verkar i olika branscher. Slutsats: I studien har ett antal olika motiv till insourcingbeslut i SMEs identifierats där även en förklaring kring motivens uppkomst har gjorts. Två nya insourcingmotiv har identifierats: bredda sin kompetens och reducera lagerkostnader. Det som även var utmärkande gällande insourcingmotiv i SMEs är att de mest förekommande motiven går att relatera till att företagen vill genomföra någon form av strategisk förändring i verksamheten. Vi har även konstaterat att resursanalyser i form av totalkostnad samt kompetens- och investeringsbehov som det viktigaste underlaget som SMEs använder sig av vid ett insourcingbeslut. Det kan även konstateras att SMEs prioriterar beslutsunderlag som kan kopplas till de motiv som beslutet har tagits på, varför vi genom denna studie har kunnat identifiera ett nytt underlag: beslutsunderlag relaterade till specifika motiv. Motivbilden väger även tyngre än de ekonomiska analyserna vid ett beslut i SMEs. / Background: It has become more frequent among Swedish companies to transfer back previously outsourced production. Insourcing has also been accommodated in small and medium sized enterprises. This can seem surprising since they possess limited resources, both financially and logically. Why this strategic transformation has occurred in this kind of company is still relatively unexplored. This thesis will identify not only the incentives for insourcing, but also what kind of decision making constitutes the basis for insourcing in SMEs. By doing this, an increased level of knowledge for insourcing decisions in SMEs will be achieved. Purpose: The purpose of this thesis is to identify the incentives for insourcing in SMEs and to explain why they occurred. Further, the purpose of the thesis is to describe the decision making that creates the basis for insourcing in SMEs, and whether the incentives of insourcing effects the basis for decision making. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business. Conclusion: Several different incentives for insourcing in SMEs have been identified and a description regarding the origin of the incentives is presented. We have identified two new incentives for insourcing: broaden their knowledge and reduce warehousing cost. Regarding insourcing incentives, it was found that the most frequent incentives are related to the fact that the companies want to implement some kind of strategic change within their organization. We have also identified resource analysis in terms of total cost and requirement of skills, to be the most important basis of decision making used by SMEs. It can also be noted that SMEs prioritize the basis of decision making that can be connected to the incentives. When making the insourcing decision in SMEs, the incentives for insourcing are of higher importance than the financial analysis. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business.

Introduktion: Studien behandlar små och medelstora företag (SMFs) inom fordonsindustrin. Kontexten berörs med hänsyn till att forskningsfronten saknar empiriska exempel avseende relationen mellan olika inbound open innovation aktiviteter och företagens innovationsprestation. Fenomenet inbound open innovation innebär att företag genom olika samverkansaktiviteter utnyttjar externa flöden av kunskap och teknologi, för att främja framkomsten av nya produkter och processer. Följaktligen utreder studien relationen mellan företagens innovationsprestation och aktiviteterna; (1) teknologisk rekognosering, (2) vertikal teknologisk kollaboration, (3) horisontell teknologisk kollaboration, (4) teknologisk anskaffning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka relationen mellan fyra former av inbound open innovation aktiviteter och innovationsprestation i små och medelstora företag, inom fordonsindustrin. Insikterna från studien ämnar stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad. Studien ämnar även främja helhetsbilden av vilken effekt olika inbound open innovation aktiviteter har i praktiken.     Teori: Studien baseras på tidigare forskning och teorier avseende inbound open innovation i små och medelstora företag (SMFs).      Metod: Studien bedrivs via en kvantitativ metodansats. Ett själv-administrerat frågeformulär har distribuerats ut via mail till 370 stycken VD:s. Insamlad data har bearbetats i SPSS genom flertalet statistiska tester, vilket utmynnade i att studiens fyra hypoteser testades och utreddes.   Slutsats: Studiens resultat påvisar att SMFs inom fordonsindustrin kan förbättra sin innovationsprestation genom att bedriva aktiviteterna teknologisk rekognosering, vertikal teknologisk kollaboration samt horisontell teknologisk kollaboration. Aktiviteten teknologisk anskaffning befanns inte ha någon signifikant inverkan på innovationsprestationen. Studiens insikter kan stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad. Insikterna främjar även helhetsbilden avseende vilken effekt olika inbound open innovation aktiviteter har i praktiken. / Introduction: The study concerns small and medium-sized enterprises (SMEs) in the automotive industry. The context is touched because the research front lacks empirical examples of the relationship between different inbound open innovation activities and innovation performance. The phenomenon of inbound open innovation means that companies, through different collaborative activities, exploit external flows of knowledge and technology to promote the emergence of new products and processes. Consequently the study investigates the relationship between innovation performance and the activities; (1) technological scouting, (2) vertical technological collaboration, (3) horizontal technological collaboration, (4) technological acquisition.   Purpose: The aim of the study is to investigate the relationship between four forms of inbound open innovation activities and innovation performance in small and medium-sized enterprises, in the automotive industry. The insights from the study aims to strengthen the competitiveness of SMEs in a globalized market. The study also aims to promote the overall picture of the impact of different inbound open innovation activities in practice.   Theory: The study is based on previous research and theories regarding inbound open innovation in small and medium-sized enterprises (SMEs).   Method: The study is conducted through a quantitative methodology. A self-administered questionnaire has been distributed by mail to 370 CEOs. The collected data has been processed in SPSS through different statistical tests, which resulted in the study's four hypotheses being tested and investigated.   Conclusion: The studies result shows that SMEs in the automotive industry can improve their innovation performance by conducting the activities of technological scouting, vertical technological collaboration and horizontal technological collaboration. Technological acquisition was found to have no significant impact on innovation performance. The findings can promote the competitiveness of SMEs in a globalized market. The insights also promote the overall picture of the impact of different inbound open innovation activities in practice.