I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker den genrebaserade metodiken Reading to Learn. I studien undersöker vi vilka av metodikens strategier lågstadielärare använder samt hur strategierna tillämpas i undervisningen. Vi har även undersökt vilka möjligheter och begränsningar det finns med metodiken. Underlaget för studiens empiriska material är lärarintervjuer och klassrumsobservationer där Reading to Learn har tillämpats i undervisningen. Intervjuerna och observationerna har bearbetats genom tematisk analys. Fortsättningsvis framgår det genom resultatet att lärarnas val av strategier beror på elevernas förutsättningar och behov. I studien framkom det även att tillämpningen av Reading to Learn sker på olika sätt i lärarnas klassrum. Enligt vår studie är möjligheterna med metodiken att alla elevgrupper kan delta i en helklassundervisning. Dessutom kan eleverna tillägna sig svårare texter eftersom Reading to Learn sker i ett socialt samspel. Andra möjligheter är att Reading to Learn är ett ämnesövergripande arbetssätt och kan kopplas samman med den svenska läroplanen, Lgr11. Begränsningarna som framkom i vår studie var att förberedelserna inför arbetet med metodiken är tidskrävande. En annan begränsning är att elevernas skrivande hämmas eftersom elevernas kreativitet inte får tillräckligt med utrymme när de utgår från strukturen i en modelltext. Utifrån studiens resultat är vår slutsats att alla elevgrupper kan vara delaktiga i undervisningen eftersom strategierna kan anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Sammanfattningsvis är Reading to Learn inget färdigt recept och det innebär att metodiken är ett verktyg för att vägleda läraren och eleverna i undervisningen.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur några pedagoger uppfattar utmanande beteenden hos barn i förskolan och vilka strategier några pedagoger kan använda för att hantera dessa. Urvalet har skett via ett godtyckligt urval, vilket i studien innebär att förskollärare och barnskötare har valts ut då fokus varit på verksamma pedagoger i förskolan. Den kvalitativa metoden har legat till grund för vårt insamlade material, via enskilda intervjuer för att få ta del av pedagogernas uppfattningar kring begreppet utmanande beteende och vilka strategier pedagogerna använder. Vid analysen av studien har en kvalitativ analys av innehållet utgjort grunden. Resultatet visar att pedagogerna har en samsyn kring definitionen av begreppet utmanande beteende och en samsyn kring deras strategier vid bemötande till dessa barn.

Studiens syfte var att studera förskollärarens syn och hur den förhåller sig till konflikt och konflikthantering mellan barn i förskolan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ studie, då har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att konflikter är vanligt mellan barn i förskolan, vilkaofta orsakades av barnens olika i tankesätt och perspektiv. Barnens konfliktsituationer betraktades och omvandlades oftamed hjälp av förskolläraren till ett lärandetillfälle, där barnendiskuterade och uttryckte sina tankar samt utvecklade förståelse för hur konflikten hade uppstod och hur de kunde hantera den. Vidare beskrevs konflikthantering sker på olika sätt och genom olika strategier, detta beroende av förskollärarens arbetssätt och syn på barns lärande och utveckling.

Denna studie har genomförts för att undersöka om och hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med och lär ut problemlösning i matematik. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät och intervju. Totalt har 16 lärare svarat på enkäten och 4 lärare har deltagit i en kvalitativ intervju. Resultatet redovisar att alla deltagande lärare arbetar aktivt med problemlösning i matematik. De använder olika arbetssätt, strategier och lösningsstrategier i sitt arbete med att undervisa i problemlösning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

Syftet med denna kvalitativa studien är att analysera vilka strategier SUM-elever väljer att använda sig av vid uträkning av additionsuppgifter i relation till räkneförmågan. I studien identifierades även likheter och skillnader mellan SUM-eleverna.  Med hjälp av två diagnoser har eleverna kategoriserats in i fyra elevgrupper utifrån vilka strategier de använt och hur väl de förstod dem. Eleverna använde sig av både konkreta och abstrakta strategier i både huvud- och skriftliga beräkningar. Utifrån analys kan det konstateras i studien att elevgrupperna befinner sig i Piagets olika utvecklingsstadier. De elevgrupper som använde sig av färre strategier befinner sig i det konkreta operationella stadiet eftersom de kan tänka mer formellt så länge det blir konkret för dem. De elevgrupper som använde sig av fler strategier befinner sig i ett högre utvecklingsstadie eftersom de kan tänka formellt utan att använda sig av konkreta hjälpmedel. Till sist drogs paralleller mellan elevgrupperna för att kunna se likheter och skillnader.

Resultatet visar att barns utmaningar leder till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet genom möten och mellan alla aktörer i organisationen där normer och maktsituationer uppstår. Det framkommer av empirin att miljö och material ska vara anpassat, förändringsbart, att förskolläraren har ett positivt bemötande, ett medvetet förhållningssätt och en barnsyn som ser till varje individ, där barnet ges bästa möjliga förutsättningar när utmaningen gör sig påtalig.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet. Detta för att insulinkänsligheten ökar och att skelettmuskulaturen lättare tar upp sockret från blodet. Fysisk aktivitet betraktas som en konservativ behandling och det är den bästa behandlingen mot Diabetes typ-2. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som ökar motivationen till fysisk aktivitet hos patienter med Diabetes typ-2. Studien är en systematisk litteraturstudie bestående av 13 artiklar som analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) analysmodell. Studien belyser de faktorer som ökar motivationen till fysisk aktivitet. I Resultatet framkommer fyra huvudfynd som bidrar till en ökad motivation. De fynd som framkommer är kunskap/stöd, fysisk aktivitet på recept (FAR), motiverande samtal (MI) och ett tekniskt hjälpmedel som främjar motivationen hos den här patientkategorin. Detta är olika metoder som sjuksköterskan bör ha kännedom om i mötet med den diabetessjuka individen. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att hon ska kunna motivera patienten till att inleda en rörelse mot hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ”CSR”. Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om hela företagets sociala, etiska och miljömässiga ansvarstagande. Denna uppsats ringar dock in studerade modeföretags ansvarstagande i produktionsländer inom det sociala och etiska området. Studien genomförs för att se hur modeföretag arbetar under vägen mot sina nedskrivna mål. I denna uppsats jämförs olika CSR strategier för två modeföretag: Gina Tricot och Varner-Gruppen AS. Till denna jämförelse kopplas även en litteraturstudie. Studien är således genomförd genom tillämpandet av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Slutsatsen presenteras ställt mot fem områden inom standarden ISO 26000. De sätt som företag kan arbeta med CSR på är många, men bland de skilda sätten kan centrala punkter plockas ut såsom vikten av att arbeta med den form av CSR aktivitet som är mest önskvärd hos lokalbefolkning i produktionsländerna, ett faktum som ska tas på största allvar då fabriksarbetaren är en av modeföretagens viktigaste resurser. Om inte den viktigaste. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap