Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.

Introduction. The purpose of this thesis is to explain how reading promotion for adults is presented in municipal library plans. It examines how reading promotion for adults is described as an activity, in what contexts it is mentioned, how it is motivated and what conceptual ideas of reading promotion for adults that can be found. Finally, the study examines what view of literature that can be derived from these findings: whether literature is seen as a tool to fulfil other objectives and goals or as something that has a purpose in itself. Method. Descriptive idea analysis was chosen to answer the thesis’ questions. The resource material consists of municipal library plans, and the analysis focuses on the library plans from three Swedish regions. Analysis. The theoretical concepts are retrieved from the Danish library and cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen's cultural policy theories, as well as from the Danish library researcher Beth Juncker's definitions of the two concepts instrumental and autotelic. The analysis is performed on the basis of three themes that were distinguished in the library plans: Democracy, Experience and Health.  Results. The results of the study show that reading promotion for adults is described in several different contexts, and in relation to different topics. They also show that the theme Democracy was central in the library plans. This included a focus on equal access to literature and on reading ability as a prerequisite to active participation in society. Reading promotion was mainly motivated by instrumental ideas. Even when describing reading as an experience or for pleasure, the library plans tend to use instrumental ideas as a motivation. A certain view of literature can therefore be discerned in the library plans. Literature appears as something that should primarily be used to achieve other objectives. Conclusions. Our thesis shows that the instrumental ideas about reading promotion are strong in municipal library plans, and that the view of literature is instrumental rather than autotelic. We argue for further research into whether this has any effects on the everyday reading promotion in public libraries, or if methods focusing on reading and literature as experience with a purpose in itself still are being applied. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Antalet unga vuxna som bor kvar i barndomshemmet har de senaste åren legat på rekordhöga nivåer. Parallellt med denna trend har prisutvecklingen på bostadsmarknaden tills nu närmast skenat i Sverige, i synnerhet i storstäderna. Möjligheterna för unga att köpa egen bostad är väldigt begränsade samtidigt som hyresmarknaden lider av ett underskott på lägenheter. Situationen har medfört att en stor andel unga vuxna idag bor kvar hemma, ofta ofrivilligt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning prisutvecklingen har påverkat denna grupp. Genom en fixed effects-regression med paneldata över Sveriges tre största städer, under åren 1997-2019, visar studien att det finns mycket som indikerar ett samband. Men vi kan inte hävda kausalitet. Största delen av vår data är statistiskt signifikant och sambandet finns onekligen där, men vidare studier måste genomföras för att kunna fastställa en faktisk effekt huvudvariablerna emellan.

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont, livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership samt Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Tidigare forskning menar att unga människor tenderar att följa sina föräldrar fotspår när det gäller utbildning och arbete. Ett av resultaten som denna studie presenterar är att det finns en låg utbildningstradition bland samtliga föräldrar, trots detta har några av de unga vuxnas syskon genomfört eftergymnasiala utbildningar. Det har även visat sig att studiens respondenter påverkas av signifikanta andra i hur de värderar eftergymnasiala utbildningar och arbete. Ett annat resultat i denna studie pekar på att det finns fler möjligheter att uppnå en önskad position på arbetsmarknaden utan att påbörja akademiska studier.

Invandringen till Sverige har stigit kraftigt under de senaste åren. I lagen står det att dessa immigranter ska ges vissa etableringsinsatser, men tidigare forskning visar på ytterligare social och psykisk problematik i och med integration som måste tillgodoses. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att beskriva och analysera vuxna utomeuropeiska nyanländas upplevelser av deras första tid i Sverige. De frågor som ställts är följande: Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit? Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som genomförts med sju informanter med utomeuropeisk bakgrund. De teoretiska utgångspunkterna är Antonovskys teori om KASAM där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tagits i anspråk, samt Bourdieus teoretiska begrepp socialt kapital och kulturellt kapital. Det huvudsakliga resultatet av studien visar att informanterna upplevt vissa svårigheter i samband med flytten till, och integrationen i Sverige. De mest framträdande hindren har varit språkbarriären, svårigheten att erhålla ett socialt sammanhang och att förvärva nytt kulturellt kapital, samt att informanterna upplevt en förändring av sin identitet.

Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats. Individerna som växt upp i ett hem med missbruk har skadats på olika sätt och alla vill att skolan ska hjälpa till att förändra situationen för barn med dessa problem. Lärarens roll är viktig i första fasen att upptäcka problemen enligt kuratorerna. Specialistkompetensen ligger sedan hos kuratorer, skolsköterskan och sociala myndigheter. I undersökningen har ett systemteoretiskt perspektiv använts.

The purpose of this essay has been to monitor the thoughts and feelings of young adults/adults about the physical church as a space for spiritual health. It has been done with the help of three pictures in A3 format depicting three spaces in different churches where the seven informants were asked to grade the potential for existential health in each space on a scale of 1-10 on eight questions. The eight questions were based on WHO:s eight aspects of spiritual health. They were also asked to rank the churches in order of most to least pleasant. The result was that the two pictures that depicted churches belonging to Svenska kyrkan were ranked high in all questions. Bromma kyrka was the church who five informants found most pleasant and two informants found Adolf Fredriks kyrka most pleasant. Kyrkan vid Brommaplan were always picked as the least pleasant. A reason that the results came out the way they did is that most of the informants had experience in churches like Bromma kyrka och Adolf Fredrik and not so much in churches like kyrkan vid Brommaplan. Many of the informants viewed themselves as cultural Christians and had connections to Svenska kyrkan at some point. That could be a reason behind their ability to read and understand the rooms connected to Svenska kyrkan. As a whole the essay made clear that the informants thought of the pictures of spaces as more good than bad in the spiritual health aspect.

Sammanfattning För att ungdomar ska agera hjälpsökande har forskning visat att kunskap om samt attityd och tillit till tillgängliga stödfunktioner är viktiga aspekter. Därför är syftet i denna studie att undersöka hur den självskattade kunskapen om och attityden till socialtjänsten ser ut bland unga vuxna på gymnasiet. Detta för att ge en indikator på hur väl socialtjänsten lyckats med informationsspridande till barn och unga. I Sverige har en desinformationskampanj förts mot socialtjänsten de senaste åren och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bekämpa denna kampanj. Desinformation har ofta i syfte att bryta ner tillit och skapa en negativ attityd mot dess måltavla, vilket i detta fall varit socialtjänsten. Ungdomar har svårare att skilja på sanningsenliga nyheter samt information på internet vilket försätter dem i en riskzon att bli påverkade av ryktesspridning. Utöver denna riskzon finns även en stor risk att ungdomar hamnar i drogmissbruk, kriminalitet och att de drabbas av psykisk ohälsa. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ webbenkät där målgruppen var gymnasieelever som var 18 år eller äldre i Umeå kommun. Den insamlade empirin bestod av 102 svarande, varav två exkluderades på grund av 18 årsgränsen. Enkätsvaren som skickades in fördes automatiskt in i Excel för bearbetning och vidare analys. Empirin analyserades med hjälp av deskriptiv statistik samt korrelationstester och signifikanstester. Resultaten i denna studie visar att den generella attityden till socialtjänsten är mer positiv än negativ och att mer kunskap om socialtjänsten även bidrar till en mer positiv attityd. Det framkommer även att den kunskap som gymnasieelever besitter kommer från andrahandskällor i större utsträckning än från socialtjänsten. I tillägg till dettauppger en klar majoritet av eleverna att de anser att mer information behöver spridas. Slutsatsen blir därför att det finns ett behov av mer information om och av socialtjänsten som anpassats till barn och unga för att öka kunskapen, bidra till än mer positiv attityd samt öka villigheten att söka stöd vid behov.

Cancer är en sjukdom där antalet drabbade unga vuxna ökar mer än någon annan åldersgrupp. Riskfaktorer är oftast kopplade till människans levnadsvanor och behandling kan bland annat ske genom strålning, operation och läkemedel. Att drabbas av en cancersjukdom för att sedan genomgå behandling kan medföra både fysiska och psykiska besvär. Som ung vuxen kan det innebära förändringar i hela tillvaron, där svårigheterna kan prägla vardagen även efter avslutad behandling.  Syftet med denna litteraturöversikt var därmed att belysa unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med cancer vid diagnos och under behandling. Detta för att få en helhetsbild av deras upplevelser under en längre tid av sjukdomen. Efter granskning av återfunna studier inkluderades slutligen nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifierades tre huvudteman: psykosociala och emotionella reaktioner, konsekvenser av den förändrade kroppen och relationer. Resultatet strukturerades sedan upp med totalt sju subteman under dessa huvudteman. Av resultatet framkom det att en cancerdiagnos och efterföljande behandling kan påverka de unga vuxna både psykiskt och fysiskt i form av emotionella känslor och kroppsliga förändringar, samt en oro för framtiden. Upplevelserna kan skilja sig från tiden för diagnos till behandling där även åldern hos unga vuxna kan ha en påverkan. Ett starkt stöd uttrycks vara betydelsefullt för välbefinnandet och det krävs därmed att vården breddar kunskaperna för ett givande bemötande gentemot unga vuxna. Sjuksköterskan utgör en betydelsefull roll för att minska lidande och istället arbeta för ökat välbefinnande.