Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer. Undersökningen gav oss fyra intressanta och givande textsamtal. Vi fann samtidigt att Keene/Zimmerman-modellen med sina metakognitiva strategier var svår att applicera och arbeta med under den begrän-sade tidsperiod som omfattningen av arbetet motsvarade. Däremot visade det sig att Chambers-modellen väldigt smidigt kunde appliceras på våra elevgrupper. Resultatet från samtliga samtal gav oss ett brett uppslag till analys och en fortsatt diskussion kring samtal om texter i relation till kommunikation, litteraturläsning och språkutveckling.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger säger sig arbeta för att stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling och även att ta reda på vilka problem som kan inträffa under arbetets gång. Jag använder en semistrukturerad intervju för att få en uppfattning av förskollärarens tankegångar.Undersökningen visar att pedagogerna använder olika sorters material och metoder för att stödja barnens språkutveckling. De arbetar även med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. Lärarnas förhållningssätt har även betydelse för lärandet. Att främja barnens språkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att använda flera olika metoder. Det handlar om att använda alla de aktiviteterna på ett genomtänkt sätt. Språket ska även användas i meningsfulla sammanhang i vardagen för att främja lärande bäst. Undersökningen visar även att det är viktigt att förskola och föräldrar samarbetar för att främja barnens språkutveckling.

No description available.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var “Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?” Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande. I studien använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och intervjuer. I resultatet framkom betydelsen av att använda sig utav ett reflekterande arbetssätt både individuellt och inom arbetslaget. I och med att det framkom att arbetslaget behövde utveckla deras reflektionsarbete så skapade vi ett reflektionsmaterial med frågor, för att arbetslaget skulle få syn på det de inte ser, vilket arbetslaget sedan gav respons på.

Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå. Det är den kvalitativa undersökningsmetoden som används i studien. Det empiriska materialet grundar sig på sex intervjuer, tre på varje förskola. Fokus är inriktat på deras språkarbete. Genom intervjuerna har mina frågeställningar besvarats kring ämnet språk i förskolan: Vilken syn har pedagogerna kring språket i förskolan?Hur arbetar pedagogerna med barnets språk i den dagliga verksamheten?Vad finns det för resurser att tillgå i verksamheterna? Resultatet i min studie visar att pedagogerna på de olika förskolorna arbetar ungefär med samma hjälpmedel för att tillfredsställa barnets språkutveckling. Språknivån på den mångkulturella förskolan är lägre än på förskolan med nästan bara barn med svenska som modersmål. Detta kräver att pedagogerna alltid är tydligare i sin kommunikation med barnen. Förskolorna har liknande resurser att tillgå. Samtliga pedagoger anser att barnet måste få stöd och vägledning. I denna studie presenteras det utifrån den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att den vuxne ska vara en stöttepelare för barnet. Genom att ha ett vardagligt samtal får barnen en bra förutsättning för att utveckla sina språk. Det sociala samspelet mellan Barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen betyder mycket. Utgångpunkten för att barnet ska lära och utvecklas är trygghet.

Syftet med vår studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring läsning av skönlitteratur lärare använder sig av, med fokus på språkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lärare vilar sina val av aktiviteter på. Vår hypotes var att endast läsning i sig inte bidrar till språkutveckling, snarare att det är aktiviteterna kring det lästa som främjar språkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, där vi ville se hur lärarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsättningar dessa kan ha på språkutvecklingen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde även fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda på vilka grunder lärarnas val av aktiviteter vilar på och deras resonemang kring språkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, säger att det är av stor vikt att man följer upp det lästa i form av olika aktiviteter, både muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas språk och lust att lära. Resultatet bekräftar den tidigare forskningen, då lärarna kunde se märkbara förbättringar i elevernas språkanvändning ju mer de behandlade det lästa i form av interaktiva aktiviteter.

Vårt examensarbete heter ”Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund” – och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen.Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan.Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare.Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling.Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende påspråkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger?Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden. Vanligast förekommande var resonemang angående språket, men vi har även stött på resonemang där musiken bland annat används för att träna matematik, praktisera demokrati eller utveckla barns motorik.Förskollärarna väljer sina sånger efter vilka barn som skall ingå i musikstunden. Vi har dock inte hittat några väsentliga skillnader beroende på hur språkfördelningen i gruppen sett ut.