Problemområde: Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är även viktigt för samhället i stort. Dagens samhälle är komplext där det krävs förmåga att samspela och kommunicera med många olika sorters människor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett språk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med läroplanens (Lpfö 98/2010) skärpta målformulering och stora barngrupper känner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns språkutveckling genom sin påbyggnadsutbildning. Hur tillgänglig är specialpedagogen i det vardagliga, språkutvecklande arbetet? Syfte: Vårt syfte med studien är att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gällande förskolebarns språkutveckling kan se ut. Hur resonerar specialpedagoger och förskollärare kring sin roll när det gäller att stimulera och stödja? Teoretisk ram: Våra teoretiska utgångspunkter är både det systemteoretiska synsättet samt det sociokulturella. Öquist (2010) menar att systemteorins fokus finns på sammanhang, olika mönster och hur de kan förändras. Ett systemteoretiskt perspektiv innebär alltså att se helheter och dess sammanhang. Den sociokulturella teorin visar att språkutvecklingen inte kan ses isolerad utan utvecklingen har anknytning till det kulturella, sociala och historiska sammanhanget (Vygotskij, 2001). Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss av fokusgrupp som metod. Två specialpedagoger och tre förskollärare har ingått. Gruppen har blivit intervjuad inom två olika temaområden, språkutvecklande samt språkstödjande arbetssätt i förskolan.Resultat med analys: Vårt resultat visar på ett inkluderande arbetssätt där den främsta framgångsfaktorn enligt fokusgruppen är att arbeta språkutvecklande i vardagens alla situationer och där pedagogens förhållningssätt och bemötande spelar stor roll. Det finns en hög medvetenhet hos både specialpedagoger och förskollärare som intar ett relationellt synsätt där miljön och deras eget agerande står i centrum istället för ett kompensatoriskt synsätt där barnets fel och brister är i fokus. Specialpedagogens roll avseende språkutvecklande och språkstödjande arbete anses betydelsefull i handledning till personal, i samarbetet med föräldrar samt med andra aktörer. Konklusion: Resultatet visar på betydelsen av konkreta, didaktiska tillvägagångssätt där speciellt specialpedagogens roll framträder men även förskollärarens. En reflektion är att vi inte funnit specialpedagogens roll och uppdrag beskrivna i någon större utsträckning i varken styrdokument eller litteratur. Att få ta del av ”uppfattningar nära golvet” har därför varit viktigt för oss, vilket vi anser är vårt kunskapsbidrag.Implementering: Vår lärdom är att det på organisationsnivå är av betydelse att specialpedagogens uppdrag är tydligt där dokumentation och utvärdering av det egna förhållningssättet samt handledning i det språkutvecklande arbetet ges utrymme av förskolechefen. Om denna förutsättning ges kan ett samarbete mellan specialpedagogen och förskolläraren växa fram som kan få betydelse för förskolans verksamhet och dess kvalitet avseende språkutvecklande arbetssätt.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan.Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt.I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulerabarns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema. Av pedagogernas svar framgår att modersmålet är mycket värdefullt vid andraspråkinlärning. Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att tala modersmålet med sitt barn hemma. När pedagogerna med annat modersmål än svenska översätter ord och begrepp, får barn höra både svenska och modersmålet.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer. De hävdar att det är viktigt att utgå ifrån barnens förförståelse och gamla erfarenheter och att barnen behöver utveckla sitt modersmål parallellt med svenska. Pedagogerna anser att det viktigaste är att alla barn bemöts med respekt och nyfikenhet för att de ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Resultatet visar också hur viktigt det är att ha en bra kommunikation och ett bra samarbete med föräldrarna som spelar en stor roll i barnens utveckling. / Our study is about how teachers are working in a language developing way with children who have multiple languages. Aims of the study is to examine what methods they interviewed teachers use to stimulate language development in children with a mother tongue other than Swedish. At the same time, we want to find out how the child's culture and language integrated into the preschool. We have used a qualitative approach and have chosen to interview 13 teachers working in three different municipalities in Sweden. Interview Educators believe that children's language development is stimulated by working consciously with language in all routine situations. They argue that it is important to build upon children's understanding and previous experience and that children need to develop their native language alongside Swedish. Educators believe that the most important thing is that all children are treated with respect and curiosity for them to feel welcome and safe at the preschool. The result also shows how important it is to have good communication and good cooperation with parents who play a major role in their children's development.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man använder sig av litteratur i förskolan och ta reda på pedagogernas syn på arbetet med litteraturen i ett språkutvecklande syfte.Vi har observerat läsmiljön på olika förskolor samt intervjuat pedagoger för att få ett material att arbeta med. Teorin vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Vi fick genom vår studie syn på olika läsmiljöer och pedagogers engagemang kring olika bokaktiviteter. Studien visar även på medvetenhet från pedagogerna hur viktig boken kan vara som utgångspunkt samt miljöns betydelse för barns möjlighet till utveckling och lärande. Dock upptäckte vi att själva högläsningen i sig inte var lika prioriterad i tid och förberedelse som temaarbete utifrån en bok var. Det kommer även fram i studien att barn är intresserade av böcker och högläsning och vill ha möjlighet att kunna ta del av det under sin dag på förskolan. Man försöker göra barnen delaktiga och utgår oftast ifrån barnens intresse både när det gäller vilken litteratur som ska finnas på förskolan och till viss del av skapandet kring läsmiljön.

Vårt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns språkutveckling och vilka vinster som kan erhållas genom att tillämpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen är att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. För att få en bakgrund och förstå musikens roll i förskolan vill vi också undersöka barnens syn på musik genom att barnen berättar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i två förskolor i Skåne där barn som deltagande var mellan tre och fem år. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de två förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, där vi försökte se om det fanns ett mönster i vår studie. Resultatet visar att musik och språk har rytmik, text, takt gemensamt samt att musik kan användas som ett redskap för att stimulera barnens språkutveckling. Analysen genomfördes utifrån sociokulturella och utvecklingspedagogiska perspektiv och relaterades till tidigare forskning. Slutsatsen är att när pedagoger använder musik som ett sätt som erbjuder barnen mening, kan barnen minnas vad de har lärt sig under en längre period. De kan återberätta eller tillämpa dessa kunskaper senare i olika kontexter och sammanhang.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling.Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande.Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan. En betydande del av pedagogerna upplever att det inte finns tillräckliga möjligheter för högläsning i verksamheten. Anledningar till detta uppges vara alltför stora barngrupper, för lite personal samt dåligt planerade lokaler.Den slutsats som kan dras är att det finns goda möjligheter att utveckla litteraturarbetet i förskolorna, både genom planering och genom vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Det kan även konstateras att litteraturvetenskaplig utbildning är obefintlig bland de som ansvarar för inköp och underhåll av böcker, men att resurser finns att tillgå genom biblioteket. Vad gäller samband mellan pedagogers privata läsvanor och hur mycket de läser för barnen i verksamheten är svaret oklart.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig. Eftersom vi är noviser vad avser både nyanlända och språkteori lägger vi stor vikt vid att beträda fältet med öppet sinne. Vårt syfte är att, genom nya begrepp, skapa förståelse för det vi undersöker vilket motiverar vårt val av grundad teori som forskningsansats. Till vår hjälp har vi använt oss av deltagande observation. Resultatet visar att eleverna befinner sig i en språkbox vilket begränsar deras kommunikation och språkanvändning. De är i behov av en vidgad kommunikation som inkluderar såväl verbala som ickeverbala uttryckssätt. Därmed kan en bred och mångsidig kommunikation utvecklas vilket kan gynna deras fortsatta språkutveckling.

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss. Musik skapar reaktioner och beteenden som kan användas när barn lär sig att använda sina röster, kroppens rörelser och sitt ordförråd. Musik och sång är ett sätt för barn att uttrycka känslor och samhörighet med andra. Det finns också forskning som visar att musik gagnar barns kognitiva utveckling och deras inlärningsprocess. Denna uppsats är en analys av tidigare forskning och professionella och intuitiva åsikter från skolpersonal som arbetar med barn mellan fem och sju år. Resultatet från mina kvalitativa intervjuer visar att skolpersonalens erfarenhet stämmer överens med det som framkommer i forskningen vad gäller musikens främjande inverkan på barns språkutveckling. Forskare menar att musiken och språket har gemensamma rötter. Rytm, pauser och tonhöjningar har stor betydelse för talspråket. Sång och musik ger barnen ännu ett verktyg att uttrycka sig och att använda sin röst på olika sätt. Det har varit svårt att, i litteratur och intervjuer, hitta nackdelar med undervisningsmetoden. Detta i sig kan tyda på att det finns för lite forskning som på ett objektivt sätt tar sig an ämnet.

Denna studie bygger på observationer och intervjuer med två förskollärare på en småbarnsavdelning på en förskola i Södra Innerstaden i Malmö. Syftet med arbetet är att få inblick i hur förskollärare arbetar språkutvecklande med små barn och hur de själva ser på sitt arbetssätt. Frågeställningen är hur två pedagoger på en förskola i en mångkulturell kommun själva beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling i förskolans dagliga verksamhet. Det är mycket närhet på avdelningen där undersökningen ägt rum och de två förskollärarna som observerats försöker hjälpa barnen på avdelningen på deras kunskapsnivå. Arbetets slutsats är att förskollärarna på Indianen arbetar språkutvecklande både i den vardagliga och i den planerade verksamheten på förskolan. Att de för det mesta är aktiva med att benämna och att de själva anser att de upprepar sig men att det inte verkar som att barnen tycker det.