Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York.Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik. En tydlig skillnad är att man på förskolorna i New York verkar använda musiken mer resultatinriktat medan förskolorna i Malmö använder musik i sångsamlingar och fokuserar på det glädje- och lustfyllda i musiken.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna.Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin. Resultatet visar att leken har stor betydelse för alla barns språkutveckling och att pedagogerna är medvetna om detta även om de använder och tolkar det på olika sätt. Vidare visar resultatet att pedagogerna har svaga kunskaper om modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutsatsen i examensarbetet är att lek är viktigt för barnsutveckling på alla plan särskilt för flerspråkiga barns språkutveckling. Leken avspeglar olika samspel där kommunikation uppstår och där språk utvecklas. Nyckelord: lek, språk, kommunikation, språkutveckling, flerspråkighet, modersmål

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete. Hur arbetas det med språket i förskolan och vad förväntas barnen kunna när de börjar grundskolan? Genom att se närmare på detta vill vi se en helhet på hur förskolan och grundskolan arbetar med främst språket för barn med annat modersmål än svenska. I studien har vi intervjuar åtta pedagoger, verksamma inom både förskola och skola, för att få en översiktlig bild av hur det pedagogiska arbetet ser ut för barn med annat modersmål än svenska i både förskolan och grundskolan. Vår studie visar inga stora skillnader mellan förskollärares och grundskollärares syn och arbetssätt gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolan och skolan skulle dock kunnat lära mer av varandra för att tillgodose språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Grundskolan tvingas arbeta mer resultatinriktat för att uppnå kursplanens mål och förskolan strävar mer efter samtal och trygghet som grund för språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. / This thesis aims to find out how the educational work with children with a mother tongue other than Swedish, looks in the Swedish preschool and school. Questions we have used in this study is how children and students with mother tongue other than Swedish are introduced in preschool and school and how preschool teachers and teachers work with language development for this category of children. As we move towards a more multicultural society, we think this is a highly relevant topic to consider for our future careers where we are very likely to meet children and pupils with a mother tongue other than Swedish. The idea of this study is to gain an insight into how work with children with a mother tongue other than Swedish is conducted. By this investigation, we want to learn more about how we, as practising teachers and preschool teachers, should work with these children in the best way to support their language development, in our future work. The idea of examining how the educational work for children with a mother tongue other than Swedish looks, both in preschool and primary school, is to get an insight into each other's work. How do you work with the language in preschool, and what are the children expected to know when they start school? We want to see the overview of this. In this study we interviewed eight teachers, active in both preschool and school. The purpose was to get an overall picture of what the educational work is like for children with a mother tongue other than Swedish, both in preschool and elementary school.Our study shows no significant differences between preschool teachers’ and primary school teachers' points of view and work for children with a mother tongue, other than Swedish. Preschool and school should possibly be able to learn more from each other to see the benefit of children with another mother tongues language. Elementary schools are forced to work more result-oriented in order to achieve the requirements of these students. Preschool strives more for the children to feel secure, and focuses on conversation as the basis for language development for children with a mother tongue other than Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats:- Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk?- Vilka syften med och åsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna?- Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten?För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola.Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn.Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år. Pedagogerna här ser användningen av rim och ramsor som ett naturligt inslag för att träna språket, men även för att bl.a. skapa gemenskap. De ser användningen som något barnen upplever som lustfyllt. På andra förskolan användes rim och ramsor mycket sällan. Det har kommit i bakgrunden av andra metoder.

Den nya läroplanen skiljer sig från de föregående genom att lägga stor vikt på en språkutvecklande undervisning. Språket är ett medierade verktyg som utvecklas under lärprocesser och matematikundervisningen ska erbjuda elever möjlighet för samtal och kommunikation, detta för att främja elevers språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare arbetar med att planera en språkutvecklande matematikundervisning, och i vilken grad grupparbete används som ett språkutvecklande arbetssätt. För att undersöka mina frågeställningar har jag utfört en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag har valt att begränsa min undersökning till att den enbart omfattar årskurs 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet då det beskriver hur språk- och kunskapsutveckling sker under interaktion människor emellan. Resultatet visade att lärarna inte planerar sin matematikundervisning utifrån ett fokus på språkutvecklande matematik, däremot framkom det att flertalet lärare arbetar språkutvecklande omedvetet. Resultatet visade även att lärarna planerar sin undervisning utifrån olika moment med mycket fokus på grupparbeten och muntliga presentationer, då med utgångspunkt i en varierad undervisning. Sammanfattningsvis går att utläsa att matematiklärare inte aktivt planerar för ett språkutvecklande arbetssätt, trots detta ges eleverna möjlghet att utveckla sitt matematiska språk då de erbjuds tillfällen att interagera med varandra och använda ett matematiskt språk.

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler. Fokus har i denna studie lagts på barns språkutveckling genom användning av böcker. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer av sex förskollärare som arbetar på olika förskolor. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare anser att böcker alltid ska vara en del av barns vardag, att de ska finnas synliga och tillgängliga för barn. Vidare framkom det att miljön på de olika förskolorna utformats så att böckerna var i barnens nivå, synliga och tillgängliga. Samtliga förskollärare hade en positiv syn på böcker och anser att högläsning kan ha en språkutvecklande effekt för barnen. Utifrån resultatet har slutsatsen dragits att boken kan användas i mer än ett syfte, den kan användas till mer än enbart högläsning och en stunds avkoppling. Boken kan användas till att stimulera barns lek och fantasi samt att utbyta tankar och idéer.

Syftet med studien var att synliggöra hur pedagogers metoder samt utvecklande arbetssätt för barns språkutveckling skiljer sig åt i olika situationer, i det här fallet under samlingar och matsituationer. Detta anser vi måste studeras närmare för att kunna utveckla en profession i vårt framtida yrke som förskollärare. Detta för att förskolan är en stor arena som stimulerar barns språkutveckling. Pedagoger ska kunna se denna studien som värdefull för deras eget språkutvecklande arbetssätt samtidigt som vår förhoppning är att det ska väcka lite funderingar.Vi har samlat in empiriskt material under fem kvalitativa observationer som gjorts påförskolan. Resultatet vi fick in visar att pedagogerna använder sig utav flera olika metoder för att utveckla barns språk i verksamheten. Metoderna berikar språkutveckling eftersom de bygger på att skapa samspel med andra människor. Barnen får även en bredare förståelse för sin omvärld och kan utveckla sin kreativitet och fantasi. Pedagoger har en central roll i barnens språkutveckling, de bör vara observanta på barnens språkliga uttryck och skapa en rik språkmiljö.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: – Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra.– En intervju med en elevassistent. – Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är:•Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling?•Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta.

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma. Vi fick även bekräftelse av såväl pedagoger som elever att bild är ett bra hjälpmedel för elever med dyslexi, vid läsning och skrivning. Vissa pedagoger påpekade att andra elever, speciellt språksvaga, också kan vara gynnade av bild.