<p>Matematiska problem finns och uppstår naturligt i vardagen. Barn upptäcker inte dem själva utan vi måste göra dem synliga för att de ska lära sig förstå. Hur barn utvecklar matematiken beror på hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.</p><p>Syftet med examensarbetet är att undersöka barns strategier, då de utmanas att mäta längden på ett föremål. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och återskapar ett eget resultat utifrån det de blivit delgivna.</p><p>För att kunna besvara vår frågeställning observerade vi barn födda 2001, både enskilt och två och två. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte låstes i sina tankar, utan använde sig av olika hjälpmedel när de skulle mäta föremålets längd. Även deras kamrater hade olika tillvägagångssätt när de återskapade resultatet.</p>

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet. Majoriteten av eleverna i interventionsgrupperna upplevde en förbättrad läsförståelseförmåga medan denna siffra var lägre i kontrollgrupperna, speciellt i år 8. Lärarnas upplevelse var att elever med stanineresultat 1-3 på förtestet, under och efter intervention var mer delaktiga i undervisningen och börjat finna en glädje i att läsa.

Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:

Abstrakt Då det salutogena synsättet och Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang) blivit mer uppmärksammad att använda sig av i arbete med människor, har det i samband med detta medfört att det även förekommer hinder som försvårar arbetet. Syftet med studien är att undersöka vilka salutogena strategier som framträder på ett boende med ensamkommande flyktingbarn samt på vilket sätt dessa utspelar sig i praktisk handledning. Kopplat till detta är syftet även att belysa hinder som kan förekomma i det praktiska arbetet gentemot denna målgrupp. Genom semi-strukturerade intervjuer och en kvalitativ innehållsanlys som metod har syftet undersökts. Intervjuerna genomfördes på fyra informanter som alla arbetar i samma verksamhet. Resultatet visar att känsla av sammanhang gör sig påmind genom delaktighet, stöd, information och motiverande samtal. Samtidigt visar även resultatet att det finns hinder, så som avsaknad av samsyn samt för lite resurser, för att tillvägagångssättet ska kunna verka fullt ut. Trots detta finns det goda förutsättningar för att metoden ska kunna fungera i liknade verksamheter.

Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier. Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera. Problemlösning ger variation i undervisningen och låter eleverna upptäcka att matematiken finns i vardagen. Läraren kan använda problemen på olika sätt i undervisningen och elevernas olika lösningsförslag kan läraren med fördel lyfta i mindre grupper och även i helklass. På så sätt får eleverna kunskap om användbara strategier och även ta del av andras tankegångar. Att använda problemlösning i undervisningen är ett arbetssätt som inte kräver egenproducerat material men en del planering av läraren. Svårigheten med problemlösning kan vara att läraren inte vet vad eller vilken matematik eleverna kan lära. För elever med läsproblem kan uppgifterna ställa till svårigheter. Problemlösningsarbetet kan med fördel utföras i mindre grupper, då studier visar att elever upplever att de får störst utbyte när de arbetar i grupp. För eleverna möjliggör grupparbetet ett tillfälle till att ta del av olika sätt att lösa problem, eleverna kan hjälpa varandra och eleverna kan i den mindre gruppen samtala och prata matematik. Språket är viktigt både för begreppsbildning och för lösandet av problem. Därför bör uppmärksamhet och systematisk övning riktas mot matematikens kommunikativa del. Problemlösning som arbetssätt kräver engagemang av läraren som också måste ge stöd och uppmuntran till eleverna under både lösningsprocessen och när elevernas lösningar lyfts fram inför andra elever. Det är spännande att följa och ta del av elevernas tankar och idéer kring olika lösningssätt och hur de bearbetar problemen. Om elevernas olika lösningsförslag lyfts i mindre grupper eller helklass, så kan de andra eleverna få olika perspektiv på hur de kan lösa uppgiften. Detta arbetssätt kräver dock att det i klassen är ett bra klimat och att eleverna vågar lyfta sina lösningar inför andra elever, även om de är felaktiga. Problemlösning är en utmanande tankeverksamhet och om eleverna lär sig den problemlösande processen så har de även stor nytta av den i livet utanför skolan. Genom att använda sig av vardagsnära problemuppgifter kan eleverna förhoppningsvis se sambandet mellan matematik och vardagen. Matematik finns runt omkring oss i vår vardag och i det vi gör.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.   Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.

No description available.

No description available.

Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi. Resultaten visar att en improvisation är ett resultat av att en improvisatörs estetiska val av toner byggs ihop till olika mönster. Dessa mönster kommer från idéer som är grundade i improvisatörens förkunskaper, ens kunskapsbas. För att maximera användandet av denna kunskapsbas framkommer det i studien att jag som improvisatör har kunskap om stilen ifråga samt har förmågan att använda mitt instrumentalgehör i kombination med mina tekniska färdigheter. Därigenom frambringar jag toner och fraser på mitt instrument utifrån de idéer jag hör i huvudet. Denna studie presenterar användbara begrepp för att diskutera den process som är improvisation utifrån ett jazz/fusion-perspektiv. / Improvisation is a topic, which many both study and practice but it's often difficult to find more general strategies on how to improvise and which shows the improvisational process. The purpose of this study is to find the strategies I use when I improvise. By analyzing a solo I play while looking for; conditions that affect the improvisation, strategies I use and the approach I have towards improvisation this study clarifies a part of what it means to improvise music. The method I have used is video recording where I have recorded a concert, which may be considered the natural environment in which I improvise. The theoretical perspective I have used is phenomenology. The results show that an improvisation is a result of the improviser’s aesthetic selection of tones that is combined into different patterns. These patterns come from ideas based of the improvisers previous knowledge, his/hers base of knowledge. To maximize the use of one's base of knowledge this study reveals that I as an improviser have knowledge about the style at hand as well as the ability to use my "instrumental ear" in combination with my technical skills. I thereby produce tones and phrases on the instrument from the ideas I hear in my head. This study presents useful concepts to be able to discuss this process of improvisation from a jazz/fusion-perspective.

Studien undersöker fenomenet näthat på bloggar med frågeställningen ”hur ser processen för näthat på bloggar ut?” För att kunna besvara frågeställningen letade vi data på olika bloggar i form av blogginlägg och kommentarer. Därefter genomfördes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant från organisationen Friends. Då vi till en början bara hade ett fe- nomen som vi ville titta närmare på, valde vi att använda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssätt. Vi har under studiens gång låtit vår insamlade data leda oss framåt i stu- dien. Det är något som förespråkas inom grundad teori. Den tidigare forskningen har delats in i fyra teman, omfattning och arten av näthat, konse- kvenser av näthat, emotioner kring näthat samt åtgärder mot näthat. Vi visar på vilken tidigare forskning som gjorts på området och går igenom de resultat som kan styrka vårt syfte med studien. I resultatet fann vi att kategorierna var negativa emotioner, trigger, påhopp, det ansiktslösa nättrollet, näthatets näring, coping strategier, den kollektiva kampen och försvar av nättrollet. Negativa emotioner blev vår kärnkategori då denna var kopplad till resterande kategorier och kärnan i näthatet. Sedan tas den teoretiska referensramen upp i diskussionen och detta tillvä- gagångssätt är något som överensstämmer med grundad teori som metodansats. Vi har här valt att använda oss av emotioner och coping strategier för att styrka vår teori.