In the interaction between educators and children in preschool, harassments occur that have a negative impact on children's psychological well-being. This thesis is a phenomenological interview study with the aim of exploring educators' perceptions of harassments in preschool. The empirical material that has been collected for this study consists of interviews with pedagogues from a Swedish preschool. The interviews have been conducted with fictitious cases about children who are violated as a basis for discussion. With a phenomenological approach, the focus of the study is to describe harassments as it appears to the participants. In the study, it appears that educators use their own subjective experience to perceive harassments against children, but rarely take explicit support from the preschool's governing documents. / I samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan så sker kränkningar som gernegativa utslag på barns psykiska välmående. Det här examensarbetet är enfenomenologisk intervjustudie med syfte att utforska pedagogers upplevelserom kränkningar inom förskolan. Det empiriska materialet som har inhämtatstill studien består av intervjuer med pedagoger från en svensk förskola.Intervjuerna har genomförts med fiktiva fall om barn som kränks somsamtalsunderlag. Med fenomenologisk ansats så är tyngdpunkten i studien attbeskriva kränkning så som det visar sig för deltagarna. I studien såframkommer det att pedagoger använder sin egen subjektiva upplevelse för atterfara kränkningar mot barn men tar sällan ett explicit stöd av förskolansstyrdokument.Nyckelord: Kränkningar, psykisk hälsa, vuxna som kränker barn

Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399).    I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet?    Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha och motivera sig själv, att kunna identifiera vilket individuellt behov som finns av stöd och hjälp, förmågan att skapa framtidsplaner, tillgång till socialt nätverk samt ekonomiska resurser.     Nyckelord: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till att främja psykisk hälsa, välbefinnande samt minska depressiva symtom. Depression är en vanlig folksjukdom som drabbar cirka 280 miljoner människor i världen. Tidigare forskning har visat goda effekter på hälsan och fysisk aktivitet är en behandlingsmetod för depression. Syfte: Att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos vuxna och äldre med depression. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes enligt Fribergs fyra stegs modell. Tio vetenskapliga artiklar analyseras för att öka kunskapen om vuxna och äldres upplevelser av fysisk aktivitet vid depression. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman baserad på patienters upplevelser: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, stöd och gemenskap.  Slutsats: Studien visade att patienter med depression hade många psykiska upplevelser där patienterna fick bättre självförtroende och självkänsla, kände både välbefinnande och missnöje samt kände sig både motiverade och omotiverade. Patienterna hade även fysiska upplevelser där de fick mer energi och upplevde förmågor som gjorde att de kunde delta i det vardagliga livet. För att kunna genomföra fysisk aktivitet krävs det stöd från omgivningen. Patienterna upplevde gemenskap vid fysisk aktivitet i grupp vilket visade ha en stor påverkan för att hjälpa dem till att överkomma isolering, förbättra sociala interaktioner och skapa relationer med andra människor. Utifrån resultatet kan sjuksköterskan stödja och uppmuntra patienter till att vara mer fysiskt aktiva.

No description available.

Unga vuxna befinner sig i ett händelserikt stadie i livet. De utvecklas som människor eftersom de formar en identitet, planerar sin framtid och befinner sig mitt i utbildning och karriär. Att drabbas av cancer, som kan vara en dödlig sjukdom, har en inverkan på livet. Att som ung vuxen drabbas av cancer, samtidigt som de hanterar det händelserika livet, gör dem särskilt sårbara. Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metoden som valdes för arbetet var litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Medline och resulterade i nio kvalitativa artiklar som besvarade syftet. Resultatet utmynnade i att de unga vuxna med cancer upplevde en förändrad identitet, deras självständighet gick förlorad, relationer påverkades och att livet tog en ny vändning. Diskussionen fördjupar resultatet med ett vårdvetenskapligt perspektiv samt resultatets betydelse för vårdandet med stöd i tidigare forskning. Denna studie var av betydelse att utföra då den ger sjuksköterskan ökad kunskap om hur det är för en ung vuxen att leva med cancer. Den ökade kunskapen skapar i sin tur förutsättningar för att främja hälsa, vilket går i enlighet med det globala målet för hälsa och välbefinnande i Agenda 2030.

Today, social media is an integral part of young adults' lives, while increased perceived anxiety has become a general concern. The purpose of the study was therefore to investigate how social media addiction is related to perceived anxiety in young adults. Additional aspects investigated were whether there was any difference in perceived anxiety between men and women and whether there was any relation to age. The data collection was carried out via the digital channels Facebook and LinkedIn where 108 young adults participated. The survey was based on two validated questionnaires, the Beck Anxiety Inventory (BAI) and the Social Media Addiction Scale (SMAS). The statistical analyses that were used to answer the question were a correlation analysis and a multiple regression analysis. The results showed that there was a significant relationship between addiction of social media and perceived anxiety in young adults. However, the results showed no gender or age differences. The conclusion drawn was that addiction of social media was associated with increased perceived anxiety. / I dagens samhälle utgör sociala medier en integrerad del av unga vuxnas liv, samtidigt som ökad upplevd ångest har blivit en allmän oro. Syftet med studien var därför att undersöka hur beroende av sociala medier är relaterat till upplevd ångest bland unga vuxna. Ytterligare aspekter som undersöktes var om det fanns eventuella skillnader mellan upplevd ångest hos män och kvinnor samt om det fanns någon skillnad i ålder. Datainsamlingen genomfördes via de digitala kanalerna Facebook och LinkedIn där 108 unga vuxna deltog. Enkätundersökningen baserades på två validerade frågeformulär, Beck Anxiety Inventory (BAI) och Social Media Addiction Scale (SMAS). De statistiska analyser som gjordes för att besvara frågeställningen var en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan beroende av sociala medier och upplevd ångest bland unga vuxna. Resultatet visade däremot inga köns- eller åldersskillnader. Slutsatsen som drogs var att beroende av sociala medier var associerat med ökad upplevd ångest.

Bakgrund: Riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar bland annat högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Bristande kunskap om riskfaktorer för män och kvinnor leder till en sämre primär prevention och onödig lidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och åtgärda ohälsotillstånd som kan leda till hjärtinfarkt samt stödja individen utifrån behov.  Syftet: Syftet är att beskriva skillnader och likheter i förhållande till riskfaktorer hos vuxna män och kvinnor kopplat till hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: Rökning, diabetes, hypertoni, BMI & omfång, lipidrubbingar och övriga riskfaktorer. Diabetes och rökning var utmärkande i resultatet och hade störst påverkan hos kvinnor. Hypertoni, BMI & omfång visade att 50% av artiklarna hade samma påverkan mellan båda könen och 50% visade att kvinnor hade ökad risk för att få hjärtinfarkt.  Slutsats: Den allmänna litteraturöversikten presenterade skillnader och likheter mellan män och kvinnor i förhållande till hjärtinfarkt. Kvinnor hade en ökad risk vid rökning, diabetes, medan män främst hade en ökad risk av lipidrubbningar för att utveckla hjärtinfarkt. Både hypertoni och fetma presenterades som gemensamma riskfaktorer, men presenterade entydiga resultat, därav behovet av ytterligare forskning.

Syftet med studien är att analysera och belysa vuxna personers upplevelser av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk. Vi har granskat sju internationella artiklar sombelyser upplevelser ur ett vuxet perspektiv. Vi har analyserat artiklarna med hjälp av enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån utvecklingsekologiska teorin och KASAM - känsla av sammanhang.Resultatet visar att behovet av att få prata om sin förälders alkoholmissbruk kan göra en storpositiv skillnad för barnet under barndomen men även i det senare vuxna livet. För ett barnsom växer upp med alkoholmissbruk i hemmet är det viktigt att det finns skyddsfaktorer ibarnens omgivning. Skyddsfaktorerna i barnets omgivning kan mildra konsekvenserna och främja motståndskraft. De skyddsfaktorer som förekommer i studien och framställs som viktiga är skola, fritidsaktiviteter, relationer med barn och vuxna utanför hemmet. Våra huvudsakliga slutsatser är att den vuxna upplever att den har blivit fortsatt påverkad ivuxen ålder av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet, även om det utåt setts tycks haklarat sig bra. Den vuxna upplever att den kan ha svårt för att prata med andra om sinakänslor och om sin förälders alkoholmissbruk. Den vuxna upplever även att den kan ha svårtatt skapa eller bibehålla sunda relationer i vuxen ålder. Vi har inte kunnat belysa någon betydande positiv upplevelse av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet. Den positiva erfarenheten som vi funnit är de betydande relationer som barnet har skapat med andra ibarnets omgivning, där sunda relationer gett positiva effekter som ökat motståndskraften motsenare svårigheter.Vi har även funnit viktiga skyddsfaktorer som har varit viktiga för dennes utveckling. Deskyddsfaktorer som lyfts som viktiga och betydande skyddsfaktorer är skola,fritidsaktiviteter, vänner och andra vuxna i barnets närhet. Det är de viktiga och betydande skyddsfaktorerna som har skapat motståndskraft och mildrat konsekvenserna av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk

Suicid är den allvarligaste konsekvensen av att ha en dålig psykisk hälsa. Även om den psykiska hälsan generellt sett har blivit bättre så är suicid fortfarande en vanlig dödsorsak runt om i världen. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: En litteraturstudie av 9 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, att ha ökade suicidtankar, att ha ett behov av stöd och våga be om hjälp och att påverkas av bemötandet i vårdmötet. Resultatet gav väldigt individuella upplevelser av att vara suicidal men med stort fokus på stöd och ett bra bemötande inom vården. Slutsats: Litteraturstudien visar att det är viktigt att kunna prata om psykisk ohälsa, och att öka allmänhetens kunskap om det. Det finns ett behov att få bort tabu-stämpeln och på så sätt underlätta för personer som mår dåligt att våga söka vård. Därav visar litteraturstudien ett behov av att förbättra sjukvårdens bemötande mot denna patientkategori i form av nya rutiner.

Bakgrund: Brännskador är ett komplext tillstånd med långvariga komplikationer som kan vara påfrestande för den drabbade. Påföljderna av en brännskada kan påverka personers livskvalitet, vilket är en indikator för den övergripande välmående. För att bäst kunna möta patienternas omvårdnadsbehov som grundutbildad sjuksköterska är det av vikt att få kunskap kring faktorer som påverkar deras livskvalitet efter en brännskada, inte endast under den initiala sjukhusvistelsen utan även långtidseffekterna.Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av faktorer som påverkar livskvalitet efter en brännskada.Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med induktiv ansats.Resultat: Tre huvudteman framkom: psykologiska faktorer, sociala faktorer och fysiska faktorer, dessa delades in i självbild, traumarespons, känslohantering, relationer, sociala interaktioner, arbetsliv, skador och autonomi.Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet påverkas markant efter brännskador. Brännskadorna påverkar inte bara livskvaliteten under läkningsprocessen utan påverkar under lång tid, framför allt i relation till ärr kan påverkan bli livslång.